Dagens ekonomiska system bygger på en linjär modell där varor produceras, används och sedan slängs. Den linjära modellen tillsammans med en ökad befolkningsmängd som överkonsumerar planetens begränsade resurser, har bidragit till att mängden avfall och miljöproblem ständigt ökar. En cirkulär ekonomi presenteras i forskningen som ett avgörande steg mot ett mer hållbart samhälle. I en cirkulär ekonomi tillvaratas material och resurser i förlängda livscykler, vilket kan liknas vid ett slutet kretslopp. Uppsatsen är en kvalitativ studie med syfte att skapa en förståelse för vad sex företag i detaljhandeln har för uppfattning kring cirkulära affärsmodeller samt redogöra för hur väl anpassade deras affärsmodeller är till en cirkulär ekonomi. Studien ämnar även undersöka på vilket sätt design kan bidra till en mer cirkulär affärsmodell. Datainsamlingen har genomförts via semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, varav sex stycken var med grundare eller medgrundare av företag i detaljhandeln som arbetar med cirkulära arbetsmetoder. Empirin har analyserats utifrån den teoretiska referensramen, som bygger på tidigare forskning kring cirkulär ekonomi, cirkulära affärsmodeller, designtänkande och ekodesign. Studien visar att kunskapen kring begreppet cirkulär ekonomi är relativt låg, att de studerade företagen har delvis cirkulära affärsmodeller, men att det finns många utvecklingsområden för att uppnå ett helt cirkulärt flöde. Studiens resultat pekar på att design kan bidra med verktyg för att utforma mer hållbara strategier och lösningar på de hinder som finns i implementeringsprocessen av en cirkulär affärsmodell.

Studien är ett designdrivet forskningsarbete som besvarar frågeställningen: Hur kan en soffa designas utifrån användarens beteende och behov för att möjliggöra ett högt bibehållet produktvärde och därmed stödja ekologisk hållbarhet? Frågan undersöks utifrån perspektivet cirkulär design.  Ett högt bibehållet produktvärde kan uppnås genom underhåll och långa användningsperioder. Studien presenterar en egen teori för vilka två cirkulära designstrategier som ska vara i fokus när forskningsfrågan besvaras. Befintliga soffor utforskas i relation till cirkulär design och användarna involveras i studien genom intervjuer angående deras upplevelse av befintliga soffor.  Förstudien resulterar i en funktionsanalys där idégenereringen tar vid. Utifrån idéerna utvecklas flera koncept som utvärderas. Slutligen finns bara ett koncept kvar och det utgör studiens designbidrag.  Studiens frågeställning besvaras med hjälp av designbidraget som utgörs av en soffa uppbyggd av mindre moduler i olika lager oberoende av varandra. Modulerna har hög kompatibilitet och är lätta att demontera. Studiens slutsats är att god anpassningsförmåga och fördelning av slitage kan möjliggöra att soffor bibehåller ett högre produktvärde under en längre användningsperiod. / This study is a design-driven research project to answer the following research question: How to design a sofa based on user behaviour and needs which enables a retained high product value over time, thereby supporting ecological sustainability? Research is carried out from a circular design perspective.  Maintaining a high product value over time can be achieved through maintenance and extended use. This study presents its own theory which applies two circular design strategies to answering the challenge. Existing sofas were studied in relation to circular design and users were interviewed about their experiences with existing sofas.  The feasibility study resulted in a functional analysis which was used for ideation. Concepts were then developed and evaluated. The process resulted in a single remaining design concept. The design contribution of this study  The research question is answered with the design contribution. A modular sofa constructed in several layers, independent of each other. Modules are highly compatible and easy to disassembly. The conclusion of this study is that adaptability and distribution of wear can enable retaining product value and extending life for sofas.

