Växthuseffekten leder till att jordens medeltemperatur ökar för varje år. Den största orsaken är mängden utsläpp av växthusgaser. Sektorn för bostäder och service står för 40 % av Sveriges totala energiförbrukning. Energieffektivisering skulle minska mängden utsläpp och ett sätt att minska på mängden energi som används är att återanvända material istället för att återvinna, förbränna eller deponera. Stål är ett material som går att återvinna oändligt antal gånger utan att det får försämrade egenskaper. Nästan 100 % av allt stål i Sverige återvinns. Ståltillverkning är energikrävande och ger utsläpp av växthusgaser. Det går åt fem gånger mer energi att tillverka stål från järnmalm jämfört med tillverkning från skrot. Stål har en lång teknisk livslängd om det inte utsätts för korrosion eller utmattning. Stål tillverkas i standardiserade profiler och lämpar sig därför väl för återanvändning. Innan återanvändning av stålelement är aktuellt måste de tillståndsbedömas genom oförstörande provning. Korrosionsutbredning, deformationer och större sprickor går att upptäcka genom visuell kontroll, mindre sprickor kan detekteras med hjälp av exempelvis penetrantprovning eller magnetpulverprovning. Att projektera för demontering (eng. Design for Disassembly) innebär att redan vid projekteringen av en byggnad fokusera på hur den ska demonteras. Detta underlättar möjligheten till återvinning och återanvändning av byggnadens olika delar. Det medför även att byggnaden är lättare att underhålla och bygga om under byggnadens livstid. Projektera för demontering är vanligt inom produktdesign men inte lika väl integrerat inom byggbranschen. Det finns riktlinjer för hur projektera för demontering ska genomföras för att utöka möjligheterna till återanvändning av byggnadsdelar. Dessa riktlinjer studerades i en fallstudie av en hallbyggnad i stålstomme. En granskning gjordes över hur väl riktlinjerna uppfylls och åtgärder föreslogs för vilka ändringar som hade krävts för att byggnaden skulle ha varit projekterad för demontering. Resultatet visar att byggnaden redan är relativt väl förberedd för demontering. En stor fördel hade varit om byggnaden endast hade använt skruvade sammanfogningar istället för svetsade och gjutna. Studien visade att det saknas ett utvecklat modulsystem med standarddimensioner för stålstommar. Ett modulsystem skulle medföra att stålelementen skulle bli enklare att återanvända. Trots att stål lämpar sig väl för återanvändning är det endast en liten andel stål som återanvänds. En av anledningarna till det är osäkerheten på kvaliteten och den generellt negativa inställningen till återanvända material. Det kräver mer tid och kostar mer att projektera för demontering samt att riva byggnader selektivt och sortera upp materialet. Incitamenten för att projektera för demontering är otillräckliga och det saknas en välutvecklad marknad för återanvända stålstommar. Sedan 1 juli 2014 finns ett krav på CE-märkning av stålprodukter. Kravet medför en bättre dokumentation av ingående element i stålstommar och därmed en bättre förutsättning för återanvändning av stålstommar i framtiden. I och med att byggnader kan ha lång livslängd krävs ett större fokus på att projektera för demontering redan idag för att kunna återanvända stålstommar i framtiden.

