<p>Bakgrund: I september 2003 beslutade IASBs styrelse att organisationen ska utveckla särskilda standarder som är lämpliga att användas av små och medelstora företag då de tar fram sina finansiella rapporter. Utgångspunkterna i undersökningen är att IASB utgör en internationell institution som i huvudsak formas av sina största intressenters behov och att reglering av redovisning kan ses som en politisk process. </p><p>Syfte: att ge en beskrivning av orsaker till och målen med IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Syftet är vidare att utreda om skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid IASBs harmonisering av internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Metod: För att uppnå syftet har en dokumentundersökning genomförts där empirin i första hand består av vetenskapliga artiklar samt annat publicerat material som direkt eller indirekt berör IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. IASBs diskussionsunderlag Preliminary Views on Accounting Standards for Small and Medium-sized Entities samt kommentarer till detta diskussionsunderlag som inkommit till IASB har utgjort särskilt viktiga källor i undersökningen. </p><p>Avgränsning: För att undersöka om skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid harmonisering av internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag har Storbritannien (anglosaxisk) och Tyskland (kontinental) studerats som representanter för respektive redovisningstradition. De faktorer som bedömts ha störst betydelse för utvecklingen inom respektive redovisningstradition är först och främst kapitalstruktur, legala system, skattekoppling samt professionaliseringsgrad i olika länder. </p><p>Resultat: Orsakerna till att IASB har beslutat sig för att utveckla speciella redovisningsstandarder för små och medelstora företag är att användare av dessa företags finansiella rapporter efterfrågar annan information än vad användare av finansiella rapporter för noterade bolag gör,fullständiga IFRS anses också för dessa typer av företag vara alltför omfattande och kostsamma att tillämpa. En annan anledning är att den ökade implementeringen av IFRS ger upphov till minskad jämförbarhet mellan olika företags rapporter på nationell nivå samt att IASB vill undvika att olika nationer själva anpassar sina nationella GAAPs mot IFRS då det kommer till små och medelstora företags redovisning och därigenom försvårar en framtida standardisering av internationella redovisningsregler. De huvudsakliga målen med projektet är att IASB vill möta behoven hos användare av små och medelstora företags finansiella rapporter samt erbjuda dessa företag globalt användbara standarder. Övriga mål är att dessa standarder ska baseras på samma ramverk som fullständiga IFRS och att rapporteringsbördan för små och medelstora företag ska reduceras. Undersökningen har visat att skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid harmonisering av internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Svårigheterna ligger i första hand i att harmonisera standarderna så att de tillfredställer intressenter från länder med kontinental redovisningstradition (i undersökningen representerat av Tyskland) och det starkaste observerade hindret kan hänföras till den starka koppling som finns mellan redovisning och beskattning inom den kontinentala redovisningstraditionen.</p>

Bakgrund: En ökad internationalisering och fler dotterföretag i länder med hög inflation har inneburit att svenska företag utsätts för olika risker såsom valutarisker och köpkraftsdifferenser. En redovisad vinst i utlandet betyder inte alltid en vinst i moderbolagets valuta. I slutet av 80-talet var val av metod mer eller mindre godtyckligt och det finns olika åsikter om hur omräkningen ska gå till. Att företagen använder olika metoder försvårar jämförbarheten. I och med ett EU-beslut kommer Sverige och övriga EU-länder från 2005 tillämpa IASBs internationella redovisningsrekommendationer, vilket innebär vissa förändringar som svenska koncerner måste ta ställning till. Syfte: Syftet med studien är att klargöra vilka metoder som används för omräkning av dotterföretag i länder med hög inflation, vilka konsekvenser valet av metod ger samt tänkbara orsaker till varför en metod väljs framför en annan. Undersökningen ska också utreda skillnader mellan lagar och rekommendationer som gäller idag och IASBs rekommendationer som ska gälla från 2005. Avgränsningar: Undersökningen omfattar svenska koncerner som 2003-12-31 var noterade på A- och Attract 40-listan och deras årsredovisningar som publicerats mellan 1 april, 2003 och 31 mars, 2004. Undersökningen är avgränsad från alla rekommendationer utom RR 8 IAS 21 och 29 samt FAS 52. De koncerner som inte uppgivit i sin årsredovisning att de har dotterbolag i länder med hög inflation behandlas inte i undersökningen. Genomförande: En studie av de företags årsredovisningar som angett att de har dotterföretag i länder med hög inflation har gjorts. För att komplettera denna studie har en enkätundersökning genomförts av dessa koncerner. Olika simuleringar på ett fiktivt dotterföretag har också gjorts för att illustrera skillnader och konsekvenser av olika val av omräkningsmetod. Slutsatser/Resultat: Koncerner använder tre olika metoder vid valutaomräkning på dotterbolag i länder med hög inflation; dagskursmetoden på köpkraftkorrigerade räkenskaper, den monetära metoden samt tvåstegsmetoden. Faktorer som påverkar val av omräkningsmetod kan delas in i interna och externa faktorer. Till de externa faktorerna hör de svenska rekommendationerna och den internationella kontext som dotterbolaget verkar i. Några faktorer har både en extern och en intern påverkan och dessa är internationella rekommendationer och påverkan på resultat och ställning. De interna faktorerna är praktiska synpunkterna och dotterbolagets funktionella valuta. De rekommendationer som tillämpas i Sverige är redan anpassade efter IASBs redovisningsrekommendationer och den största förändringen är att endast en metod blir tillåten, dagskursmetoden på köpkraftsjusterade räkenskaper.