Textil- och modeindustrin är en av de mest miljöförorenande industrierna i världen, med dess resursintensitet och stora mängd producerat avfall. De senaste åren, med start från år 2000 har klädproduktionen fördubblats, medan det genomsnittliga antalet gånger plagget används innan det slängs har minskat. Förändringar i produktionsteknik, konsumtionsmönster och materialval är sannolikt inte tillräckligt för att vända textilindustrins påverkan på miljön. Branschen behöver övergå från den nuvarande linjära ekonomin till en mer cirkulär ekonomi där design spelar en central roll. Denna studie belyser de svenska modeföretagens arbete med cirkulära designstrategier och utforskar hur kunskap om cirkulära strategier från andra branscher skulle kunna hjälpa modebranchen att gå mot ökad cirkularitet. Med hjälp av mixed method undersöktes den svenska modebranschens arbete med cirkulära design strategier och branschens utmaningar för ökad cirkularitet. Studien utforskade även organisationer utanför modebranschen för att avgöra hur deras cirkulära framgångar kan implementeras på modeindustrin. Resultaten visar att medan svenska modeföretag implementerar cirkulära designstrategier regelbundet behöver det inte översättas till ökad total cirkulariteten i deras kollektioner. Studien finner att ett gemensamt mått på cirkularitet inom modeprodukter, en systemförändring där cirkulär design och affärsmodeller implementeras genom hela värdekedjan, och ökat samarbete kombinerat med nödvändig infrastruktur är de mest nödvändiga faktorerna för att öka cirkulariteten inom branschen. / The textile and fashion industry is one of the most environmentally polluting industries in the world, with its resource intensity and large amount of produced waste. In recent years, starting from the year 2000, clothing production has doubled, while the average number of times a garment is used before it is thrown away has decreased. Changes in production technologies, consumption patterns and material choices are likely not, enough to reverse the textile industry's impact on the environment. The industry needs to shift from the current linear economy to a more circular one where design plays a pivotal role. This study sheds light on the Swedish fashion companie's work with circular design strategies and explores how knowledge about circular strategies gained from other industries could help fashion move towards increased circularity. With help of mixed method research the Swedish fashion industry's work with circular design strategies and the industry's challenges for increased circularity were examined. The study also explored organizations outside the fashion industry to determine how their circular successes can be implemented here. The results show that while Swedish fashion companies implement circular design strategies regularly it doesn’t necessary translate into increased overall circularity of their collections. The study finds that a common measure for circularity in fashion products, a systemic change where circular design and business models are implemented throughout the entire value chain, and increased collaboration paired with necessary infrastructure are the most necessary factors to increase circularity within the industry.

This project was performed in collaboration with Electrolux and takes off in the transition towards a circular economy where products are considered to have multiple life cycles and need to be designed to be able to cycle longer through maintenance and repair. Electronics are rarely designed to fit into circularity thus an induction hob was chosen to show this principle. The research question for this project was therefore how an induction hob should be designed and what other tools are needed to enable a non-experienced user to repair it to provide the perfect repair experience. The project began with a literature study which investigated the concept of circular economy, also how to design for circularity and sustainability. It moved on to investigating why people get rid of products and why people don’t get rid of products. It was found that there are many barriers at the individual’s level and at a structural level, as that people feel that they should replace their products after some time, as well as economical aspects. The main reasons why people keep their products are the emotional attachment to product or that it cost less than to repair than replace the product. A user study was performed to investigate the repair experience for an induction hob today. It was done through letting people disassemble an induction hob while they answered questions about the experience. The insights from the literature and the user studies were narrowed down to the following problems to be solved: Easy diagnosis, easy opening, identification, and replacement of the broken module. Concepts were prototyped and more rounds of user studies were performed with these. The final concept lets the hob stay in the counter while the repair is performed. It contains a tray which resembles a “bento box” in which the internal modules are placed that also functions as a hiding area for the cables in the hob. A new opening mechanism has been designed and the internal modules are now more approachable. The final result only considers barriers for repair at the individual’s level, lowering them to make the