<p> </p><p><strong><p>SAMMANFATTNING</p></strong></p><p>Vårt projektarbete har omfattat en totalrenovering av en 6-cylindrig Jaguar motor från 1968. Denna</p><p>del har varit det sekundära syftet i vårt projekt. Den primära uppgiften har varit att skriva en</p><p>illustrerad manual.</p><p>För att finna orsaken till våra problem började vi med att genomföra en rad tester på motorn. Våra</p><p>deduktiva och induktiva antaganden om vad som var fel i motorn grundade sig på dessa tester.</p><p>Våra logiska slutsatser har dragits ur teoretiska resonemang och rent praktiska undersökningar</p><p>av motorns inre delar och funktion. Det metodiska arbetet har begränsats till att på ett så logiskt</p><p>och konsekvent sätt som möjligt lösa denna uppgift. Genom att tillämpa denna så uråldriga och</p><p>rationellt vetenskapliga felsökningsmetod har vi lyckats totalrenovera en 40 år gammal förbränningsmotor.</p><p>Härmed har vi bevisat vad alla erfarna tekniker vet, nämligen att kombinationen av</p><p>ett metodiskt tillvägagångssätt och sunt förnuft gör det omöjliga möjligt.</p><p>De dragna slutsatserna finns kronologiskt beskrivna i vår manual som kommer att vara en stor</p><p>tillgång för de personer som inte besitter en hög grad av maskintekniskt kunnande, samt tidigare</p><p>erfarenhet av sagda motor. Vår målsättning har varit att på ett så lättförståligt sätt som möjligt</p><p>beskriva processen. Hur man på ett metodiskt sätt genomför detta tvingade oss till att reflektera</p><p>över, hur en oinvigd person skulle uppfatta informationen. Samt hur vi genom illustrationer och</p><p>formuleringar kom fram till den bästa lösningen. Tillika har vi försökt visa metod och ordningsfölje</p><p>vid felsökning och åtgärd. Kontentan av utfört arbete är att de som följer i våra tekniska fotspår</p><p>måste besitta viss förkunskap. De rekommenderas av författarna att dokumentera sin egen</p><p>demontering med bilder. För att på så sätt underlätta monteringen avsevärt då alla bilder inte kan</p><p>medtagas i en manual eller memoreras i tankar. Främst dock tillgång till en hyfsad verktygsarsenal</p><p>samt dyr mätutrustning för att ha möjlighet att utföra korrekta mätningar. Tid skall avsättas</p><p>till inväntande av reservdelar samt åtgärder som oftast kräver extern hjälp.</p><p>Slutligen är det viktigt att känna sina egna tekniska och metodiska begränsningar, och inse att</p><p>saker och ting kommer att kärva och därmed ta mer tid än planerat!</p><p> </p>

SAMMANFATTNING Vårt projektarbete har omfattat en totalrenovering av en 6-cylindrig Jaguar motor från 1968. Denna del har varit det sekundära syftet i vårt projekt. Den primära uppgiften har varit att skriva en illustrerad manual. För att finna orsaken till våra problem började vi med att genomföra en rad tester på motorn. Våra deduktiva och induktiva antaganden om vad som var fel i motorn grundade sig på dessa tester. Våra logiska slutsatser har dragits ur teoretiska resonemang och rent praktiska undersökningar av motorns inre delar och funktion. Det metodiska arbetet har begränsats till att på ett så logiskt och konsekvent sätt som möjligt lösa denna uppgift. Genom att tillämpa denna så uråldriga och rationellt vetenskapliga felsökningsmetod har vi lyckats totalrenovera en 40 år gammal förbränningsmotor. Härmed har vi bevisat vad alla erfarna tekniker vet, nämligen att kombinationen av ett metodiskt tillvägagångssätt och sunt förnuft gör det omöjliga möjligt. De dragna slutsatserna finns kronologiskt beskrivna i vår manual som kommer att vara en stor tillgång för de personer som inte besitter en hög grad av maskintekniskt kunnande, samt tidigare erfarenhet av sagda motor. Vår målsättning har varit att på ett så lättförståligt sätt som möjligt beskriva processen. Hur man på ett metodiskt sätt genomför detta tvingade oss till att reflektera över, hur en oinvigd person skulle uppfatta informationen. Samt hur vi genom illustrationer och formuleringar kom fram till den bästa lösningen. Tillika har vi försökt visa metod och ordningsfölje vid felsökning och åtgärd. Kontentan av utfört arbete är att de som följer i våra tekniska fotspår måste besitta viss förkunskap. De rekommenderas av författarna att dokumentera sin egen demontering med bilder. För att på så sätt underlätta monteringen avsevärt då alla bilder inte kan medtagas i en manual eller memoreras i tankar. Främst dock tillgång till en hyfsad verktygsarsenal samt dyr mätutrustning för att ha möjlighet att utföra korrekta mätningar. Tid skall avsättas till inväntande av reservdelar samt åtgärder som oftast kräver extern hjälp. Slutligen är det viktigt att känna sina egna tekniska och metodiska begränsningar, och inse att saker och ting kommer att kärva och därmed ta mer tid än planerat!

