<p>Godkännandedatum 2019-02-04</p>

<p>Godkännandedatum 2019-02-04</p>

<p>Godkännandedatum 2019-02-04</p>

<p>Betygsdatum 2019-06-10</p>

No description available.

<p>Abstract</p><p>Denna uppsats handlar om elevers uppfattningar om fult språk år 2008. Syftet med uppsatsen är att blivande svensklärare ska tillägna sig en föreberedelse för den kommande lärarrollen, och få en medvetenhet om vilket språkbruk eleverna har. Sjuttio elever har svarat på enkätfrågor som handlar om vad de anser vara fult språk, om de använder fult språk och vilka platser de anser att de inte får använda fult språk. Elevernas svar har sammanställs och mönster har framkommit. Resultatet visar att majoriteten av eleverna använder någon form av fula ord. Ordet hora är det mest nämna fula ordet och när de själva svär använder oftast orden fan, jävlar och helvete. Det mest förekommande svaret hos eleverna är att alla svär någon gång, att platsen där man inte får svära är kyrkan och att man lär sig fula ord av äldre vänner.</p>

No description available.

<p>I denna språkvetenskapliga uppsats inom ämnet språk och kön undersöker jag svenska konstsagor ur sagosamlingen Bland tomtar och troll ur ett genusperspektiv. Mitt syfte är att undersöka ifall det finns eller har funnits några skillnader mellan konstsagor skrivna av kvinnliga och manliga författare när det gäller personbeskrivande adjektiv och val av persongalleri. Analysmaterialet består av fyra årgångar Bland tomtar och troll (1913–1992) och hela analysmaterialet innehåller sex sagor av kvinnliga författare och sex sagor av manliga författare. Jag använder mig av både kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultatet visar att det finns skillnader mellan sagor skrivna av kvinnliga och manliga författare och att dessa skillnader är störst i början av 1900-talet. Den mest påfallande skillnaden ligger i valet av persongalleri: de kvinnliga författarna föredrar prinsessor medan de manliga författarna föredrar hjältar. Resultatet visar också att de kvinnliga författarna beskriver sina personer mer utförligt än de manliga författarna.</p>

<p>I den här uppsatsen undersöks Herr Ivan, en av de tre Eufemiavisorna, med syfte att utröna vilka lexikala skillnader det finns i arvorden mellan de tre svenska och två danska handskrifterna av romanen som finns bevarade från 1400-talet, kallade A–C resp. E–F. Det excerperade materialet består av de arvord som enligt Erik Noreens kritiska utgåva avviker i E–F i förhållande till A–C, med morfologiska och ortofonologiska skillnader borträknade. Vissa gränsfall diskuteras dock. Undersökningen tar upp ett axplock av de utbyten som bedömts som mest relevanta i fråga om mängd, ändringsfrekvens och sammanfall med det nutida ordförrådet i båda språken. Orden i materialet delas upp i ordklasser, och både antalet belägg och lexem har räknats. Materialet visar ingen stor skillnad mellan språken, men det finns dock tendenser till att de danska handskrifternas ordförråd ligger närmare det nutida än vad de svenska gör.</p>

<p>I denna uppsats undersöks språk och stil i tolv kolumner i gratistidningen Metro. Min hypotes är att språket och stilen i kolumnerna är vardagligt, talspråksnära, inte så strikt och subjektivt. I uppsatsen undersöker jag därför LIX, syntaktisk nivå i form av meningslängd, sats- och meningsbyggnad, lexikal nivå i form av ordens längd, bruklighet, form, stilvalörer samt förekomsten av anglicismer, textnivån i form av konjunktionella adverb och slutligen retoriska grepp i form av lyssnaraktivering.</p><p>Resultatet visar att kolumnen som texttyp ligger nära skönlitteraturens språk och stil, men också har gemensamma drag med tidningsspråket. Men det förekommer en del variationer eftersom kolumnerna är skrivna av skribenter med olika bakgrund. Kolumnerna kan knappast sägas vara talspråkliga och språket är till skillnad mot min hypotes tämligen strikt. Däremot har kolumnerna en del vardagliga drag och utmärkande är framförallt att kolumnerna är subjektiva.</p>