repair process easier. The diagnosis has become simpler through the NFC tag and the provided instructions and identification of modules was easier because of the icons. The design follows the Electrolux brand guidelines and gives the user the feeling that they can touch and replace the modules. Also, an electrical safety system has been added. The final concept gives a non-experienced user the tools and confidence to perform the repair themselves. When the user has performed the repair themselves, they are more prone to keep the hob for longer. / Det här projektet gjordes tillsammans med Electrolux och tar avstamp i förändring mot cirkulär ekonomi där produkter kan ha flera livscykler och därför behöver vara designade för att kunna underhållas och repareras. Elektronikprodukter är sällan designade för att passa in i cirkulär ekonomi och därför valdes en induktionshäll för att påvisa principen. Frågeställningen för projektet var hur ska en induktionshäll designas, samt vilka andra verktyg behövs, för att en icke erfaren användare ska kunna få den perfekta reparationsupplevelsen. Projektet inleddes med litteraturstudier som undersökte cirkulär ekonomi och hur produkter kan designas för att sträva mot hållbarhet och cirkularitet. Vidare undersöktes varför människor gör sig av med produkter samt varför människor behåller sina produkter. Det visade sig att det finns många barriärer både på individnivå och på strukturell nivå, såsom att människor efter en tid känner att de bör byta ut sina produkter, såväl som ekonomiska aspekter. Människor behåller sina produkter för att de har känslomässiga band till dem eller för att det kostar mindre att reparera än att köpa nytt. Flera omgångar av användarstudier utfördes, bland annat fick personer ta isär en induktionshäll för att kunna analysera upplevelsen av reparationen idag. Från användarstudierna och litteraturstudien upptäcktes följande problem som behövde lösas: diagnosticering, öppna upp hällen, identifiera och byta ut den trasiga modulen. Koncepten utvärderades kontinuerligt genom användartester med modeller. Det slutgiltiga konceptet låter induktionshällen vara kvar i köksbänken när reparationen utförs. En ny öppningsmekanism konstruerades och de interna modulerna designades om för att kännas mer tillgängliga och vänliga för användaren. I induktionshällen finns en inre ram som efterliknar en så kallad “bento box” där de interna modulerna placeras och alla kablar göms. Slutresultatet tar endast hänsyn till barriärer för reparation på individnivå och har sänkt dessa i de olika faserna i reparationsresan för att förenkla denna. Diagnostiseringen har blivit enklare genom NFC-taggen och de medföljande instruktionerna. Identifieringen av moduler har blivit enklare med hjälp av ikonerna. Designen följer Electrolux varumärkesriktlinjer och ger användaren känslan av att de kan röra och byta ut modulerna. Dessutom har ett elsäkerhetssystem lagts till. Det slutliga konceptet ger en icke-erfaren användare verktygen och självförtroendet att utföra reparationen själv. Efter den upplevelsen är de mer benägna att behålla hällen längre.

Inledning: Återanvändningsgraden av schaktmassor är väldig låg i Sverige. Det har lett till ett ökat klimatutsläpp och överutnyttjande av naturresurser. Ökad återanvändning av schaktmassor skulle gynna miljön och ekonomin på många olika sätt. Syftet med studien är således att undersöka förutsättningarna för recirkulering av schaktmassor och att ta reda på varför schaktmassor inte återanvänds mer genom intervjuer med aktörer i värdekedjan. Syftet uppnås genom att ta reda på vilka hinder som har lett till att en cirkulär masshantering inte fungerar fullt ut inom anläggningsindustrin samt att ta reda på vilka incitament som krävs för att marknaden för återvunna schaktmassor ska förbättras. Metod: En litteratur- och intervjustudie användes som metod för att besvara studiens frågeställningar. Litteraturstudien bidrog till kunskapsuppbyggnaden i början av arbetet och fortgick löpande under hela arbetets gång. Intervjustudien bestod av semistrukturerade kvalitativa intervjuer som utgick ifrån en intervjumall. Intervjuerna möjliggjorde möten med verksamhetsutövare och myndighetspersoner som är verksamma i Västra Götaland, vilket bidrog till att aktuell information kunde erhållas. Resultat: Studien påvisar tydliga tecken på brister i hanteringen av schaktmassor inom anlägg-ningsindustrin. Avfallslagstiftningen anses vara komplicerad och resultatet visar på att det finns brister i samarbetet mellan myndighetspersoner och verksamhetsutövare. Dessa problem leder bland annat till att oseriösa aktörer lättare kan ta sig in i marknaden. Ett annat problem är de långa handläggningstiderna som leder till att användbart material körs till deponi, vilket i sin tur leder till ökad utvinning av jungfruligt (nyproducerat) material samt ökad belastning på kli-matet. Diskussion: Respondenternas syn på ovannämnda brister är snarlika men kan i vissa fall skilja sig åt beroende på om respondenten är en myndighetsperson eller en verksamhetsutövare. Vid intervju med en av myndighetspersonerna nämns ofullständig information från entreprenörer som en av anledningarna till de långa handläggningstiderna för recirkulering. Tvärtemot nämner verksamhetsutövarna att den svårtolkade avfallslagstiftningen försvårar myndighetspersonernas arbete, vilket leder