Cirkulär ekonomi är för tillfället ett väldigt hett och omdiskuterat ämne. Problemet med den linjära modell som används idag är att så fort en produkt gått sönder eller uppfyllt sitt syfte så blir den avfall, vilket är ett oerhört slöseri med resurser. Den cirkulära ekonomins modell fokuserar istället på att skapa produkter som kan återanvändas eller monteras isär och återvinnas efter att de uppfyllt sitt syfte/gått sönder. Regioner, kommuner och företag har en stor del i det hela, och utan stöd från varandra kommer en omställning från linjär till cirkulär ekonomi blir svårt.Syftet med den här studien var att skapa förståelse för om företag i Region Kronoberg arbetar med cirkulär ekonomi, i så fall på vilka sätt, samt om de får stöd från kommunal och regional nivå. För att kunna studera detta skickades enkäter ut till företag runt om i Region Kronoberg, samt så genomfördes telefonintervjuer med vissa kommuner.Resultaten som framkom visar på att det finns företag i Region Kronoberg som arbetar med cirkulär ekonomi idag, även om de inte är särskilt många. De vanligaste sätten att arbeta med det på är genom återvinning, återtillverkning, samt reducering av avfall och utsläpp. Det framkom också av undersökningen att kommunerna inte har gett något direkt stöd till företagen, och inte heller Region Kronoberg. / The purpose of this study was to create an understanding about if companies in Region Kronoberg works with circular economy, if so, in what ways, and if they get support from the municipal and regional levels. In order to study this, questionnaires were sent out to companies around Region Kronoberg, as well as conducted telephone interviews were made with some municipalities.The results received shows that there are companies in the Region Kronoberg working with circular economy today, although they are not very numerous. The most common ways to work with it is through recycling, remanufacturing, and reducing waste and emissions. It also emerged from the survey that local authorities have not given any direct support to companies, and nor has Region Kronoberg.

Today’s society is based on a linear economy. For the textile industry, it creates a takemake- waste behavior that has a major negative impact on our environment. A transition tocircularity is necessary for a sustainable future. Circular economy is described as a systemwhere the earth’s resources can circulate between production and the user face in a loopwithout the need for new raw materials and without becoming waste. In this study, researchthrough design explores how textiles can circulate away from a linear consumption, with theremake of textile waste with the aim of extending product lifetime and recycling materials.The project investigates how remake garments are produced, used and disposed of, whichprovides an understanding of the remake process and what is required in the design processfor a circular remade garment. During the study, a jacket is produced from textile waste thatcan be used for a long time and circulate in a cycle. / Dagens samhälle är byggt på en linjär ekonomi och för textilindustrin innebär det ett köpoch slängbeteende som har stor negativ påverkan på miljön, en omställning till cirkularitetär nödvändig för en hållbar framtid. Cirkulär ekonomi beskrivs som ett system där jordensresurser kan cirkulera mellan produktion och användning i ett kretslopp utan behov förny råvara och utan att bli avfall. I denna studie utforskas med forskning genom design hurtextilier kan cirkulera från den linjära konsumtionen genom återbruk av textilavfall medsyfte att förlänga produktlivet och återvinna material. Projektet undersöker hur återbrukproduceras, används och avfallshanteras vilket ger förståelse för återbruksprocessen och vadsom krävs i designprocessen för ett cirkulärt återbruksplagg. Under studien produceras enjacka av textilavfall som kan användas länge och cirkulera i ett kretslopp.

Jag fick möjligheten att göra mitt examensarbete tillsammans med det finska klädmärket Vain som jag har följt under en längre tid. Det är ett relativt litet klädmärke som experimenterar med silhuetter, personligt uttryck och relationen mellan den digitala världen och verkligheten. Jag har länge varit intresserad av konceptet cirkulär design och velat undersöka närmare hur det kan appliceras i verkligheten. Jag föreslog för Vain att jag skulle utveckla någon typ av heminredning som baseras på cirkulär design åt dem, och de nappade. Cirkulär ekonomi är ett begrepp som innebär att man ser på material som potentiell näring för nya processer, ett mer cirkulärt sätt att se på material och produkter helt enkelt. Detta går i linje med hur vi traditionellt sett har konsumerat och tagit hand om produkter, innan planerat åldrande infördes som standardstrategi efter andra världskriget. Produkter har sedan dess skapats med ekonomisk vinning som huvudsakligt mål vilket har lett till ohållbar konsumtion, inte minst inom klädbranschen. Det är därför viktigt att jobba med dessa frågor nu, eftersom det är så uppenbart vilken typ av kris vi står inför.  Resultatet av mitt examensarbete blev en spegelram som möjliggör användandet av kasserade spegelglas, för att kunna ge dessa ett nytt liv och värde. Samtidigt som produkten i sig går i linje med Vains varumärke och passar in i den cirkulära ekonomin. Att implementera detta tankesätt i företag är nödvändigt, mitt examensarbete är en studie kring hur man kan göra det utan att tumma på det estetiska uttrycket.