Den globala klimatkrisen är mer aktuell än någonsin och internationella mål reglerar utsläpp av växthusgaser, avfallshantering och återvinning. I Sverige står byggbranschen för både mer än 20 procent av landets utsläpp av växthusgaser och ger upphov till 30 procent av allt avfall. Trots regleringar och lagkrav återvinns mindre än hälften av byggsektorns avfall och många av de miljömål som berör branschen har varit, och är, svåra att uppnå. En del i arbetet med att uppnå målen handlar om hushållning med resurser, utfasning av farligt avfall och utformning av byggnader som anpassas för förändring i användning. Dessutom bör byggnader uppföras med komponenter som möjliggör demontering för att enkelt kunna återvinnas eller återanvändas, samt en övergång från linjära till cirkulära materialflöden. Projektering för demontering (PfD) innebär att redan i projekteringsskedet planera för återanvändning av byggnadsdelar och syftar till att underlätta framtida förändringar och slutligen hel, eller delvis, demontering. Riktlinjer och råd har tagits fram för att främja Projektering för demontering och därigenom även minska resursförbrukningen och underlätta återanvändning eller återvinning. Dessutom kan PfD förlänga byggnaders livslängd, främja utveckling av tekniska lösningar och skapa nya arbetstillfällen. Utmaningarna ligger i brist på kunskap, osäkerhet kring framtida lönsamhet samt avsaknad av kompletterande tjänster och digitala verktyg. Med utgångspunkt i företaget Norconsults arbete vid Byggkonstruktion &amp; arkitektur i Luleå och Piteå har möjligheter och utmaningar med PfD undersökts. Förutsättningar för implementering av teorin har kartlagts och ett metodförslag har tagits fram där resultatet baseras på en litteraturgenomgång efterföljt av en intervjustudie med fem projektörer. Utifrån intervjustudien med stöd i litteraturen är syftet med metodförslaget att det ska kunna användas av arkitekter och konstruktörer vid Norconsult i Luleå och Piteå för att påbörja implementeringen av PfD. Metodförslaget eftersträvar dock även att kunna nyttjas av projektörer vid andra företag. Intervjustudien visar att projektörerna ser stora miljömässiga fördelar med PfD, men även hälsofördelar och möjligheten att använda PfD i marknadsföringssyfte lyfts. De största utmaningarna ansåg respondenterna vara ekonomiska aspekter, förändrade arbetssätt och osäkerheter kring byggregler, ansvar och garantier. Vid intervjuerna framgick att ekonomiska incitament, ökad kunskap och förbättrad informationshantering krävs för att PfD ska gå att implementera. Respondenterna hade förslag på hur digitala verktyg kan utnyttjas för att främja demontering, och idéer kring marknadsplatser för andrahandsmaterial samt utveckling av branschgemensamma direktiv. Den framtagna metoden innehåller riktlinjer gällande utformning, konstruktion och administration med fokus på bland annat materialval, stomsystem och informationshantering. För att PfD ska få genomslag i den svenska byggbranschen krävs att konventionella metoder för upphandling, projektering och gestaltning måste anpassas för att öka efterfrågan på, och effektivt integrera, återanvända material och komponenter i tidiga skeden. Dessutom måste processer och informationshantering utvecklas så att materialförsörjning, digitalisering och kommunikation framtidssäkras. Implementeringen av PfD är även i högsta grad beroende av ekonomiska incitament, nya arbetssätt och utökade samarbeten mellan entreprenörer, beställare och projektörer. Dessutom bör kringliggande funktioner likt försäkringsbolag och banker involveras i processen för att stödja omställningen till en cirkulär byggbransch.

