SAMMANFATTNING   Annie Gustavsson Lund , Anna Dahné Faktorer som kan påverka elevers motivation till lärande Factors that can affect students motivation towards learning En enkätundersökning bland elever om olika faktorers möjliga samband med elevers skolmotivation Antal sidor: 24     Syftet vi har med vår undersökning är att få en större kunskap om möjliga faktorer som kan påverka elevers mo-tivation att lära samt sambanden mellan dessa faktorer. Vi vill även få en djupare kunskap angående motivation och lärande. Frågeställningarna är följande: - Vad är motivation och lärande? - Vilka faktorer kan påverka elevers intresse samt motivation till lärande? - Undersöka vilka samband det finns mellan dessa faktorer. För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en kvantitativ studie med en enkätundersökning som genomför-des bland 111 elever, fördelade på nio klasser i år tre i Nässjö kommun. Resultatet, från vår undersökning, visar att det finns mer eller mindre samband mellan de faktorer som vi valt att undersöka. Högst samband med de beroende variablerna engagemang, motivation, glädje samt intresse visar kon-takten med vuxna på skolan (, 520). Detta tyder på att de vuxna som arbetar på skolan är viktiga för elevernas motivation, engagemang, intresse samt glädjen att gå till skolan. Även föräldrarna spelar en betydande roll. Vän-nerna är viktiga, men med motivationen visades ingen korrelation (, 000). Lärande är en process som pågår hela livet och inte bara i skolan. Skolan är bara en liten del av varje enskild individs lärande vilket sker i alla vardagli-ga miljöer och sammanhang. Lärandet ska utveckla eleven, ge eleven kunskap och verktyg för olika situationer som kan uppstå i livet. Skolans och lärarens viktigaste uppgift är att lära eleverna att lära. Motivation kan beskri-vas som en grundläggande tanke. Motivation är alltså inte i första hand en egenskap. Motivation handlar inte hel-ler om "viljan" finns eller saknas, utan det handlar om bemötande. Motivation är en tolkning som man kan göra av den andres beteende. Detta påverkar hur det fortsatta samspelet kan utvecklas.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevernas uppfattningar om skolmiljöer som främjar eller motverkar lärande. Något jag ville undersöka för att i min framtida lärarroll kunna skapa en skolmiljö som eleverna upplever som främjande för lärande. Som blivande bildlärare ville jag även se om eleverna är så pass insatta i sin omgivnings utformning att man inom bildämnet kan utarbeta ett arbetsområde rörande skolans fysiska miljöer. Jag har utgått ifrån tre frågeställningar: Hur ser eleverna på skolans lärandemiljö? Hur ska en skolmiljö som, enligt eleverna, främjar lärande vara utformad? Överensstämmer elevernas syn på en skolmiljö som främjar lärande med de riktlinjer som finns idag på hur en skolmiljö som främjar lärande bör se ut? Jag genomförde delvis strukturerade kvalitativa intervjuer med sex myndiga gymnasieelever. Resultatet visade att eleverna är insatta i skolmiljöns fysiska utformning och att den påverkar lärandet. Att ljusa och öppna skolmiljöer är främjande medan mörka och slutna är motverkande för lärande. Dock överensstämmer inte elevernas önskade fysiska miljö för lärande med deras nuvarande skolmiljö. Elevernas syn på en skolmiljö som främjar lärande stämmer i mångt och mycket överens med de riktlinjer som finns idag, men som tyvärr inte följs. Slutsatsen som styrks av litteraturstudierna är att eleverna är väl medvetna om sin skolmiljö och att elevers delaktighet i skolmiljöns fysiska utformning är viktigt i framtiden. Jag kom även fram till att eftersom eleverna är väl medvetna om sin skolmiljö är det möjligt att på ett givande sätt arbeta med den inom bildundervisningen.

