E-handeln är en accelererande företeelse i samhället och har kommit att bli en central del i den svenska konsumtionen. Svenskarnas konsumtionsbeteende innefattar en hög förbrukningstakt av jordens resurser och likaså stora mängder växthusgasutläpp och är på så vis ohållbar i den mån. En växande miljömedvetenhet bland det svenska folket sätter däremot press på företag och andra verksamheter till att bli mer hållbara. IKEA har tagit ett aktivt beslut att arbeta med att integrera ett hållbarhetsperspektiv med bland annat deras hållbarhetsstrategi som medel. Med hjälp av en sammanfattning av IKEA:s hållbarhetsstrategi och intervjuer med IKEA-anställda, syftar den här studien till att besvara hur IKEA integrerar ett miljö- och hållbarhetsperspektiv på deras e-verksamhet. I resultatdelen framhävs bland annat att IKEA varit sen in på e-marknaden och genomgår nu en omorganisering. Detta i samband med att IKEA förutspår ett skifte där e-handeln kommer att gå om och bli större än den konventionella handeln. Genom att satsa på innovation och teknik för att utveckla hållbara lösningar och verktyg, driver IKEA verksamheten framåt mot en hållbar riktning. Med deras inredningsexpertis strävar IKEA efter att hjälpa de många människorna till en mer hållbar vardag. Hela värdekedjan ska inkludera ett hållbarhetsperspektiv, men den ekologiska fördelen ställs emellanåt mot den ekonomiska fördelen. Cirkulärt tänkande och att främja ett cirkulärt verksamhetstagande är nya utmaningar som IKEA ställs inför. Studien bidrar till en ökad förståelse om IKEA och deras e-handel. Den nya kunskapen som tagits fram beskriver hur IKEA arbetar för att integrera ett hållbarhetsperspektiv inom företagets e-verksamhet. Tydliga exempel på arbetsmetoder, verktyg och lösningar som IKEA tagit fram kan inspirera och vägleda andra företag som strävar efter en mer hållbar e-handel.

I projektet .To Be Continued undersöker och visar jag exempel på hur jag som blivande industridesigner kan underlätta materialåtervinningen av elektroniska produkter. Plast som material står i fokus i projektet . Den övergripande idén är att utveckla och formge exemplen på smarta metoder och lösningar för sammansättning och nedmontering av elektroniska produkter. Det övergripande syftet är att framställa ett designförslag som, på grund av hur den är sammansatt, ska kunna främja materialåtervinning och på så sätt kunna ingå i en cirkulär ekonomi. För att presentera tydliga förslag på sammansättningar av elektroniska produkter har jag valt att formge en kaffemaskin, som alltså är framarbetad utifrån de metoder och lösningar som utvecklats i detta projekt. Designförslaget, som presenteras i texten, är en kaffemaskin. Kaffemaskinen är uppbyggd med en grundstruktur där komponenterna staplas på varandra och som tillsammans bildar både formen på insida och utsida av kaffemaskinen.

Materialet sly står i centrum i mitt examensprojekt. Som student på Konstfack och i min framtida yrkespraktik har frågor om cirkulär ekonomi och cirkulär design varit närvarande. Det är avgörande för att påverka samtiden och framtiden mot en mer hållbar framtid. Sly är en resurs, ett material som både finns lokalt, regionalt och nationellt. Jag har arbetat med ett material från naturen som av tradition har betraktas ha ett lågt ekonomiskt värde. Syftet var att se om materialet kan förädlas och användas som råvara i produktutveckling och produktdesign. Vidare arbetar jag i en ämnesfråga där begrepp som cirkulär design och biologisk, social och ekologisk hållbarhet är centrala. Projektet rör sig i ämnesfält som bioekonomi, cirkulär design och frågor om lokal produktion.

