<p>The purpose was to examine relations between motivation and goal orientation, perceived ability and perceived motivational climate among persons working out in gym. Another purpose was to study differences in motivation, perceived ability and motivational climate among men and women. The final purpose was to study interactional effects on the dependent variable motivation. The participants were 59 men and 69 women. The instruments used were Task and Ego Goal Orientation in Sport Questionnaire (TEOSQ), Harter´s Competence scale and part of Mahoneys R-5 test. The results showed positive correlation between motivation and task orientation, and between motivation and perceived ability. Further the results showed positive correlations between perceived ability and both task and ego orientation. Women perceived higher level of task orientation than men. No interactional effects were found. Instructors should focus on taskoriented goalstrategies and develop clients competens for higher motivation.</p>

The purpose was to examine relations between motivation and goal orientation, perceived ability and perceived motivational climate among persons working out in gym. Another purpose was to study differences in motivation, perceived ability and motivational climate among men and women. The final purpose was to study interactional effects on the dependent variable motivation. The participants were 59 men and 69 women. The instruments used were Task and Ego Goal Orientation in Sport Questionnaire (TEOSQ), Harter´s Competence scale and part of Mahoneys R-5 test. The results showed positive correlation between motivation and task orientation, and between motivation and perceived ability. Further the results showed positive correlations between perceived ability and both task and ego orientation. Women perceived higher level of task orientation than men. No interactional effects were found. Instructors should focus on taskoriented goalstrategies and develop clients competens for higher motivation.

Undersökningar har visat att många gymnasieelever känner sig omotiverade till sina studier – speciellt elever på yrkesförberedande program, och det är de gymnasiegemensamma ämnena som dessa elever har lägst motivation till. Denna studie har med hjälp av en enkät tagit reda på om det är någon skillnad i motivation till det gymnasiegemensamma ämnet naturkunskap mellan klasser som läser högskoleförberedande program och yrkesförberedande program. Enkäten bestod av påståenden rörande elevernas upplevda förmåga, ämnets lärovärde och lärandemiljön. Efter enkätstudien genomfördes kvalitativa intervjuer med klassernas två naturkunskapslärare för att ta reda på deras åsikter om resultatet. Enkätstudien visade att eleverna generellt sett var motiverade till ämnet naturkunskap, då de hade svarat övervägande positivt på enkäten. Elever på högskoleförberedande program var något mer positiva än elever på yrkesförberedande program i kategorierna ”upplevd förmåga” och ”ämnets lärovärde”. Svarssammanställningen för hela enkäten uppvisade inga generella könsskillnader. Båda de intervjuade lärarna menade att yrkeselevernas något mer negativa inställning till sin förmåga kunde förklaras med att de har haft det jobbigt i grundskolan därmed har med sig en mer negativ självbild när de går över till gymnasiet. De nämnde också att man kan försöka anpassa ämnet till det eleverna är intresserade av och vill lära sig mer av för att öka deras motivation. Det betyder dock nödvändigtvis inte att ämnet ska kopplas mer till deras framtida yrke.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambanden mellan variablerna psykologisk trygghet, motivationsklimat, målorientering och upplevd förmåga hos idrottare genom att variablerna upplevt motivationsklimat, upplevd målorientering och upplevd förmåga studeras utifrån hur de predicerar (uttalar sig om) psykologisk trygghet. Studien utgick från en kvantitativ forskningsmetod och samlade in data med hjälp av ett digitalt frågeformulär. Sammanlagt deltog 109 aktiva idrottare i studien med ett åldersspann mellan 18-56 år (M = 27.21, SD = 8.54). Deltagarna var aktiva på elitnivå (professionell-/yrkesmässig nivå), semi-elitnivå (inte elit- eller yrkesmässig nivå men tävlar och satsar mot elitnivå) eller som motionär (aktivt idrottar någon/några gånger i veckan för nöjes skull). Resultatet utifrån en multipel regressionsanalys visade att ett upplevt uppgiftsorienterat motivationsklimat och upplevd förmåga var statistiskt signifikanta prediktorvariabler till psykologisk trygghet med positiva samband, samt att en upplevd ego-orienterad målorientering var en statistiskt signifikant prediktorvariabel till psykologisk trygghet med ett negativt samband. Ett upplevt resultatorienterat motivationsklimat och en upplevd uppgiftsorienterad målorientering visade sig inte vara statistiskt signifikanta prediktorvariabler till psykologisk trygghet. Resultatet visade även utifrån en tillhörande korrelationsanalys att det förekom flertalet statistiskt signifikanta korrelationer mellan variablerna med positiva respektive negativa samband. Slutsatsen som kan dras utifrån ovanstående resultat är att om idrottarna upplever ett uppgiftsorienterat motivationsklimat och en hög egen förmåga kan det bidra till en ökad upplevd psykologisk trygghet, och om idrottarna upplever en ego-orienterad målorientering och en låg upplevd förmåga kan det leda till en minskad upplevd psykologisk trygghet. / The aim of this study was to examine the relationships between the variables psychological safety, motivational climate, goal orientation and perceived ability in athletes, by studying how the variables motivational climate, goal orientation and perceived ability predicts psychological safety. The study was based on a quantitative research method and gathered data using a digital questionnaire. In total 109 active athletes participated in the study with an age span between 18-56 years (M = 27.21, SD = 8.54). The participants were active on elite level (professional level), semi-elite level (non-professional but competes and aims for elite level) or as an exerciser (actively sport some times a week for fun). The results of a multiple regression analysis revealed that a perceived task oriented motivational climate and perceived ability were statistically significant predictor variables to psychological safety with positive connections, and that a perceived ego oriented goal orientation was a statistically significant predictor variable to psychological safety with a negative connection. A perceived result oriented motivational climate and a perceived task oriented goal orientation showed not to be statistically significant predictor variables to psychological safety. The results also showed from a belonging correlation analysis that a majority of statistically significant correlations occurred between the variables with positive respective negative connections. The conclusion that can be drawn from the result above is that if the athletes perceives a task oriented motivational climate and a high own ability, it may contribute to an increased perceived psychological safety, and if the athletes perceives an ego oriented goal orientation and a low own ability it may lead to a decreased perceived psychological safety.