Dagens kläd- och textilindustri har enorma hållbarhetsproblem. Den genererar väldiga mängder avfall, är mycket resurs- och energikrävande och släpper ut stora mängder giftiga ämnen som förorenar miljön. Den här studien syftar till att undersöka hur svensk ull, som är en mer hållbar fiber, kan användas inom design för att bidra till en cirkulär ekonomi, hållbar utveckning och hållbar konsumtion. För att undersöka detta genomfördes en intervju med projektledaren för Axfoundations projekt The Swedish Wool Initiative Johan Sidenmark samt en enkätundersökning hos ett urval konsumenter. Resultatet visade på att det finns en efterfrågan på produkter i svensk ull både från konsumenter och företag. Den här efterfrågan möjliggör en uppskalning av en svensk ullindustri. Det visade också på att det finns en svårighet i att förändra konsumenters köpbeteende samt normer och värderingar, vilket försvårar möjligheterna att skapa textilier som bidrar till hållbar utveckling och konsumtion. Tova skapades för att ta vara på svensk ull som annars till stor del slängs. Det är idag svårt att ta vara på den. Några av anledningarna till det är bland annat att många svenska fårbesättningar är små och att raser och kvalitet på ullen varierar, vilket gör det svårt att producera garn till textilier i den skala som spinnerier kräver. Tova har i stället dragit nytta av de hindren och producerar och säljer därför tovade väskor av svensk ull där varken raser, färger eller kvalitet blir ett hinder utan i stället det som skapar väskornas unika utseende. De naturliga färgerna som finns på ullen blandas med växtfärgad ull, vilket gör varje väska unik. De förblir också naturligt nedbrytbara och kan komposteras när de har använts klart.

Design har en stark koppling till innovation och hjälper oss framåt i utvecklingen av nya lösningar. Ett exempel på en sådan utveckling är de miljörum som många människor tar hjälp av för att källsortera sitt avfall. Trots att flera material idag kan återvinnas finns det fortfarande ett antal material som ännu inte kan återvinnas, och ett av dessa material är keramik. Detta innebär att keramik inte kan källsorteras och tar därmed inte del av de cirkulära processer som vi idag försöker att följa för att nå en mer hållbar utveckling.  Med hjälp av metoderna visuell research och kundresan, har denna forskning fokuserat på ett urval miljörum i Sundsvall för att ta reda på vilken kommunikation det finns idag kring avfall som inte går att återvinna och huruvida keramik som avfall bättre kan integreras i en cirkulär designprocess och på så vis bidra till minskat avfall. Resultatet tyder på att det finns brister i miljörummens visuella kommunikation angående hur material som inte går att återvinna ska hanteras. Vidare tyder detta på att det finns potential för utveckling och innovation inom avfallshantering när det gäller keramik inom cirkulär design. I denna rapport har jag dokumenterat och redogjort den process jag har genomgått för att hitta en designlösning på det problem som min tidigare vetenskapliga uppsatts har påvisat angående keramik och cirkulära processer. Lösningen har resulterat i skapandet av varumärket Circular Ceramics, ett företag som integrerar keramik i ett cirkulärt system för att främja hållbar konsumtion och produktion enligt det globala målet nummer 12. Rapporten ger en översikt av hela processen, från idégenerering till det slutgiltiga resultatet, inklusive den utställning och pitch som genomfördes på Kulturmagasinet i Sundsvall den 25e Maj 2023. Du kommer att få en insikt i de olika stegen jag har tagit för att utveckla mitt varumärke som är ett resultat av analyser, undersökningar och hårt arbete. Slutligen kommer en reflekterande del som summerar mina tankar angående det utförda arbetet och det resultat som jag har uppnått.