Syfte - Syftet med studien är att undersöka vikten av standardisering hos växande små till medelstora (SMF) tillverkande företag. För att besvara studiens syfte har två frågeställningar formulerats.  1. Vilka svårigheter finns det i att följa en process inom växande SMF? 2. Vilka utmaningar har växande SMF kring att standardisera sina processer? Metod – Frågeställningarna besvarades genom att kvalitativt samla in data i ett triangulerande tillvägagångssätt. Datainsamlingen bestod av observationer, intervjuer, dokumentstudier, ostrukturerade möten samt litteraturstudier. Deltagande observationer har genomförts för att studera urvalet på nära håll. Vidare genomfördes tre intervjuer med personer som hade erfarenhet av den studerade aktiviteten där bland annat händelser, beteenden och attityder samlades in. Dokumentstudien utfördes för att validera sådant som talades om på intervjuerna och som observerades. Under de ostrukturerade mötena samlades det allmän information. Litteraturstudier inom relevanta ämnen utfördes genomgående under studien för att ta fram ett teoretiskt ramverk. Det teoretiska ramverket och empirin samlades in parallellt för att stödja varandra. Studien har bestått av en abduktiv ansats och analysen har grundats på den empiriska datan i koppling till det teoretiska ramverket.  Resultat – Den studerade aktiviteten var demontering av automationsutrustning - en maskin. Undersökningen visar att det har identifierats icke-värdeskapande aktiviteter inom Leans 7+1 slöserier, vilket skapar svårigheter i processer och hindrar att en standardisering kan utformas. Växande SMF behöver gå från en adhocratisk konfiguration till en maskinbyråkratisk konfiguration för att kunna standardisera sina processer. Vidare visade studien att det fanns utmaningar hos den operativa kärnan och hos den strategiska toppen. Hos den operativa kärnan upptäcktes motstånd till följd av ”vanans makt”, det vill säga att arbeta som man alltid gjort. Hos den strategiska ledningen upptäcktes däremot utmaningar i att använda sig av forum för att ta emot feedback hos de anställda.  Implikationer – Det teoretiska bidraget för studien är att den ökat kunskap inom standardisering av arbetsprocesser och de tillhörande utmaningarna som finns på växande SMF, samt utveckling av redan existerande organisationsteori. Det praktiska bidraget för studien är att företag kan använda sig av studien för underlag till implementering av standardiserade arbetsprocesser. Begränsningar – Studiens begränsningar utgörs av att endast ett fallföretag ingick i undersökningen. Hade fler företag undersökts hade resultatet bidragit till större generaliserbarhet och därmed hade resultatet varit tillämpbart i fler verksamheter. Ytterligare begränsning skedde i form av antal observationer av maskiner - endast demontering av en maskin observerades.

The construction sector accounts for a large use of the world's natural resources and for a large part of the waste generated. An alternative to dealing with this problem is for the construction sector to change to a circular way of thinking where recycling is a method that has been identified. This essay therefore aims to identify driving forces and prevent individuals in the construction sector who today work with recycling and, by extension, development potential. To do this, semi-structured interviews were conducted with 5 respondents who have different roles, this to get a broad insight into the subject. The material collected from these respondents is presented and then discussed in relation to previous research. Economic factors are an obstacle in recycling work, but this is considered to be based on the fact that knowledge and experience are not optional. / <p>G</p>

Denna kandidatuppsatts behandlar hur demonteringsbara byggnationer påverkar byggbranschen. Syftet är att ta reda på totalentreprenörernas syn på Design for Deconstruction (DfD), eller som det kallas på svenska projektering för demontering, i den svenska byggsektorn. Vidare undersöks utmaningar och problem som DfD ger upphov till och vad som krävs för att införa DfD i byggsektorn. Studien baseras på en kvalitativ metod då vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med totalentreprenörer. Resultatet grundas på respondenternas svar som innehåller deras erfarenhet, uppfattningar, reflektioner om DfD. Studiens resultat visar att det råder fortfarande okunskap bland totalentreprenörer gällande ämnet men samtidigt ett växande intresse för ämnet. Det krävs större ambitioner från politiker och internationella myndigheter för att utveckla styrmedel som möjliggör projektering för demontering i byggsektorn. Respondenterna ansåg att fördelarna med DfD är möjlighet att förflytta en byggnad, flexibla planlösningar som förenklar renoveringsarbete/ombyggnation, kortare byggtider, återanvändning. Detta kan skapa en ny marknadsföringsstrategi och höja kostnadsvärde för fastighetsägare. Den ekonomiska aspekten visade sig vara det främsta hindret för införande av DfD