till långa handläggningstider och att användningsbara schaktmassor följaktligen hamnar på deponi. Respondenterna uppfattas ändå vara positiva inför framtiden. Detta kan bland annat bero på de initiativ som har tagits inom branschen. Aktörer inom branschen har blivit mer medvetna och jobbar mot en omställning till cirkulär masshantering. Exempelvis sker samarbetsförsök i en större skala för att skapa en bättre marknad för schaktmassor i Göteborg. På Regeringsnivå har Naturvårdsverket fått i uppdrag att undersöka hanteringen av jord- och schaktmassor i syfte att underlätta tillsynsarbetet. Naturvårdsverket arbetar för tillfället med att uppdatera sin handbok för hantering av schaktmassor. / Introduction: Reuse of excavated soil is very low in Sweden. This has led to increased climate emissions and overexploitation of natural resources. Increased reuse of excavated masses would benefit the environment and economy in many ways. The purpose of the study is therefore to look over the conditions in the market for reused soil and find out why exca-vated soil is not more reused through an interview of the stakeholders in the value chain. The purpose of the study is achieved by finding out what obstacles have led to a circular mass management not working fully in the construction industry and to find out what incentives are needed to improve the market for recycled excavated masses. Method: A literature- and interview study were used as a method to answer the study's questions. The literature study contributed to the knowledge building at the beginning of the work and continued continuously throughout the work. The interview study consisted of semi-structured interviews based on an interview guide. The interviews enabled meetings with entrepreneurs and government authority employees active in Västra Götaland, which contributed to obtaining current information. Result: The study shows a clear sign of shortcomings in the handling of excavated masses in the construction industry. The waste legislation is considered to be complicated, and the results show that there are shortcomings in the cooperation between authority employees and entrepreneurs. These problems make it easier for illegal activities within the excavated masses market. Another problem is the long waiting period to get permission to recycle the excavated soil, this makes useful masses getting to the landfill, which in turn leads to increased extraction of virgin material and increased load on the climate. Discussion: The respondents' views on the above-mentioned shortcomings are similar but may in some cases differ depending on whether the respondent is an authority employee or an entrepreneur. In an interview with one of the authority employees, incomplete information from entrepreneurs is mentioned as one of the reasons for the long waiting periods to get per-mission to recycle. On the contrary, the entrepreneurs mention that the difficult waste legislation puts the authority employees in a difficult position, which leads to long waiting periods and that usable excavated masses consequently end up in landfills. Although there are major shortcomings in the handling of excavated masses in the construction industry, the respondents have a positive attitude towards the future. This may be due to the initiatives that have been taken in the industry. The entrepreneurs and authority employees have become more aware and are working towards a transition towards circular mass management. In many municipalities, such as in Gothenburg they have joined forces and tried to cooperate on a larger scale, to create a better market for excavated masses. On the governmental level the Swedish Environmental Protection Agency has been commissioned to investigate the handling of soil and excavated masses in order to facilitate the administration. The Swedish Environ-mental Protection Agency is currently working to update its handbook on excavated masses.

Bakgrund: Världen står idag inför en mängd olika hållbarhetsutmaningar, bland annat till följd av att många företag använder en linjär ekonomisk modell. Baserat på detta har modellen för cirkulär ekonomi utvecklats. Ett nödvändigt steg i omställningen till en cirkulär ekonomi är att övergå till en cirkulär affärsmodell. För att göra detta har den tidigare forskningen identifierat en mängd olika cirkulära aktiviteter. Det saknas däremot industrispecifik empiri på hur företag inom byggindustrin praktiskt går tillväga för att göra detta. Vi kommer därför undersöka byggföretagens arbete med att övergå till en cirkulär affärsmodell genom en jämförande flerfallstudie.  Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för hur de fem största byggföretagen i Sverige använder cirkulära aktiviteter för att övergå till en cirkulär affärsmodell, samt vilka mönster som finns mellan dem. Dessutom syftar studien till att undersöka vilka skillnader som föreligger mellan byggföretagens cirkulära affärsmodeller.  Metod: Denna flerfallstudie har en kvalitativ forskningsstrategi, iterativ forsknings- ansats, och utgår från ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med respondenter från de fem största byggföretagen i Sverige, och dokumentstudier i form av års- och hållbarhetsrapporter, samt byggföretagens hemsidor.  