I denna undersökning redogörs för den interaktiva lärandemiljön i förskolan och undersökningen har sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, där lärande i interaktion med andra människor ligger i fokus.   Syftet med detta examensarbete är att bidra till ökad förståelse av förskollärares arbete med den interaktiva lärandemiljön i förskolan. De övergripande frågorna som belyses är vilka IT-kunskaper förskollärarna besitter, vilka möjligheter det finns till fortbildning inom det gällande området, samt huruvida det finns skillnader i förskollärarnas förhållningssätt till den interaktiva lärandemiljön beroende på deras ålder.   Undersökningen genomfördes i form av observationer, där förskolornas tillgång och placering av datorn studerades, samt en semistrukturerad intervju i vilken tolv verksamma förskollärare från fyra förskolor deltog Resultatet visar att förskollärarna ger uttryck för att de vill ha ökade kunskaper om hur de kan arbeta med den interaktiva lärandemiljön i ett pedagogiskt syfte. Resultatet visar även att de IT-utbildningar som förskollärarna i denna undersökning har att tillgå fokuserar på datorns grundkunskaper t.ex. grunderna i Word, Power Point och dokumentation. Detta leder till att barn på olika förskolor får olika förutsättningar att arbeta i den interaktiva lärandemiljön. Förskollärarna är överens om hur de, på grund av tidsbrist och låg personaltäthet, blir tvungna att prioritera vilka aktiviteter förskolans verksamhet ska innehålla. Det leder till att i den pedagogiska verksamheten prioriterar förskollärarna lek, socialt samspel och uteliv före den interaktiva lärandemiljön. Trots detta ställer förskollärarna sig inte främmande till den interaktiva lärandemiljön, utan flertalet är väl medvetna om de fördelar som datorn kan föra med sig om användandet utgår från ett syfte. I resultatet framgår det att endast en av de förskolor som medverkar i undersökningen, arbetar med den interaktiva lärandemiljön i ett pedagogiskt syfte. I de övriga förskolornas verksamheter fyller den interaktiva lärandemiljön funktionen som lekmaterial och extra resurs.

Syftet med denna studie är att granska lärares uppfattningar om och tolkningar av begreppet god lärandemiljö med fokus på de fysiska faktorerna samt att undersöka hur lärarna i sin yrkesroll omvandlar sina kunskaper och erfarenhetertill att skapa en god fysisk lärandemiljö i sina klassrum. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 1 ochårskurs 3 på två olika skolor. Skolorna valdes ut genom så kallat bekvämlighetsurval. Aktuell litteratur och forskning inom ämnet har studerats. Studien redovisar några av lärarnas mest framträdande tankar och åsikter om lärandemiljöer men även likheter och olikheter i svaren vad gäller tolkningen av begreppet. Studien slår fast att på grund av befintliga byggnader, brist på tid och rådande ekonomi kan lärarna endast påverka lärandemiljön vad gäller möblering och material. Om inte dessa hinder fanns skulle lärarna bättre kunna använda sina kunskaper till en positiv förändringav lärandemiljön.

Syftet med arbetet är att undersöka vad Montessorimetoden har för betydelse för de elever som gått sexårig skola med Montessoriprofil, när de sedan fortsätter till grundskolans senare år utan denna profil. Metoden för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt elev- och lärarintervjuer som underlag för vår undersökning. Vi har tolkat elev- och lärarintervjuerna utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden. Personer som har inspirerat Maria Montessori till att utveckla Montessorimetoden utgör en teoretisk bakgrund. Undersökningen visar att Montessorielever som insett att det endast är de själva som kan påverka sin egen lärandesituation vad gäller kunskapsinhämtning, klarar sig väldigt bra vid studier i grundskolans senare år. / What happens next? A study about Montessori students conditions when studying at a senior level

<p>Syftet med uppsatsen var att fördjupa min kunskap om suggestopedi för att se om den möjlihen har goda förslag på vad som skapar bra förutsättningar för lärande. Vidare vill jag undersöka om dessa tankar om suggestopedi som pedgogiskt förhållningssätt finns på skolor idag, och i så fall i vilken form, medveten, omedveten, som helhet eller i delar. Uppsatsen tar även upp elevernas verkliga upplevelse ställt mot lärarens förhållningssätt i klassrummet. </p><p>I studiens inledning presenteras tidigare pedagogiska strömningar och dessa ställs i diskussionedelen brevid suggestopedin för att se vad som eventuellt är överfört mellan dem och för att se vad som kan vara unikt för suggestopedin. </p><p>Studien är uppdelad med en teoretisk del och en empisrisk del. Den teoretiska delen innefattas av en litteraturgenomgång och den empiriska delen består av observatioenr och intervjuer med tre stycken lärare och sex elever.</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka vad Montessorimetoden har för betydelse för de elever som gått sexårig skola med Montessoriprofil, när de sedan fortsätter till grundskolans senare år utan denna profil. Metoden för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt elev- och lärarintervjuer som underlag för vår undersökning. Vi har tolkat elev- och lärarintervjuerna utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden. Personer som har inspirerat Maria Montessori till att utveckla Montessorimetoden utgör en teoretisk bakgrund. Undersökningen visar att Montessorielever som insett att det endast är de själva som kan påverka sin egen lärandesituation vad gäller kunskapsinhämtning, klarar sig väldigt bra vid studier i grundskolans senare år.</p> / <p>What happens next?</p><p>A study about Montessori students conditions when studying at a senior level</p>