eftersom respondenterna ansåg projektering för demontering som en icke prövad metod. Dagens byggmodell är inte lämplig för DfD och innovationer krävs. Andra utmaningar som framkom är skepticism till återanvändning av byggmaterial och svårigheter att se de ekonomiska möjligheterna som kommer efter 50–70 år. Anledningarna är bland annat estetik och lastupptagningsförmåga av element samt förvaring. Det behövs också ekonomisk vinning för att fastighetsägare ska välja DfD. De förutsättningar som behövs för att DfD ska införas är ett gemensamt standardiseringssystem, utveckling av BIM-verktyg som stödjer DfD, nya innovationer, öppna byggsystem. Informationsflöde och interaktion mellan entreprenörer och materialleverantörer behöver förbättras för att uppnå den tekniska utformningen med avseende på återanvändningen. Det krävs att staten genomför förmåner i form av subventioner och ekonomiskt stöd för att stimulera införandet av Design for Deconstruction i byggsektorn. Intervjustudien visade att totalentreprenörer utför DfD om efterfrågan och begäran finns hos beställaren. Däremot behöver entreprenörer visa engagemang visas valet av en byggmodell. / This bachelor thesis is about how deconstruction of buildings affect the Swedish construction industry. The purpose with study is to explore how turnkeys’ contractors view of Design for Deconstruction (DfD). This study examines the challenges and problems linked to DfD and what is needed to introduce DfD into the construction sector. The research approach chosen is a qualitative method with semi structured interviews where eight turnkey contractors were interviewed. The result is based on the respondents' experiences, perceptions, and reflections on DfD. The results show that there is a potential for further competence development among the turnkey contractors. More ambitions are required from the politicians and international authorities to develop instruments that enable development DfD in the construction sector. Respondents saw the possible benefits of DfD are opportunities for relocation of the buildings, flexibility that simplifies renovation work, shorter construction times, re-use. This can create a new marketing strategy and increase the value for property owners. Current building model is not suitable for DfD and new innovations are required. Other challenges that emerged is scepticism of turnkeys’ constructors for the recycling of building materials and difficulty to see financial possibilities that will be after 50-70 years. Subsidies and financial support coming from the state may be beneficial for establishment of DfD in the construction sector.

Electrification is essential to decarbonise the transport sector, which accounts for the highest share of greenhouse gas emissions by all sectors. The transition requires a large amount of batteries which bring challenges, not least when it comes to raw material supply and sustainability issues during the mineral mining. Long-term battery recycling is one way to address these challenges. To achieve an efficient recycling process the implementation of lifecycle perspectives in the EV battery pack design phase is of great importance. One of the major activities in the recycling process is the battery disassembly, which requires standardisation and design simplifications to minimize labour time and facilitate automated disassembly. Some of the most important design features is component standardisation, linear pack design and decreased number of parts, including screws, fasteners, and modules, which applies for all pack designs. In recent years new EV battery pack designs have entered the market, which has an improved performance in terms of energy density and cost per kWh. The development of these pack designs is strongly interacting with improvements in the cell design and cell chemistry. The overarching design trend is moving towards battery packs which remove modules, such as Cell-to-pack, and where the battery is integrated as a structural part in the vehicle frame, such as Cell-to-chassis. However, there are uncertainties about the impact of these design trends on the battery disassembly and recycling, which need to be investigated. Comparisons between the new trends and the traditional Module-to-pack design indicate that Cell-to-pack brings advantages to the recycling process as it usually contains less components and does not require labour to disassemble the modules. The chassis-integrated designs need more research to draw general conclusions, but the recyclability may not exceed the Cell-to-pack as the use of structural adhesives and chassis integration likely bring aggravating circumstances on the disassembly. Besides recyclability, the new pack designs also have a strategic impact on the actors in the value chain. EV battery packs with high recyclability should also be in all actors’ interest when moving towards a circular economy, as the recycling cost will be distributed along the entire value chain. / Elektrifiering är