I nutidens samhälle är klimatfrågan det område som diskuteras mest i världen. Vi har kommit till insikt att aspekter kring miljöfrågor, hållbart byggande och klimatförändringar måste tas på största allvar. Hur vi bygger idag kommer att påverka generationer framåt lika väl som tidigare generationers val påverkar oss idag. Forskare utifrån många olika studier påvisar tydligt att det är mänskligheten som är den stora orsaken till klimatförändringarna. Detta skapar en tydlig bild över hur dagens användning och hantering av våra resurser måste förändras, skapa och främja mer hållbar utveckling. Ambitioner för att nå en hållbar utveckling finns framtaget i Agenda 2030 och arbetet för en cirkulär omställning av samhället. Cirkulär ekonomi anses omforma dagens dominerade linjära flöden genom att få befintliga resurser cirkulera i samhället, detta skapar en mer hållbar utveckling. Uppnå mer återvinning och återanvändning av produkter, resurser och material i ett mer kretsloppslikande sätt. Syftet är att kartlägga och undersöka utmaningarna i de olika delarna inom värdekedjan för att få en mer cirkulär ekonomi inom byggbranschen. KL-trä har under senare år fått en allt mer framträdande roll i svenskt byggande, troligen tack vare sina goda byggegenskaper och breda användningsområde. Det är ett formstarkt material och är ett miljösmart val eftersom det framställs av en förnyelsebar råvara och i en energisnål process. Vi har använt oss av en semistrukturerad kvalitativ intervjuteknik, där vi valt ut ett företag i varje del av värdekedjan för att de skall få ge sitt utlåtande avseende deras del av kedjan. Vi har även använt oss av en litteraturstudie där vi sökt tidigare forskning inom området och det framgår att det finns en del utmaningar men även möjligheter inom området. Resultatet visar att Korslimmat trä har en stor återbrukspotential, dock finns det idagsläget inga konkreta regelverk som underlättar detta och stommaterial har höga konstruktionskrav. Det finns för närvarande inte några tydliga riktlinjer för hur man skall testa material för återbruk. Utmaningarna som dominerar är att det saknas riktlinjer och samlade praxis gällande hanteringen kring material och återbruk. Vi har varit källkritiska och tittat på innehållets validitet, reliabilitet och variabilitet. Dock är branschen mogen för en omställning men verktyg saknas och ingen vågar ta risker.

Background: The City Council of Helsingborg commissioned the municipal board to develop an action plan to promote the sharing economy and circular economy in Helsingborg 2020-2024. The number of projects in the public sector has increased and as a result of new requirements from the Swedish government and EU directives, organizations must work more circularly during projects. Therefore, new working methods and strategies are required to work in a circular way, and an important part is to introduce circular business models. However, there are no clear guidelines, decision paths or planning methods for how organizations should implement circular projects. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze the usage of Helsingborg's action plan for the impact of the circular economy on project management, as well as to identify and map the perceived effects of the action plan for Helsingborg's city administrations. Method: This study is a qualitative case study with a deductive research approach that contains iterative elements. Furthermore, semi-structured interviews have been conducted to collect empirical material with respondents through a snowball sampling. The theoretical frame of reference consists of scientific articles, literature and documents. Conclusion: The action plan contributes to the city of Helsingborg becoming a more sustainable and circular city in the future. The administrations' working methods will also become more efficient through more digital aids, which will enable more circular projects. The public sector has an essential role in breaking the linear economy and transitioning to the circular one. However, one difficulty is implementing circular working methods on a larger scale. All parties must be involved and promote circularity for large projects to succeed. Keywords: Circular economy, project management, public sector, action plan

Reuse can have several meanings and be defined in different ways. It is a concept that has been used for centuries in the construction and demolition industry and has always been important but has gained new relevance in our time. The definition of the concept is broad and can be applied to different construction projects, which is why we have chosen to focus on reuse in projects and construction. The possibility of reusing building components is of great importance to the construction industry, and in a society that is constantly evolving and improving, it is necessary to renovate and build new. Considering reuse already in the planning phase can affect both the lifespan and sustainability of buildings and materials. At the same time, it entails new challenges and factors that must be taken into account. So what is the most effective way to build? Is it by utilizing existing resources or by using energy to create something new? This is the central topic of our research on reuse. Our thesis aims to examine the benefits and drawbacks of reuse. We pose questions regarding the preservation of cultural heritage buildings and the value of reuse for all buildings, with economic aspects in mind. During our investigation, we have found that reuse is a phenomenon that is relevant today, although there are concepts and theories that have not been discussed previously. Reuse has indeed been used for centuries in new construction, but it has not had the same value and focus as it does today. Therefore, we find it interesting to compare the advantages and disadvantages in order to draw conclusions. We have chosen to study the issue of reuse of cultural heritage buildings and have specifically focused on a case: the "Spritfabriken" project. We selected this case because it is an ongoing project during the 2020s, with a detailed plan established in 2013, making it relevant to current societal development. We have utilized document studies, qualitative interviews, and overall qualitative methods since it is a construction project under investigation, which excludes quantitative methods. Some of the conclusions presented in the thesis are that reuse is the future and will be used in various types of projects. It involves energy savings, preservation of natural resources and materials, which are crucial factors for why it is not always necessary to build from scratch. We believe that this type of research is important for our future urban planning as it can facilitate making difficult decisions and convey knowledge to future project managers and urban planners. The conclusions we have reached are that reuse is not economically feasible in all situations. Reuse is best when carried out by municipalities and large societal actors such as the state, as for private actors, it becomes more challenging to cover the costs without government support.