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation                                                                                                                Examensarbete på                                                                                                              grundnivå                                                                                                              15 högskolepoäng SAMMANFATTNING Katarina Kåberg Sara Nilsson Den fysiska lärandemiljön i klassrummet. En studie om lärares syn på den fysiska lärandemiljön.   2010                                                                                                                          21 sidor Syftet med denna studie var att belysa lärarnas syn på en god fysisk lärandemiljö. Vi ville ta reda på hur lärarna definierar en god fysisk lärandemiljö och vilka faktorer de anser är underlättande i en god fysisk lärandemiljö. För att undersöka detta intervjuade vi åtta lärare i år 1-3 samt att vi studerat aktuell litteratur och forskning i ämnet. Det resultat vi funnit med studien är att lärarna tycker att den fysiska lärandemiljön är viktig. Lärarna definierar en god fysisk lärandemiljö på följande sätt; stora ytor med möjlighet att skärma av, möbler som är anpassade efter eleverna, inbjudande och estetiskt tilltalande samt ett klassrum som är lockande för elevens fortsatta lärande och utveckling. Lärarna anser att det kan finnas underlättande faktorer i den fysiska lärandemiljön som främjar elevernas utveckling, att vara kreativ och skapa stimulans i klassrummet så att eleverna känner lust till att lära.         Nyckelord: Fysisk lärandemiljö, klassrumsmiljö, lärande, lärare, grundskola.

Vårt val av ämne grundar sig på att vi ville undersöka vilka olika arbetssätt inom läs- och skrivinlärning samt lärmiljöer som sexåringarna möter när de börjar i förskoleklass. Då vi tidigare i vår utbildning stött på och intresserat oss för utomhuspedagogiken så ville vi se om arbetssätt med läs- och skrivinlärning eller lärmiljöer skiljer åt mellan traditionell förskoleklass och förskoleklass med I Ur och Skur-inriktning. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med intervjuer och observationer i fyra förskoleklasser, två I Ur och Skur samt två traditionella förskoleklasser. Det som framkommit i vår undersökning är att arbetssätten inte skiljer sig åt beroende på om det är en traditionell eller I Ur och Skur-förskoleklass. De skillnader som vi sett beror snarare på lokala arbetsplaner och läraren/lärarna. Däremot är en slutsats att lärandemiljöerna skiljer åt mellan traditionell och I Ur och Skur-förskoleklass. I de traditionella är det mer skollikt och den pedagogiska verksamheten är förlagd inomhus. De vistas utomhus vid raster och vid enstaka tillfällen varje termin. I Ur och Skur däremot förlägger aktiviteter både ute och inne och kan lika gärna tänka sig att ta med materialet ut. Dessutom har förskoleklasserna I Ur och Skur högre personaltäthet som medför att de kan vara ute mera.

Syftet med studien var att se hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i svenska. Utifrån insamlat empiriskt material avsågs att besvara tre valda frågeställningar som behandlar lärandemiljön, pedagogernas resonemang kring språkutveckling i sitt arbete samt deras strategier för språkutveckling hos flerspråkiga barn. För studien valdes det sociokulturella perspektivet som tolkningsverktyg. När barnen går till förskolan samspelar de med pedagoger och andra barn, lär och utvecklas i en social kontext där språket är ett viktigt verktyg. Ur det sociokulturella perspektivet sker lärande och utveckling i ett socialt sammanhang. Som metod användes intervjuer och observationer. Studien bygger på sju intervjuer och tjugotre observationer. Intervjuer genomfördes med sju pedagoger på fyra olika förskolor och observationer utfördes på två utav dem. Resultatet visade en variation av aktiviteter och strategier som användes av pedagogerna för språkutveckling. Aktiviteter som undersöktes var samling, fri lek samt måltider. De språkutvecklande strategier som visades i resultatet var gruppindelning, stöttning, högläsning, sång, ramsor och sagoberättande, samt interkulturellt förhållningssätt. Resultatet visade också språkutvecklande aktiviteter med matematisk begreppsbildning samt användning av lärplattan för språkutveckling. Studien ger ett kunskapstillskott till blivande och verksamma pedagoger, i ett brett och fördjupat perspektiv, hur språkarbete med flerspråkiga barn går till i förskolan.