en nyckelfaktor för att minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn, som står för den största andelen av alla sektorers utsläpp av växthusgaser. Övergången kräver en stor mängd batterier, vilket medför utmaningar, inte minst när det gäller råvarutillgången och hållbarhetsaspekter under mineralbrytningen. Återvinning av batterier är ett sätt att hantera dessa utmaningar långsiktigt. För att uppnå en effektiv återvinningsprocess är det av stor betydelse att tillämpa ett livscykelperspektiv i designfasen för batteripaket i elfordon. En av de viktigaste aktiviteterna i återvinningsprocessen är demontering av batterier, vilket kräver standardisering och förenklad konstruktion för att minimera arbetstiden och underlätta automatiserad demontering. Några av de viktigaste designegenskaperna är komponentstandardisering, linjär design och minskat antal delar, inklusive skruvar, fästelement och moduler, vilket gäller för alla packdesigner. Under de senaste åren har nya batteripackdesigner för elfordon kommit till marknaden, med förbättrad prestanda när det gäller energitäthet och kostnad per kWh. Utvecklingen av dessa batteripack interagerar tydligt med förbättringar inom celldesign och cellkemi. Den övergripande designtrenden går mot batteripack där moduler tas bort, till exempel Cell-to-pack, och där batteriet är integrerat som en strukturell del i fordonsramen, till exempel Cell-to-chassi. Det finns dock osäkerheter gällande designtrendernas påverkan på demontering och återvinning av batterierna, vilket kräver ytterligare undersökning. Jämförelser mellan de nya trenderna och den traditionella konstruktionen Module-to-pack visar att Cell-to-pack medför fördelar för återvinningsprocessen eftersom den vanligtvis innehåller färre komponenter och inte kräver arbete för att demontera modulerna. De chassiintegrerade konstruktionerna kräver mer forskning för att kunna dra några allmänna slutsatser, men återvinningsbarheten överträffar möjligen inte Cell-to-pack designen, eftersom användningen av strukturella lim och chassiintegrering sannolikt leder till försvårande omständigheter vid demonteringen. Förutom återvinningsbarheten har de nya förpackningarna också en strategisk inverkan på aktörerna i värdekedjan. Batteripaket med hög återvinningsbarhet bör även ligga i alla aktörers intresse vid implementering av en cirkulär ekonomi, eftersom återvinningskostnaderna kommer att fördelas över hela värdekedjan.

Denna rapport fokuserar på att hitta hållbara lösningar inom byggindustrin med inriktning på återanvändning av prefabricerade betongelement. Betong är ett vanligt byggmaterial, men tillverkningen och användningen av betong medför höga kostnader och stor miljöpåverkan. För att minska dessa negativa effekter har användningen av prefabricerade betongelement som kan demonteras och återanvändas blivit allt vanligare. Detta steg mot en cirkulär och hållbar byggindustri har flera fördelar, inklusive minskade kostnader och minskad miljöpåverkan. En viktig aspekt när det gäller återanvändning av betongelement är anslutningarna mellan dessa element. Dessa anslutningar måste vara både starka och demonterbara för att möjliggöra enkel demontering. Genom att återanvända prefabricerade betongelement kan man uppnå besparingar i tid och pengar, eftersom det är enklare och snabbare att demontera och återmontera dessa element jämfört med att bygga nyproducerad varje gång. Denna rapport presenterar resultaten av en studie som undersöker olika typer av anslutningar mellan prefabricerade betongelement i byggnader med pelar-/balkstomme och bärande väggar/bjälklag. Målet är att klassificera anslutningarna baserat på deras demonterbarhet och återmonterbarhet. Studien inleds med en litteraturgenomgång för att undersöka befintliga metoder och tekniker för anslutningar i prefabricerade betongelement. Baserat på denna genomgång utarbetades en klassificering av anslutningarna utifrån förutsättningarna för demontering och återmontering. Klassificeringen framhöll att bultade anslutningar är de enklaste att demontera och återmontera, därvid sammangjutna anslutningar med genomgående armeringsjärn visade sig vara de mest utmanande när det kommer till demontering och återmontering.  En byggnad valdes som fallstudie för att visa tillämpningen av anslutningar mellan prefabricerade betongelement. Med hjälp av den utvecklade klassificeringen anpassades och föreslogs nya anslutningar för den prefabricerade betongstommen i den valda byggnaden. För att säkerställa att de föreslagna anslutningarna klarade av byggnadens laster genomfördes kontrollberäkningar. I dessa beräkningar ingick en bedömning av anslutningarnas hållfasthet och stabilitet vid olika belastnings- och påfrestningsscenarion. Samtliga valda anslutningar klarade alla belastningar utmärkt.  