• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

To Create the Perfect Self-Repair Experience for an Induction Hob / Att skapa den perfekta reparationsupplevelsen av en induktionshäll för en icke erfaren användare

Díaz Salvadores, Rodrigo, Franzén, Josefin January 2022 (has links)
This project was performed in collaboration with Electrolux and takes off in the transition towards a circular economy where products are considered to have multiple life cycles and need to be designed to be able to cycle longer through maintenance and repair. Electronics are rarely designed to fit into circularity thus an induction hob was chosen to show this principle. The research question for this project was therefore how an induction hob should be designed and what other tools are needed to enable a non-experienced user to repair it to provide the perfect repair experience. The project began with a literature study which investigated the concept of circular economy, also how to design for circularity and sustainability. It moved on to investigating why people get rid of products and why people don’t get rid of products. It was found that there are many barriers at the individual’s level and at a structural level, as that people feel that they should replace their products after some time, as well as economical aspects. The main reasons why people keep their products are the emotional attachment to product or that it cost less than to repair than replace the product. A user study was performed to investigate the repair experience for an induction hob today. It was done through letting people disassemble an induction hob while they answered questions about the experience. The insights from the literature and the user studies were narrowed down to the following problems to be solved: Easy diagnosis, easy opening, identification, and replacement of the broken module. Concepts were prototyped and more rounds of user studies were performed with these. The final concept lets the hob stay in the counter while the repair is performed. It contains a tray which resembles a “bento box” in which the internal modules are placed that also functions as a hiding area for the cables in the hob. A new opening mechanism has been designed and the internal modules are now more approachable. The final result only considers barriers for repair at the individual’s level, lowering them to make the repair process easier. The diagnosis has become simpler through the NFC tag and the provided instructions and identification of modules was easier because of the icons. The design follows the Electrolux brand guidelines and gives the user the feeling that they can touch and replace the modules. Also, an electrical safety system has been added. The final concept gives a non-experienced user the tools and confidence to perform the repair themselves. When the user has performed the repair themselves, they are more prone to keep the hob for longer. / Det här projektet gjordes tillsammans med Electrolux och tar avstamp i förändring mot cirkulär ekonomi där produkter kan ha flera livscykler och därför behöver vara designade för att kunna underhållas och repareras. Elektronikprodukter är sällan designade för att passa in i cirkulär ekonomi och därför valdes en induktionshäll för att påvisa principen. Frågeställningen för projektet var hur ska en induktionshäll designas, samt vilka andra verktyg behövs, för att en icke erfaren användare ska kunna få den perfekta reparationsupplevelsen. Projektet inleddes med litteraturstudier som undersökte cirkulär ekonomi och hur produkter kan designas för att sträva mot hållbarhet och cirkularitet. Vidare undersöktes varför människor gör sig av med produkter samt varför människor behåller sina produkter. Det visade sig att det finns många barriärer både på individnivå och på strukturell nivå, såsom att människor efter en tid känner att de bör byta ut sina produkter, såväl som ekonomiska aspekter. Människor behåller sina produkter för att de har känslomässiga band till dem eller för att det kostar mindre att reparera än att köpa nytt. Flera omgångar av användarstudier utfördes, bland annat fick personer ta isär en induktionshäll för att kunna analysera upplevelsen av reparationen idag. Från användarstudierna och litteraturstudien upptäcktes följande problem som behövde lösas: diagnosticering, öppna upp hällen, identifiera och byta ut den trasiga modulen. Koncepten utvärderades kontinuerligt genom användartester med modeller. Det slutgiltiga konceptet låter induktionshällen vara kvar i köksbänken när reparationen utförs. En ny öppningsmekanism konstruerades och de interna modulerna designades om för att kännas mer tillgängliga och vänliga för användaren. I induktionshällen finns en inre ram som efterliknar en så kallad “bento box” där de interna modulerna placeras och alla kablar göms. Slutresultatet tar endast hänsyn till barriärer för reparation på individnivå och har sänkt dessa i de olika faserna i reparationsresan för att förenkla denna. Diagnostiseringen har blivit enklare genom NFC-taggen och de medföljande instruktionerna. Identifieringen av moduler har blivit enklare med hjälp av ikonerna. Designen följer Electrolux varumärkesriktlinjer och ger användaren känslan av att de kan röra och byta ut modulerna. Dessutom har ett elsäkerhetssystem lagts till. Det slutliga konceptet ger en icke-erfaren användare verktygen och självförtroendet att utföra reparationen själv. Efter den upplevelsen är de mer benägna att behålla hällen längre.
2

Farbe als Herausforderung im Textilrecycling

Tomovic, Tina 30 June 2022 (has links)
Der Textilindustrie wird hinsichtlich umweltschädlicher Emissionen ein schlechtes Zeugnis ausgestellt. Bisweilen nimmt sie sogar einen unrühmlichen zweiten Platz ein und hat damit unweigerlich eine grosse Verantwortung um das global gesetzte 1,5-Grad Ziel (COP 21) zu erreichen. Konkret müssen bis 2030 die von diesem Industriezweig ausgehenden Treibhausgasemissionen um 45 % reduziert werden. Neben neuen Konsummustern und Geschäftspraktiken gilt es insbesondere die produktionsbasierten Emissionen zu vermindern (Berg, 2020).

Page generated in 0.0618 seconds