Through methods from Service Design, a concept about renting tools commonly in the residential area Vikaholm in Växjö, has been developed. The service Tack för lånet! is based on a desire, both from me and from an increasing number of consumers, to go from the throwaway society to a sharing economy. / Genom servicedesign-metoder har ett koncept kring att låna verktyg och redskap i en gemensam bod, tagits fram. Tjänsten Tack för lånet! har sin grund i en djup längtan, både från mig och från allt fler konsumenter, att få ett paradigmskifte från slit-och slängsamhället till den både historiska, men också framtidsvisionära, delningsekonomin. / <p>Länk till animation: https://www.youtube.com/watch?v=cFiNmsXToUk</p>

No description available.

Den mänskliga påverkan på vår planet har ökat drastiskt sedan mitten av 1900-talet. Samhället står därför inför en stor utmaning med att vända den negativa trenden. Cirkulär ekonomi är ett koncept som är högst aktuellt för att motverka den negativa påverkan på planeten. Den cirkulära ekonomin innebär minskad konsumtion av jordens resurser genom att skapa slutna kretslopp, ökad resurseffektivitet, och eliminering av avfall. Även uteslutning av giftiga kemikalier och användning av förnybar energi är viktiga delar i cirkulära system. En omställning från den traditionella linjära ekonomin mot den cirkulära är därför ett nödvändigt steg för att minska vår miljö- och klimatpåverkan, för att i längden kunna fortsätta leva i ett hållbart samhälle. Cirkulär ekonomi är ett aktuellt ämne både i den offentliga sektorn och i näringslivet, men är ännu ett relativt nytt och outforskat område. Flera kontexter är därför ännu inte studerade, vilket kan försvåra en omställning. Detta ligger till grund för studiens problemformulering och syfte. Syftet med denna studie är därför att kartlägga hur det arbetas med cirkulär ekonomi inom den svenska dagligvaruhandeln. Utifrån det vill vi identifiera vilka barriärer som finns inom kontexten. Vi presenterar sedan de barriärer som framkommit, för att skapa en tydlig överblick över de utmaningar som existerar utifrån dagligvaruhandelns perspektiv. För att undersöka detta har vi genomfört sju kvalitativa intervjuer med tre olika företag. Fem av dessa har varit med individer som arbetar med hållbarhet på central nivå, och två har genomförts med butikschefer. Den teoretiska bakgrunden om skillnaden mellan linjär ekonomi och cirkulär ekonomi, tidigare identifierade barriärer samt relevanta studier kopplade till dagligvaruhandeln har ställts i relation till det material som samlats in från intervjuerna. Därefter har vi kunnat besvara problemformuleringen, samt uppfylla studiens syfte. Resultatet av studien visar på att den svenska dagligvaruhandeln i stor utsträckning jobbar gemensamt för att bli mer cirkulära. De har tillsammans antagit mål som ska bidra till ökad cirkuläritet, och samarbetar gärna på konkurrensneutrala områden. Vår studie tyder på att hållbarhet är en prioriterad fråga inom dagligvaruhandeln, och att jobba mot en cirkulär ekonomi är en given del i deras hållbarhetsarbete. Intresset och kunskapen kring hållbarhet är generellt stort hos de företag som deltog i studien, men trots detta har 15 mer eller mindre omfattande barriärer för CE kunnat identifieras. Dessa nya och gamla barriärer är både externa och interna, och presenteras slutligen i en överskådlig tabell.

No description available.