Denna studie är utförd som ett examensarbete av två studenter som studerarMaskinteknik med inriktning industriell ekonomi och produktionsledning på TekniskaHögskolan i Jönköping. Rapporten omfattar en undersökning genomförd hos TECCAAB som är en grossist inom byggbranschen TECCA är ett bolag som strävar efter attsäkerställa hållbarhet. Företaget har börjat undersöka möjligheten att införa cirkuläraaffärer på sina produkter, dock har dem inte den teoretiska grunden för att undersökaden ekonomiska lönsamheten och dess faktorer. Problemet som studenterna då skaundersöka är ifall det finns ett ekonomiskt incitament eller möjligtvis andra incitamentatt införa en cirkulär affär. Detta innebär då att syftet med studien blir att genomföraen ekonomisk analys på ett cirkulärt flöde för en specifik artikel. Där uträkningarnagjordes med hjälp utav en utvald kund för insamling av diverse data som till exempeltransportkostnad, hanteringskostnad samt mängden utsläpp. Arbetets frågeställningarbesvarades därmed genom en deduktiv ansats, där studenterna har använt olikametoder för insamling utav data. Dessa metoder är till exempel intervjuer, besök,flödeskartor och hållbarhets samt ekonomiska kalkyler.Nuläget hos TECCA har sedan kunnat framställas med hjälp utav bakgrund samt olikametoder för att beräkna den nuvarande lönsamheten samt klimatpåverkan men ävenför att visualisera produktflödet. Nulägesanalysen har sedan använts tillsammans medolika utvalda teorier för att ta fram ett åtgärdsförslag till TECCA. Arbetet mynnar ut iett förslag där studenterna har beräknat den ekonomiska lönsamheten samtklimatpåverkan för den cirkulära affären. Rapporten avslutas sedan med olikaslutsatser och rekommendationer.Utifrån analysen av nulägesbeskrivningen kan studenterna observera att dennuvarande affären slutar med att kunden förbränner plasten samt att TECCA även harmöjligheten att hämta hem materialet. Detta eftersom företaget transporterarprodukterna ut till kund och i retur åker tom last tillbaka. Åtgärdsförslagen resulterardärför i en utformning av en cirkulär affär som omfattar en fylld transport tillbaka tillTECCA ́s lager i Vetlanda och sedan köper leverantören materialet för den användaplasten, som sedan skall återvinnas.Slutligen kan studenterna konstatera att en cirkulär affär medför en ökad lönsamhetmed totalt 1,18 procentenheter samt reducerar utsläppen med totalt 73,55 tonkoldioxid på den totala plastanvändningen hos den utvalda kunden. Vinstmarginalenökar till följd av ökad försäljning av det återanvända materialet till leverantören ochtotala utsläppen reduceras kraftigt då den cirkulära affären eliminerar steget närplasten förbränns. Förbränning av plasten utgör den största andelen avkoldioxidutsläppet. / This study has been conducted as a thesis project by two students studyingMechanical Engineering with a focus on Industrial Economics and ProductionManagement at the Technical University of Jönköping. The report encompasses anexamination carried out at TECCA AB, a construction wholesaler. TECCA is acompany that strives for sustainability. The company has started exploring thepossibility of implementing circular business models for its products; however, theylack the theoretical foundation to examine the economic profitability and its factors.The problem that the students are investigating is whether there is an economicincentive or possibly other incentives to introduce a circular business model.Consequently, the purpose of the study is to perform an economic analysis on acircular flow for a specific item. The calculations were performed using data collectedfrom a selected customer, including transportation costs, handling costs, andemissions. The research questions