Slutsats: Studien visar att de studerade byggföretagen i Sverige utför nio olika cirkulära aktiviteter för att övergå till en cirkulär affärsmodell. Vidare påvisades olika mönster, i form av både likheter och skillnader, mellan byggföretagens arbete med dessa cirkulära aktiviteter. De mest framstående visade sig handla om huruvida arbetet utförs internt och/eller externt, samt huruvida det utförs i förebyggande syfte. Utifrån dessa mönster, i kombination med befintlig teori om resursflöden, konstruerades ett generiskt, jämförande ramverk som innefattar fyra typer av cirkulära affärsmodeller. Sammantaget kunde det konstateras att dessa cirkulära affärsmodeller skiljer sig åt mellan byggföretagen. / Background: Today, the world faces several different sustainability challenges, partly due to the fact that many companies use a linear economic model. Based on this, the model for circular economy has been developed. A necessary step in the conversion to a circular economy is to transition to a circular business model. To do this, the previous research has identified a number of different circular activities. However, there is a lack of industry specific empirical evidence on how construction companies practically perform this. We will therefore investigate the construction companies’ work on the transition to a circular business model through a comparative multiple case study.  Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of how the five largest construction companies in Sweden use circular activities in order to transition to a circular business model, as well as what patterns that exist between them. In addition, the study aims to investigate what differences there are between the construction companies’ circular business models.  Methodology: This multiple case study has a qualitative research strategy, an iterative research design, and is from a hermeneutic research perspective. The empirical material consists of semi structured interviews with respondents from the five largest construction companies in Sweden, and document studies in forms of annual- and sustainability reports, as well as the construction companies’ websites.  Conclusion: The study shows that the examined construction companies in Sweden perform nine different circular activities in order to transition to a circular economy. Furthermore, different patterns in forms of similarities and differences were detected between the construction companies’ practice of these circular activities. The most prominent patterns concerned whether the circular activities were performed internally and/or externally, and whether they were performed preventively. Based on these patterns, in combination with existing theory about resource flows, a generic and comparative framework was constructed that includes four types of circular business models. From this, it could be established that the circular business models differ between the construction companies.

Purpose – This study aims to explore and provide empirical insights into AI-driven circular business model innovation (CBMI) in industrial symbiosis. In doing so, it addresses the knowledge gap regarding how industrial companies can use AI to amplify circular business models and facilitate AI-driven circular innovation. Method – A thematic analysis was used in the study to answer the research questions. It was based on 32 interviews with informants from five companies conducting an AI innovation initiative and experts, as well as two site visits, four project meetings and 61 company documents.  Findings – The analysis showed how AI can amplify an industrial symbiosis and uncovered three principles and symbiotic facilitators for AI-driven CBMI in an industrial symbiosis. The principles and symbiotic facilitators were combined in a coevolutionary alignment framework for AI-driven CBMI in industrial symbioses. Theoretical contributions – This study contributes to prior literature by (1) depicting how AI changes business models and amplifies an industrial symbiosis, where past research only had conceptualised it; (2) identifying principles that describe how AI-driven CBMI should be approached; (3) uncovering three symbiotic facilitators that create conditions for successful AI-driven CBMI; and (4) conceptualising a coevolutionary framework based on the principles and symbiotic facilitators for aligning the innovation efforts between partners in industrial symbioses. Practical contributions – Managers in industrial symbioses can use this study to comprehend how AI can improve resource flows and the significance of efficient data sharing in collaborative AI-driven innovation. Moreover, it provides a framework to assist companies in aligning innovation initiatives among partners in order to succeed with AI-driven CBMI. Limitations of the study – The study focused on five companies involved in an AI innovation initiative in one specific industrial symbiosis. As a result, the findings’ generalisability may be limited, and validating these findings in other industrial symbioses and different industrial ecosystems or partnerships would thus be interesting for future research. / Syfte – Denna studie syftar till att utforska och ge empiriska insikter i AI-driven cirkulär affärsmodellinnovation (CBMI) i industriell symbios. Genom detta undersöks kunskapsbristen om hur industriella företag kan använda AI för att förbättra cirkulära affärsmodeller och underlätta AI-driven