Den svenska modeindustrin ställs idag inför en hel del olika utmaningar då det är en industri som kräver mycket resurser och har en negativ miljöpåverkan. Detta sker i samband med att e-handeln ökar och dess returer skapar en miljö av att vara en självklar del av konsumenternas köpbeteende. Dessa returer leder till att det har uppstått utmaningar i hur modeindustrins avfall från returlogistikprocesser ska optimeras på bästa sätt och inte belasta både de involverade aktörerna och miljön. Cirkulär ekonomi har därför blivit ett ämnesområde som har ökat i diskussion för att hitta lösningar på hur modeindustrin ska kunna utnyttja samtliga resurser och material. Detta kräver att svenska modeföretag måste börja organisera om sina linjära affärsmodeller och strukturer för att kunna möta både uppsatta klimatmål och ambitioner om en cirkulär modeindustri samt minimera de negativa konsekvenserna. Det är därför viktigt att inkludera aktiviteter såsom återanvändning, återvinning och återtillverkning i modeföretagens strukturer och returlogistikprocesser. Tidigare forskning visar på att det finns ett gap inom returlogistikens förbindelse med cirkulär ekonomi och hur denna returlogistikprocess kommer att påverka en cirkulär omvandling av den svenska modeindustrin. Det saknas även forskning om hur returlogistiksprocesser kommer att behöva ställas om i en cirkulär ekonomi. Detta innebär att denna studie syftar till att beskriva svenska modeföretags arbete med returlogistik och cirkulär ekonomi, samt hur returlogistik kan omvandlas från linjär till cirkulär ekonomi. Studien kartlägger även vad företagens drivkrafter och utmaningar är med en cirkulär omvandling. För att uppnå detta har en kvalitativ fallstudie utförts med det deduktiva angreppssätt med inslag av induktion. Detta för att möjligheten utgå med en grund från befintlig forskning men även vara öppen för nya insikter från den empiriska studien. Empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex svenska modeföretag och en expertorganisation.  Studiens syfte och problemformulering har besvarats genom beskrivning av svenska modeföretags arbete med en cirkulär ekonomi, hur deras returlogistik ser ut idag samt hur det kommer att behöva omvandlas i framtiden. Även genom en kartläggning av vilka drivkrafter och utmaningar som företagen ställs inför med denna omvandling. Resultatet av studien visade att svenska modeföretag arbetar med liknande aktiviteter i deras returlogistikprocesser men har kommit olika långt i arbetet med cirkulär ekonomi. Vi identifierade att returlogistikens omvandling till en cirkulär ekonomi påverkas av externa samarbeten, kundbeteende, produktdesign, digitalisering och regleringar. Slutligen kan vi konstatera att den cirkulära omvandlingen i modeindustrin ser olika ut beroende på modeföretagets inriktning och utveckling.

Att uppnå cirkulär design ställer många krav på designbranschen, men det ställer även vissa krav på den enskilda individen. Forskning visar att människor idag är mycket miljömedvetna men inte lika benägna att faktiskt agera och göra en skillnad. Hantverksutövning kan ses som en del av lösningen gällande framtida problem kopplat till produktion och hållbarhet inom en cirkulär modeindustri. Kunskapen kring just handarbete är en generationsfråga som kräver ett engagemang från den yngre generationen för att inte kunskap ska gå förlorad. Den generation som är den primära att ta del av kunskapen är generation Z. Syftet med undersökningen var att undersöka unga människors förhållningssätt till cirkulär design inom modeindustrin med fokus på hantverk. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning med visuella inslag. Den huvudsakliga slutsatsen var att det fanns ett attityd och beteendegap mellan unga människors förhållningssätt till cirkulär design inom modeindustrin och deras utövande av sömnad. En tydlig slutsats i undersökningen var att unga människor förhöll sig positivt till cirkulär design inom modeindustrin. Den sammantagna slutsatsen var dock att generationen ansåg att det var upp till företagen att skapa förutsättningar för generationens möjlighet att kunna vara en hållbar konsument och bidra till den cirkulära designen. Kopplat till hantverk hade unga människor i undersökningen ett komplext förhållningssätt till sömnad. En slutsats var att de ansåg att det är viktigt att kunskapen fanns kvar till kommande generationer. Majoriteten unga i undersökningen hade en bristande kunskap inom handarbete men en ambition och vilja att lära sig mer. Kunskapen om enkla tillvägagångssätt inom lappning och lagning fanns och detta korrelerade även med de sömnadsverktyg som respondenterna hade hemma.

Rapporten bygger på litteraturstudie och intervjuer med verksamheter som berör samhällsbyggandet i olika områden och omfattningar. Begreppet cirkularitet är vanligt förekommande idag och har en betydande innebörd i vår vardag. Jorden har inte oändligt med resurser och medborgarna i samhället måste bli mer medvetna om sina val. Det gäller allt ifrån att slänga sopor till att en byggaktör ska inreda en helt ny byggnad. Cirkulärt byggande innebär att man har på ett eller annat sätt tagit vara på material från andra byggnader och återanvänder de till en annan byggnad. Exempelvis kontorsmöbler, reglar, fönster, dörrar och tak. Om en byggnad ska rivas finns aktörer som arbetar cirkulärt med att ta vara på funktionsdugliga material som går att sälja vidare till andra aktörer, detta syftar till att arbeta i cirkulärt kretslopp. Utmaningarna med cirkulärt byggande är många, rapporten fångar upp ett fåtal. De största utmaningarna är mellanlagring av återbrukade varor. Kostnaden för återbrukade varor kan överstiga priserna jämfört med helt nya varor. Demontering är tidskrävande och därmed kostsamt, vilket kan resultera i att det saknas ekonomiska incitament för återbruk och återvinning.  Möjligheterna växer allt större inom cirkulärt byggande, det blir mer populärt hos byggaktörerna och en viktig fråga för Luleå kommun vid renovering och ombyggnationer. Alltmer börjar Luleå kommun i tidiga skeden söka efter vad som finns att återbruka via försäljningssidor, alternativt interna lager inom kommunen. Återvinning och återbruk av byggmaterial är ett spännande ämne med många förbättringsområden.