Enligt Kirsh (2010) stärker människor sin kognitiva förmåga på ett flertal sätt vid användandet av externa representationer. Inom design används externa representationer ofta i form av skisser, ritningar och modeller. För att undersöka Kirsh teori kring externa representationer i en designkontext genomfördes två workshopar i samband med ett designuppdrag. Syftet var att undersöka hur fysiska externa representationer användes och om tillhandahållet material påverkar skapandet av externa representationer. Resultatet visade att fysiska externa representationer används men att materialet inte nödvändigtvis påverkar skapandet av fysiska externa representationer. Andra faktorer som troligtvis också påverkar skapandet var bland andra att deltagarna var ovana vid arbetssättet och att förutsättningarna inte var till deras fördel, att tiden till förfogande var för kort och att hierarkiska strukturer uppkom vilket i det här fallet hämmade skapandet av fysiska externa representationer.

I undervisningen av det submikroskopiska används ofta olika representationer för att visualisera och hjälpa eleverna att förstå det abstrakta. För att förstå de olika delarna av de cellmetaboliska processerna krävs en mängd olika kunskaper och förmågor. Tre av dessa är begreppsförståelse, domän specifikt språk och visuell kompetens. Visuell kompetens är förmågan att kunna tolka, skapa och identifiera fel och begränsningar i komplexa representationer.  I denna studie är detta undersökt utifrån lärarnas perspektiv. Syftet är att få svar från lärare om hur de motiverar deras didaktiska val av representationer i undervisningen, identifiera vilka svårigheter de ser finns i undervisningen i relation till elevernas förkunskaper samt förutsättningar för att förstå de bilder som användas i undervisningen. Vidare undersöks lärarnas värdering om möjligheten att arbeta elevcentrerat och problemorienterat med de cellmetaboliska processorna. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer med 6 lärare på gymnasieskolan med frågor centrerade kring undervisningen av cellandningen i kursen Biologi 2. Studien indikerar att lärarna upplever undervisningen av cellandningen som svår, och värderar att eleverna har begränsande förutsättningar som t.ex. kring kemiska förkunskaper för användning av komplexa representationer. Studien gav också indikation, att lärarna använder en lärarcentrerad undervisning och de ser svårigheter i att använda en mer elevcentrerad undervisning.

Det finns ett flertal studier som på påvisar hur kommunicerande mellan designers, både experter och noviser, och hur de förhåller sig till visualiseringar Arvola & Artman, 2006; Segelström., 2009 & Tholander, Karlgen, Ramberg, & Sökjer, 2008). Det finns även studier som jämför designutförande mellan expertdesigners och designnoviser Ahmed, Wallace, & Blessing, 2003; Ball, Ormerod, & Morley, 2004; Ho, 2001 & Kavalki & Gero, 2002), men någon uttalad standard för designers beteende och kommunicerande vid visualsieringsskapande finns inte och i nya studier observeras hela tiden nya fenomen. Det finns även få studier som undersöker hur individer helt ovana vid design förhåller sig till visualiseringar och hur de kommunicerar kunskap mellan varandra vid visualiseringsskapande. Denna studie utfördes som en fallstudie på Migrationsverket i Norrköping. Syftet med arbetet var dels att utforska hur individer som är ovana vid designarbete kommunicerar kunskap mellan varandra vid skapandet av visualiseringar inom tjänstedesign. Studien syftade även till att undersöka hur individer ovana vid designarbete förhåller sig till visualiseringarna de skapar vid kommunicerade med resterande gruppmedlemmar. För att studera detta hölls två workshops där fyra individer som aldrig hade hört talas om tjänstedesign, två individer ifrån medborgarskapsenheten och två individer ifrån kundtjänst, tillsammans fick skapa customer jouney maps och service system maps. Workshoptillfällena spelades in med videokamera och det inspelade materialet användes för att analysera konversation och interaktion mellan deltagarna och deras förhållningssätt till visualiseringarna. Resultaten ifrån studien visar att deltagarna använde sig av två huvudsakliga metoder för att kommunicera kunskap. Aningen genom yttranden eller genom frågor och svar. Deltagarnas yttranden var korta och nämndes vid tillfällen i diskussioner där deltagare ansåg att de hade kunskap som kunde bidra till utvecklingen av visualiseringarna. Vid kommunicerande av kunskap genom frågor och svar var det vanligast att deltagare ifrån den ena enheten frågar deltagare ifrån den andra enheten hur de förhåller sig till de sökande och hur deras arbetsuppgifter ser ut. Resultaten visar även att deltagarna använde sig av visualiseringarna för att referera till händelser i tjänsteförloppet eller för att uppmärksamma resterande deltagare om felaktigheter som hade uppstått i visualiseringen. Deltagarna arbetade iterativt i sitt visualiseringsskapande och alla designbeslut kring utvecklingen av visualiseringarna fattades gemensamt. I studiens slutsatser påpekas visualiseringars kommunikativa förmågor inom designgrupper och hur deltagarna använder sig av visualiseringarna för att effektivt kommunicerande med varandra. Ytterligare påvisas effekten visualiseringar kan ha på strukturen för kommunicerande och informationsutbyte och att deltagarnas strävan efter att fatta gemensamma beslut ledde till att de utbildade varandra kring de ämnen och processer som visualiserades.

Människor har olika förutsättningar för att hitta i sin köksmiljö beroende på vilket hälsotillstånd som ligger till grund för den enskilde individen. Det finns personer som har ett försämrat arbetsminne på grund av att de fått diagnosen lindrig Alzheimers sjukdom. Idag ger många köksluckor ingen information om innehållet, och i varje enskild individs kök finns det olika objekt beroende på vad som används. Denna studie handlar om att hitta olika former av åtgärder i köksmiljöer för att lättare kunna hitta, det finns en förhoppning av att problemen med att inte hitta kan minska. Att använda datainsamlingstekniker som litteratur, intervjuer, workshop och fokusgrupp ska det gå att få reda på vilka åtgärder som kan fungera. Resultaten visar på att det finns problem, och dessa är tänkt att lösa med olika åtgärdsförslag. De förslag som framkommit som kognitiva stöd är bland annat, öppna planlösningar, individuella bilder och transparanta luckor.