were answered through a deductive approach,where the students used various methods for data collection, such as interviews, visits,flowcharts, as well as sustainability and economic calculations.The current situation at TECCA has been depicted using background information anddifferent methods to calculate the current profitability and climate impact, as well asto visualize the product flow. The situational analysis has then been combined withselected theories to propose a course of action for TECCA. The study culminates in aproposal where the students have calculated the economic profitability and climateimpact of the circular business model. The report concludes with various conclusionsand recommendations.Based on the analysis of the current description, the students observe that the currentbusiness model results in the customer incinerating the plastic, and TECCA also havethe possibility to retrieve the materials. This is because the company transports theproducts to the customer and returns with an empty load. Therefore, the proposedmeasures involve designing a circular business model that includes a filled transportback to TECCA's warehouse in Vetlanda, and then the supplier purchases the materialfor the used plastic, which is then recycled.Finally, the students can conclude that a circular business model leads to increasedprofitability of 1.18 percentage points and reduces emissions by a total of 73.55 tonsof carbon dioxide in the total plastic usage of the selected customer. The profit marginincreases due to increased sales of the reused material to the supplier, and totalemissions are significantly reduced as the circular business model eliminates the stepof incinerating the plastic. Incineration of plastic accounts for the largest share ofcarbon dioxide emissions.

Studien syftar till att klargöra nuläget i den svenska skogsbaserade bioekonomin. För- och nackdelar med olika utvecklingsmöjligheter har studerats, begränsningar finns för utvecklingen och framtidsmöjligheterna för en cirkulär bioekonomi i Sverige. Den dominerande råvarubasen för den cirkulära bioekonomin i Sverige är skogen. I dagsläget är det framför allt massa-, pappers- och sågverksindustrin som är väl utvecklad och kan räknas till en framgångsrik cirkulär bioekonomi i Sverige. En cirkulär bioekonomi bidrar till en grön omställning för att fasa ut användningen av fossila råvaror, vilket anses vara den största fördelen. Politiska beslut både i Sverige och inom EU kan genom vissa lagförslag begränsa tillgången på råvaror, det är också det största hotet. Möjligheterna är främst långsiktiga spelregler, där tydliga ramverk, affärsmodeller och bioekonomistrategier tas fram.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur cirkulär design kan bidra till en hållbar konsumtion inom förpackningsdesign. Frågorna var hur kan man skifta fokus från linjär till cirkulär design? Hur förhåller sig ett urval människor till hållbart konsumtion? Hur ser ett urval människors vardagliga konsumtion ut? Denna studie blev utformad kring tre metodistiska moment. Det första momentet gick ut på att se på design utifrån ett  “design thinking”-metodiskt perspektiv. Denna följs sedan av två kompletterande metodansatser, det vill säga de kvalitativa samtalsintervjuerna och de kvalitativa etnografiska observationerna. För att kunna applicera design thinking metodiken på ett verklighetsbaserat exempel så används Jordans “Green Clean Toothbrush.”I samtalsintervjuerna så användes en intervjuguide för att strukturera upp intervjuerna. I de etnografiska observationsstudierna så användes bilder användes som visual research för att skildra hur ett urval respondenternas vardagliga konsumtion egentligen såg ut.