cirkulär innovation. Metod – En tematisk analys användes i studien för att besvara forskningsfrågorna. Den baserades på 32 intervjuer med informanter från fem företag som genomförde ett AI-innovationsinitiativ och experter, samt två platsbesök, fyra projektmöten och 61 sekundära källor. Resultat – Analysen visade hur AI kan förbättra en industriell symbios och hittade tre principer och symbiotiska facilitatorer för AI-driven CBMI i en industriell symbios. Principerna och symbiotiska facilitatorerna kombinerades i ett samevolutionärt ramverk för att skapa målöverenstämmelse och underlätta AI-driven CBMI i industriella symbioser. Teoretiskt bidrag – Denna studie bidrar till tidigare litteratur genom att (1) beskriva hur AI förändrar affärsmodeller och förbättrar en industriell symbios, där tidigare forskning bara hade konceptualiserat det; (2) identifiera principer som beskriver hur AI-driven CBMI bör genomföras, (3)  identifiera tre nyckel symbiotiska facilitatorer som skapar förutsättningar för framgångsrik AI-driven CBMI; och (4) konceptualisera ett samevolutionärt ramverk baserad på principerna och symbiotiska facilitatorer som kan användas för att underlätta innovation som partners gör tillsammans i industriella symbioser. Praktiskt bidrag - Ledare i industriella symbioser kan använda denna studie för att förstå hur AI kan förbättra resursflöden och vilken betydelse effektiv datadelning har i kollaborativ AI-driven innovation. Dessutom ger det ett ramverk för att hjälpa företag att innovera tillsammans för att lyckas med AI-driven CBMI. Studiens begränsningar – Studien fokuserade på fem företag involverade i ett AI-innovationsinitiativ i en specifik industriell symbios. På grund av detta kan resultatens generaliserbarhet vara begränsad, och validering av dessa resultat i andra industriella symbioser och olika industriella ekosystem eller partnerskap skulle därför vara intressant.

Circular business models can assist in reshaping and transitioning away from the current linear consumption pattern which can in turn allow us to achieve a circular economy. Businesses can change their operating model and consider a more sustainable alternative to their current production and consumption method. For businesses to assist in the transition of circular economy, the circular economy strategies can be integrated into their business models. Companies have already started to align goals and objectives to achieve this by measuring performance indicators. Key Performance Indicators (KPIs) are used to effectively communicate and set targets to be achieved within different levels of an organization. KPIs can be used to monitor the progress of different aspects of sustainability including environment, economic and social. Due to this reason, many industries are shifting towards a circular business model to ensure better resource utilization and sustainable operations. For companies to evaluate their progress towards their set targets and goals, performance measurement is crucial. In this study, relevant existing circular KPIs have been identified which can be implemented by the case companies to measure the performance of their supply chain and entire business model. The technical, environmental, and socio-economic dimensions are focused on this study while identifying the Key Performance Indicators. A systematic literature review was initially performed during this study. Data achieved from literature was then compared with empirical data. The empirical data is based on interviews and surveys conducted with the case companies which were later compiled to develop the suitable indicators. / Cirkulära affärsmodeller kan hjälpa till att omforma och övergå från det nuvarande linjära konsumtionsmönstret, vilket i sin tur kan göra det möjligt för oss att uppnå en cirkulär ekonomi. Företag kan ändra sin driftsmodell och överväga ett mer hållbart alternativ till sin nuvarande produktions- och konsumtionsmetod. För att företag ska bistå vid övergången till cirkulär ekonomi kan strategierna för cirkulär ekonomi integreras i deras affärsmodeller. Företag har redan börjat anpassa sina mål för att uppnå detta genom att mäta prestationsindikatorer. Key Performance Indicators (KPI) används för att effektivt kommunicera och sätta upp mål som ska uppnås inom olika nivåer i en organisation. KPIs kan användas för att övervaka utvecklingen av olika aspekter av hållbarhet, inklusive miljö, ekonomisk och social. Av denna anledning övergår många branscher mot en cirkulär affärsmodell för att säkerställa bättre resursutnyttjande och hållbara operationer. Prestandamätning är avgörande för att företag ska kunna utvärdera sina framsteg i förhållande till sina uppsatta mål. I denna studie har relevanta befintliga cirkulära KPIs identifierats som kan implementeras av fallstudieföretagen för att mäta prestanda för deras försörjningskedja och hela affärsmodellen. Fokus för denna studie är de tekniska, miljömässiga och socioekonomiska dimensionerna samtidigt som de viktigaste prestationsindikatorerna identifieras. En systematisk litteraturöversikt utfördes initialt under denna studie. Data erhållen från litteraturen jämfördes därefter med empiriska data. De empiriska uppgifterna är baserade på intervjuer och undersökningar som gjorts med fallstudiebolagen som senare sammanställdes för att utveckla lämpliga indikatorer.