Textilindustrin är en av världens mest förorenade industrier idag. Fast fashion företag uppmuntrar konsumenter till ökade köp genom sina låga priser. Förr handlade människor nya kläder vid behov, till skillnad från idag då många konsumerar efter begär. Att textilindustrin har stor påverkan på miljön är många väl medvetna om, men för att de ska kunna ske en förändring måste både konsumenter och företag vidta de åtgärder som krävs. Syftet med denna studie har varit att undersöka slutfasen i den textila värdekedjan. I denna avhandling kommer fenomenet upcycling att studeras och ifrågasättas som en lösning till textilavfall. Upcycling innebär att förlänga livet på ett förbrukat plagg, vilket är en vidareutveckling på en cirkulär ekonomi. Under denna studie har all kontakt med branschfolk varit inom Sverige och arbetet har huvudsakligen tagit plats i Göteborg och Borås. Frågeställningarna har utforskat för- och nackdelarna med upcycling, dessutom har en utvald målgrupp granskats via enkäter för att se deras inställning till ämnet. Resterande information har hämtats från intervjuer samt tidigare forskning. Studien upptäckte vissa svårigheter med att applicera upcycling på sin affärsmodell. Den största utmaningen som belystes var tidsåtgången, problemet kan leda till höga arbetskostnader och ökat konsumentpris. De fördelarna som upcycling bidrar med är att råmaterial och ohälsosamma arbetsförhållanden går att uteslutna. Dessutom kan konsumenten köpa plagg utan att påverka miljön negativt, detta skapar en cirkulär ekonomi. Denna studie görs ur ett hållbarhetsperspektiv och kommer att granska ett nytt möjligt tillvägagångssätt för avfallshantering, vilket gör att den kommer att avgränsa från recycling samt kläduthyrning. Studien kommer inte göra en ekonomisk fördjupning utan endast ta upp grundläggande ekonomiska aspekter. / The textile industry has become one of the most polluting industries in the world. Low prices and fast fashion increasing globally has developed a habit of consuming for leisure and not for needs. The awareness of the textile industry's environmental impact is well spoken about, but now consumers and companies need to take action to make a change. The purpose of this study has been to research the end stages of the textile loop, can textile waste turn into new fashionable clothes? In this thesis the phenomena upcycling will be explained, the advantages it brings to the positive impact on the climate justice. Upcycling means adding value to a garment in its last phase to avoid turning into waste, the business model is used to close the loop. During the phase of this thesis all contact with professionals has been within Swedish borders and the major part of this work has been based in Gothenburg and Borås. The main focus has been to explore the benefits and the difficulties with upcycling. Society’s knowledge and attitude is towards upcycling has been explored with the help of interviews and surveys as well as previous studies. The study discovers the difficulties with applying upcycling to its business model, the main problem is consumption of time, which can cause high labor costs and increase the stock price. The benefits that follows from upcycling is that raw material and bad working conditions can be excluded, it has the ability to close the loop and create a circular economy. This study is made from a perspective of sustainability, but does delimitate from the profoundness of economics. In addition, the study will examine a new way for the end phase of a textile garment and will delimitate the methods of recycling and rental of clothes.

Bakgrund: Textilindustrin är en av de mest förorenande industrierna i världen och allt fler textilföretag inför fast fashion-liknande koncept med nyhetssläpp nästintill varje dag, i takt med att trender kommer och går. Hållbart mode ses ofta som en oxymoron, då fast fashionkonceptet kan ses som motsatsen till det långsiktiga perspektivet inom hållbarhet. En ökad återanvändning och återvinning av textilierna skulle dock kunna minska den miljöpåverkan textilindustrin står för men detta kräver förändringar i hela värdekedjan. Cirkulär ekonomi är en affärsmodell som anses hållbar och tar hänsyn till alla steg i ett företags försörjningskedja. Mycket pekar åt att cirkulär ekonomi och cirkulära flöden är något som hade gynnat vår planet men konceptet har även kritiserats. Frågan är om den cirkulära ekonomin bidrar till välstånd eller om lösningen på miljöproblemen helt enkelt ligger i en minskad produktion och konsumtion. Syfte: Syftet med denna studie är att få en förståelse för om, och i så fall hur, tre valda textilföretag arbetar med cirkulär ekonomi samt vad som krävs, av såväl företag som konsumenter, för att ett hållbart och cirkulärt flöde av textilier ska kunna införas. Genomförande: I den teoretiska referensramen görs en litteraturstudie där ett hållbart scenario för ett cirkulärt flöde av textilier utformas. Det hållbara scenariot utgör sedan en analysmodell där fokus ligger på stegen design, val av material, butik, konsumtion och användning, insamling, sortering samt återvinning och återanvändning. I empirin sammanställs denna analysmodell genom att tre valda textilföretags hållbarhetsrapporter och deras arbete mot en cirkulär värdekedja undersöks. För att få kunskap om konsumenters köpvanor, användnings- och återvinningsbeteende av textilier utförs även en enkätundersökning. Slutsats: En liten del av hållbarhetsrapporterna beskriver hur företagen ska uppnå ett cirkulärt flöde av textilier och vad som faktiskt görs och därmed ges intrycket att företagen har en lång väg kvar innan en cirkulär försörjningskedja kan uppnås. Detta på grund av att utvecklingen inom företagen går långsamt i jämförelse med vad som kan förväntas av dem. Den begränsade teknologin på marknaden är också ett hinder och det är först när en fullt fungerande återvinningsprocess finns kommersiellt tillgänglig som cirkeln har en chans att slutas. Om flödet av textilier ska bli hållbart och cirkulärt krävs stora förändringar och det hänger inte bara på företagen utan även på konsumenterna samt en utvecklad teknologi.