Klimatkrisen är en av våra största utmaningar i modern tid. Vi blir allt oftare utsatta för olika naturkatastrofer som både påverkar jordens befolkning, och även hela ekosystem. Under de senaste åren så har allt fler anammat en mer västerländsk livsstil vilket har bidragit till en större konsumtion och utnyttjande av resurser. Vi måste ta ett större ansvar och agera mer hållbart, material och resurser måste återanvändas och utnyttjas på ett bättre och effektivare sätt. Här har dagens företag en viktig roll att fylla. Ett steg för att motverka dessa problem är att gå ifrån linjär ekonomi som samhället befinner sig i idag till en mer cirkulär ekonomi. Därför är syftet med denna studie att generera kunskap och förståelse kring de hinder och utmaningar som kan uppstå inom arbetet med cirkulära ekonomin. Många företag vill idag införa en mer cirkulär affärsmodell, men steget dit kan vara utmanande och flera hinder kan behöva övervinnas. Genom att undersöka etablerade och nystartade företag så kan dessa hinder uppmärksammas och kartläggas. Studien har en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom både muntliga och skriftliga semistrukturerade intervjuer. Studien är avgränsad till textilindustrin i Sverige och fyra företag har deltagit i studien. Två av företag är startup medan de andra två är väletablerade företag. Resultatet som framkommer av studien visar att det finns flera olika hinder som både startup- och mer etablerade företag upplever kring arbetet med cirkulär ekonomi. Denna studie identifierade juridiska-, ekonomiska-, teknologiska- och organisatoriska hinder. Här framkommer det att beslutsfattare och lagar hindrar den cirkulära ekonomin att utvecklas snabbt. Samtidigt som det finns en bristande teknologi för att ta hand om återvunnet material på ett effektivt och billigt sätt. Resultatet visar också att cirkulär ekonomi är beroende av återvunna kläder och textilier vilket idag inte alltid är en pålitlig mängd material samtidigt som det är billigare att köpa jungfrumaterial. Resultatet visar även vikten av att konsumenterna ändrar sitt beteende och får en bredare och bättre kunskap inom området för att företag ska lyckas bli cirkulära. Resultatet i studien visar också att det finns en skillnad mellan startup- och etablerade företag då etablerade företag har ett stort organisatoriskt hinder där de måste ställa om en fungerande verksamhet. Medan startup företag har möjlighet att arbeta med cirkulär ekonomi från grunden. För framtida forskning är det intressant att undersöka andra typer av branscher och se om de möter liknande hinder.

Loopen är ett folketshus som placerats i gränslandet mellan tätort och landsbygd i Järna. Förutom folketshus så inrymmer Loopen en  kollektivverkstad med fokus på kreativitet, återbruk och cirkulär konsumtion.Visionen med Loopen var att  skapa en oöm och tillåtande plats som lämnar utrymme åt brukarna att ta eget initiativ för aktiviteter och leva ut sin kreativitet. Det drivs kollektivt utan statlig inblandning och värnar om den fria konsten och kulturen. Det är en byggnad för och av folket med en informell atmosfär som ska återspeglas i form och materialval.  Flexibilitet och hybriditet har varit viktiga begrepp under projektet vilket har resulterat i att byggnadens alla rum har mer än ett syfte och användningsområde. Ambitionen var att ytorna ska samnyttjas av folketshus och produktionsdelen i största möjliga mån. Den öppna ateljé blir vid behov ett mötesrum, samlingsrummet kan gå från läs-och arbetshörna till en plast för fest och middagsbjudning. / The Loop is a community center located in Järna south of Stockholm, Sweden.  Besides the facilities commonly associated with a community center The Loop also includes a wood workshop that is available to the public, but also used for the production on site, recycling old furniture and promoting circular consumption.  The vision was to create a durable place which allows people to come up with their own ideas, initiate activities and express their creativity.  It´s built by the people for the people and has an informal atmosphere that should be reflected in the shapes and materials of the building.  Hybridity and flexibility have been two key words during the process which resulted in multi functional rooms. The community center and the production part coexists under the same roof and shares the spaces of The Loop. For example, the public studio turns into a small conference room when needed and the workspace/reading nook transforms  with some reshuffling of the furniture  to a place for dinner parties.