Syftet med studien är att undersöka hur visuell kommunikation och cirkulär design kan bidra till hållbar konsumtion av engångsartiklar i plast inom sjukvården. Genom en deskriptiv innehållsanalys har data från beställningslistor summerats. Detta för att söka svar på hur mycket engångsartiklar i plast som konsumerats inom regional sjukvård under ett år. En surveyundersökning genomfördes i syfte att söka svar på hur visuell kommunikation ser ut på engångsartiklar i plast idag. Resultatet visar att stora kvantiteter av plast engångsartiklar används inom regional sjukvård samt att det är bristande information om hållbarhet och plastprodukters miljöpåverkan idag.

Vår globala population växer och resursanvändandet och konsumtionsnivåerna accelererar i takt med en ökad ekonomisk aktivitet. Frågan kring konsumtionens miljömässiga och sociala implikationer har på ett sällan skådat sätt lyfts in i vår vardag, och det blir för oss människor allt tydligare att faktumet att fortsätta förbruka materiella resurser i denna takt inte längre är ett alternativ för en hållbar framtid. För företag blir det uppenbart att affärer inte kan drivas som vanligt, och det handlar framåt om att hitta en lösning för att bruka, men inte förbruka jordens resurser - vilket idag är den krassa effekten av linjär produktion och konsumtion.   Textilindustrin är en av världens mest resursintensiva och förorenande branscher, där vi enbart i Sverige kan vittna om alarmerande siffror över konsumtionens klimatutsläpp. Mot denna bakgrund tar studien avstamp i de stora utmaningar som såväl privatpersoner som företag står inför då klädkonsumtionen skjuter i höjden, och ställer oss frågan hur företag genom nya typer av affärsmodeller kan frambringa en attitydförändring till hur vi köper, äger och använder våra kläder. Vi har konstaterat att arbete med effektiva produktionsprocesser, återvinning och miljövänliga material endast utgör en marginell skillnad i den miljöpåverkan som konsumtionen i stort utgör, och att en kraftig minskning i mängden producerade varor krävs. Studien syftar därför till att undersöka hur företag kan gå tillväga för att begränsa den överkonsumtion som idag kännetecknar klädbranschen.   Genom en kvalitativ fallstudie har vi studerat fyra framsynta företag verksamma inom outdoorbranschen, som i många fall anses ligga i framkant vad gäller hållbara alternativ. Vi redogör för hur företagen genom affärsmodellsinnovation integrerat hållbara lösningar som möjliggör minskade konsumtionsnivåer utan att göra avkall på lönsamhet eller konsumentens upplevda värde. Studien visar att företag kan tillhandahålla högt värde och samtidigt generera lönsamhet utan att sälja fler enheter, vilket tyder på att det inte finns någon motsättning mellan hållbarhet och goda affärer. Vi framhåller att affärsmässiga fördelar med fördel kan skapas genom att implementera uthyrningsmodeller, designa för längre produktlivslängd och arbeta med klädinsamling.   I studien belyser vi även vilka utmaningar och möjligheter som finns i företag med olika finansiella och storleksmässiga förutsättningar, och presenterar med hänsyn till dessa praktiska rekommendationer till detaljhandelsföretag som vill påbörja en omställning av sin affärsmodell. Resultaten indikerar att en av de största utmaningarna utgörs av det faktum att konsumentens efterfrågan på hållbara alternativ fortfarande är begränsad, trots en uttryckt strävan efter att konsumera mer hållbart. Producerande företag måste således skapa en efterfrågan genom att dels lyfta frågan kring konsumtionens miljöpåverkan, dels utforma konkreta alternativ till det traditionella, linjära köpbeteendet. Sett ur ett övergripande perspektiv kan vi efter vår analys dock konstatera att skärpt lagstiftning och en förändrad prissättning är en förutsättning för dessa företag att snabbare kunna ställa om och bidra med en mer utbredd cirkuläritet inom branschen.     Med samarbete, ett förlängt ansvar hos såväl konsument som producent, ett tydligare regelverk samt engagerande företag som i större utsträckning adresserar frågan kring sina miljömässiga avtryck, kan såväl verksamheter som konsumenters attityder förändras och således bana väg för en lite renare och bättre klädbransch.