Dagens samhälle präglas av en linjär ekonomi som resulterar i utarmning av jordens resurser och ökande avfallsmängder. Cirkulär ekonomi är en alternativ modell till den linjära ekonomin som syftar till cirkulerande flöden av resurser och en övergång till hållbara energikällor. Denna studie undersöker hur och varför svenska kommuner arbetar med cirkulär ekonomi, vilka förutsättningar som krävs för en implementering samt vilka drivkrafter och svårigheter som identifierats i arbetet med att påbörja en implementering av cirkulär ekonomi. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tjänstemän som varit aktiva inom kommunala projekt som har en koppling till cirkulär ekonomi. Resultatet visar att de främsta drivkrafterna för en kommun att implementera cirkulär ekonomi är att jordens resurser håller på att utarmas och att det därför krävs förändrade resursflöden för att nå ett gott hållbarhetsarbete. Minskade avfallsmängder och att cirkulär ekonomi är nytänkande när det kommer till att se lösningar för dagens miljöproblem är andra drivkrafter som identifierats. Viktiga förutsättningar som krävs för en övergång mot cirkulär ekonomi på lokal nivå är politiskt stöd, finansiering, kunskapsspridning, god samverkan samt goda exempel.

The purpose of this report was to identify the current waste management of non-hazardous construction and demolition waste in a few Swedish construction companies, based on the different steps in the waste hierarchy with a focus on waste prevention, reuse and recycle. Additionally, the purpose was to attempt identifying opportunities, obstacles and as well as to propose possible solutions from an environmental perspective. The method used was a qualitative study using interviews conducted through emails and phone with employees occupying positions that could answer this reports questions. The results of this report indicates that waste management of construction and demolition waste has improved, and less waste goes into landfills. The concern is that the overall amount of waste being produced is not decreasing, thus calling for actions preventing the production of waste. Construction companies are relatively inexperienced dealing with waste prevention, however, they have embraced the challenge and set out ambitious goals. Further, it can be argued that a solution to raise the level of waste recycling and reuse can be achieved through a more detailed sorting process onsite, which can lead to an increased resource-efficiency. Obstacles to this solution was allocated to a lack of time and space onsite in order to ensure an efficient sorting process. The conclusion is to continue advocate for waste prevention and implementing 100 percent sorting of waste material onsite in order to prevent further negative environmental impact.

Detta projektet handlar om att ge Återbruksbyn i Växjö en grafisk identitet och profil. Återbruksbyn är ett arbete startat av Växjö kommun och kooperativet Macken som handlar om att bygga en mötesplats för oss som vill byta, köpa, sälja, skänka och återbruka begagnade saker i stället för att slänga dem. Det är en plats som kommer fokusera på cirkulär ekonomi och introducera detta system som ett alternativ till det vi har i dagsläget. Min roll och syftet med detta projekt har varit att analysera verksamheten och skapa en logotyp med tillhörande grafisk profil där de äkta värderingarna visas och representeras på ett korrekt sätt. Detta är min process. / This project is about creating a graphic identity and profile for Återbruksbyn, Växjö. Återbruksbyn is a project created by Växjö municipality and the cooperative Macken, and it is about building a central space and meeting point for people who want to buy, sell, exchange, give away and reuse old products instead of throwing them away. It is a place that focuses on circular economy and wants to introduce this alternative system to the people of Växjö. My role and purpose with this project has been to analyse Återbruksbyn and its values, and through that, create a graphic identity that reflects these values and goals. This is my process.