Avsikten med denna rapport är att bidra till en ökad förståelse för anslutningar i prefabricerade betongelement och ge förslag till praktisk tillämpning genom fallstudien. Den kan vara till nytta för ingenjörer, arkitekter och yrkesverksamma inom byggsektorn som är involverade i utformningen och konstruktionen av prefabricerade betongbyggnader, särskilt nu när miljörelaterade frågor har blivit allt viktigare. / This report focuses on sustainable solutions in construction, emphasizing the reuse of prefabricated concrete elements. Making concrete has so many negative environmental impacts. One way of tackling these impacts is minimizing the production of concrete through the growing use of prefabricated elements that can be dismantled and reused, leading to cost reduction and environmental benefits. An important aspect concerning the reuse of concrete elements is the connections between these elements which should be both strong and detachable to enable easy disassembly. The reuse of elements saves both time and concrete.  In this thesis, a comprehensive study has been made on different types of connections between precast concrete elements in buildings with column and beam structures, as well as load-bearing walls and floors. The study is then used to classify the connection types according to their ease and capability of disassembly.  In order to implement the result of the classification, a building is selected, and connections are suggested between the load-bearing elements. The strength of the connections are then controlled with the help of detailed calculations to see if the suggested connection types can bear the load of the building. The primary aim of this report is to contribute to a better understanding of connections in prefabricated concrete elements and provide a practical example through the case study. It can be beneficial for engineers, architects, and professionals in the construction sector involved in the design and construction of prefabricated concrete buildings.

Låssystem kan minska risken för inbrott och stöld, och vara ett verktyg för behöriga personer att få tillgång till lokaler och rum. Därför är det viktigt att moderna låssystem är pålitliga, öppnar snabbt och är säkra. Detta examensarbete undersöker om CAN (Controller Area Network) är ett idealt kommunikationsprotokoll för ett säkerhetssystem av dörrlås, med syftet att utföra en fallstudie av CAN-protokollet. Detta sker genom att analysera ett låssystem från ASSA vars kommunikationsprotokoll mellan styroch låsenhet misstänktes använda CAN-protokollet mellan dess styrenhet och låsenhet. Slutsatsen av analysen var att låssystemet från ASSA inte kommunicerade via CAN. För att bevisa dettaåterskapades signaler med elektriska standardinterface RS-485. Det sista steget vara att utveckla ett eget låssystem med CAN som kommunikationsprotokoll, och sedan skulle de två låssystem jämföras. För att testa detta programmeras två kretskort av typen ESP32-PoE till en styrenhet och en låsenhet. Ett låssystem designades på ett kopplingsdäck innan den ersattes av två PCBs. Slutresultatet var ett motorlås och en styrenhet som konstruerades och validerades i ett kopplingsdäck. Av de två kretskorten som utvecklades fungerade kontrollenheten som förväntat, medan låsenheten hade problem med dess motor. Den kunde dock klara av dess andra uppgifter som att läsa signaler från styrenheten via en 10 meter kabel och läsa signaler från dess dörrläge givande magnetsensor. Det demonterade låssystemet sänder signaler snabbare, och öppnar låset ungefär lika snabbt, men är inte lika säker som den kommersiella låssystemet för att CAN har restriktiva säkerhetsåtgärder. / Lock systems can reduce the risk of burglary and theft, and be a tool for authorized persons to access premises and rooms. Therefore, it is important that modern lock systems are secure, reliable and open quickly. This thesis investigates whether CAN (Controller Area Network) is an ideal communication protocol for a door lock security system. This is done by analyzing a mechanical lock system from ASSA which was suspected of using CANbus as a communication protocol between the control unit and lock unit. Then the lock and control units were analyzed. The conclusion of the analysis is that the lock system did not communicate via CAN. To prove this, signals were re-created with the electrical standard interface RS-485.The final step was to construct a lock system with CAN as a communication protocol, and then the two lock systems would be compared.To test this, two ESP32-PoE development boards are programmed into a controller and a locking device. A mechanical door lock system was designed on a breadboard before being replaced by two PCBs. Of the two circuit types that were developed, the control unit worked as expected, while the motorlock unit had problems with it’s motor. However, it was able to handle its other tasks such as reading signals from the controller via a 10 meter cable and reading signals from its door locating magnetic sensor. The disassembled lock system sends signals faster, and opens the lock approximately as quickly, but is not as secure as the commercial CAN lock system has restrictive security measures.