Allt fler företag går i dagsläget från en linjär till en cirkulär ekonomi med hjälp av implementering av hållbarhetsstrategier. I och med att allt fler företag börjar använda sig av en cirkulär ekonomi har inte alla områden hunnit utvecklats med det. Ett område som är outforskat är reparationsmaterial, som används av företag eller konsumenter som vill reparera deras kläder. I den här studien har tre reparationstejper som existerar på marknaden applicerats på skalmaterial för att studera och kartlägga vilken av dessa som har längst hållfasthet. Studien kommer även att behandla vilken av dessa reparationstejper som lämpar sig för en cirkulär ekonomi. Detta då företag ska kunna erbjuda en reparationstejp som går i enlighet med detta.   Reparationstejperna genomgick fyra olika tester för att testa dess vidhäftningsstyrka, dessa är tvätt-test, vidhäftningstest, dragprovning samt nötningstest. Resultaten utifrån dessa tester visade på att Gore-Tex var den reparationstejp som hade bäst hållfasthet på skalmaterialet. Däremot visade det sig att Tesa Eco Repair var mest lämpad för cirkulär ekonomi, även om Gore-Tex också visade sig kunna ingå i ett slutet system. Gorilla-tejpens vidhäftningsstyrka var bättre än Tesa Eco Repair men eftersom underlag saknas för att ta ställning till om den lämpar sig för cirkulär ekonomi eller inte, går det inte ta ställning till detta.   Denna studie ämnar att rikta sig till företag som vill implementera ett reparationskit eller undersöka vilka reparationsmöjligheter det kan tänkas finnas för både företag och konsumenter. Den kan även finnas som riktlinje för företag som vill erbjuda reparationstejper i sin verksamhet men även för produktutveckling av en reparationstejp som ingår i en cirkulär ekonomi. Den här studien kan spela en stor roll för samhället och företag. Detta då den ger riktlinjer som behövs tas för att följa med i den pågående trend vad det gäller cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion. / In the world today, more companies go from a linear economy to a circular economy by implementing sustainability strategies. As more and more companies begin to use a circular economy, not all areas have developed with it. One area that is unexplored is repair material that companies and consumers use if they want to repair their clothes. In this study, three repair tapes that exist on the market Gore-Tex, Tesa Eco Repair, and Gorilla-tape were applied to shell material to examine and map which one of them is the strongest and most durable. This study is also going to discuss which one of the repair tapes is most suitable for a circular economy. This is because companies should be able to offer one repair tape that fits in an circular economy.   The repair tapes were examined through four different experiments to test their adhesion strength including: the laundry test, adhesion test, tensile testing, and abrasion test. The conclusions drawn from these tests showed that Gore-Tex was the strongest repair tape on the shell material. However, the tests also showed that Tesa Eco Repair was most suitable for a circular economy even though Gore-Tex proved to be part of a circular economy. The Gorilla-tape adhesive was stronger than Tesa Eco Repair but since there is no basis for determining whether it is suitable for circular economy or not, it can not be taken into account.   This study is directed to companies that want to implement a repair-kit or investigate what repair opportunities they have, both for companies and consumers. It will serve as a guideline for companies that want to offer repair services in their operation but also for product development of a repair program that can be successful in a circular economy. The study can play a major role for in society and company development as it will give them guidelines on the ongoing trend of circular economies and sustainable consumption.

This master thesis aims to create a user-friendly Excel-based tool tohelp the co-workers at Incoord, a technology consulting companywithin the construction business, to implement circular economy intheir projects. A literature study was done focusing on theconstruction business, circular economy and earlier implementedcircular projects and user-design experience. Interviews were heldwith the co-workers at Incoord to identify where and how circulareconomy can be implemented in the projects at Incoord. In addition,workshops and a case-group meeting were held with the co-workers toset up the requirement specifications for user-design experience andto encourage the co-workers to come up with circular solutions. All of this resulted in a framework that included knowledge aboutuser-design experience and questions encouraging circular solutionsin the projects at Incoord. The framework was used when the digitaltool was created in Excel. The tool was evaluated to make sure thatit met the requirement specifications. It resulted in a toolconsisting of four parts; the first focusing on circular solutionsthat can be made by Incoord themselves, the second advocated toexternal actors, the third focusing on promoting circular materialand the fourth calculating the carbon dioxide reduction whenreprocessing compared to making new materials. The different partscan be adjusted depending on which area of expertise the user isworking within. Points are collected depending on the answers in thedifferent parts, which gives the user a concluding result that showshow circular the current project can be.