Bakgrund: I september 2003 beslutade IASBs styrelse att organisationen ska utveckla särskilda standarder som är lämpliga att användas av små och medelstora företag då de tar fram sina finansiella rapporter. Utgångspunkterna i undersökningen är att IASB utgör en internationell institution som i huvudsak formas av sina största intressenters behov och att reglering av redovisning kan ses som en politisk process. Syfte: att ge en beskrivning av orsaker till och målen med IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Syftet är vidare att utreda om skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid IASBs harmonisering av internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Metod: För att uppnå syftet har en dokumentundersökning genomförts där empirin i första hand består av vetenskapliga artiklar samt annat publicerat material som direkt eller indirekt berör IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. IASBs diskussionsunderlag Preliminary Views on Accounting Standards for Small and Medium-sized Entities samt kommentarer till detta diskussionsunderlag som inkommit till IASB har utgjort särskilt viktiga källor i undersökningen. Avgränsning: För att undersöka om skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid harmonisering av internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag har Storbritannien (anglosaxisk) och Tyskland (kontinental) studerats som representanter för respektive redovisningstradition. De faktorer som bedömts ha störst betydelse för utvecklingen inom respektive redovisningstradition är först och främst kapitalstruktur, legala system, skattekoppling samt professionaliseringsgrad i olika länder. Resultat: Orsakerna till att IASB har beslutat sig för att utveckla speciella redovisningsstandarder för små och medelstora företag är att användare av dessa företags finansiella rapporter efterfrågar annan information än vad användare av finansiella rapporter för noterade bolag gör,fullständiga IFRS anses också för dessa typer av företag vara alltför omfattande och kostsamma att tillämpa. En annan anledning är att den ökade implementeringen av IFRS ger upphov till minskad jämförbarhet mellan olika företags rapporter på nationell nivå samt att IASB vill undvika att olika nationer själva anpassar sina nationella GAAPs mot IFRS då det kommer till små och medelstora företags redovisning och därigenom försvårar en framtida standardisering av internationella redovisningsregler. De huvudsakliga målen med projektet är att IASB vill möta behoven hos användare av små och medelstora företags finansiella rapporter samt erbjuda dessa företag globalt användbara standarder. Övriga mål är att dessa standarder ska baseras på samma ramverk som fullständiga IFRS och att rapporteringsbördan för små och medelstora företag ska reduceras. Undersökningen har visat att skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid harmonisering av internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Svårigheterna ligger i första hand i att harmonisera standarderna så att de tillfredställer intressenter från länder med kontinental redovisningstradition (i undersökningen representerat av Tyskland) och det starkaste observerade hindret kan hänföras till den starka koppling som finns mellan redovisning och beskattning inom den kontinentala redovisningstraditionen.

<p>Bakgrund: En ökad internationalisering och fler dotterföretag i länder med hög inflation har inneburit att svenska företag utsätts för olika risker såsom valutarisker och köpkraftsdifferenser. En redovisad vinst i utlandet betyder inte alltid en vinst i moderbolagets valuta. I slutet av 80-talet var val av metod mer eller mindre godtyckligt och det finns olika åsikter om hur omräkningen ska gå till. Att företagen använder olika metoder försvårar jämförbarheten. I och med ett EU-beslut kommer Sverige och övriga EU-länder från 2005 tillämpa IASBs internationella redovisningsrekommendationer, vilket innebär vissa förändringar som svenska koncerner måste ta ställning till. </p><p>Syfte: Syftet med studien är att klargöra vilka metoder som används för omräkning av dotterföretag i länder med hög inflation, vilka konsekvenser valet av metod ger samt tänkbara orsaker till varför en metod väljs framför en annan. Undersökningen ska också utreda skillnader mellan lagar och rekommendationer som gäller idag och IASBs rekommendationer som ska gälla från 2005. </p><p>Avgränsningar: Undersökningen omfattar svenska koncerner som 2003-12-31 var noterade på A- och Attract 40-listan och deras årsredovisningar som publicerats mellan 1 april, 2003 och 31 mars, 2004. Undersökningen är avgränsad från alla rekommendationer utom RR 8 IAS 21 och 29 samt FAS 52. De koncerner som inte uppgivit i sin årsredovisning att de har dotterbolag i länder med hög inflation behandlas inte i undersökningen. </p><p>Genomförande: En studie av de företags årsredovisningar som angett att de har dotterföretag i länder med hög inflation har gjorts. För att komplettera denna studie har en enkätundersökning genomförts av dessa koncerner. Olika simuleringar på ett fiktivt dotterföretag har också gjorts för att illustrera skillnader och konsekvenser av olika val av omräkningsmetod. </p><p>Slutsatser/Resultat: Koncerner använder tre olika metoder vid valutaomräkning på dotterbolag i länder med hög inflation; dagskursmetoden på köpkraftkorrigerade räkenskaper, den monetära metoden samt tvåstegsmetoden. Faktorer som påverkar val av omräkningsmetod kan delas in i interna och externa faktorer. Till de externa faktorerna hör de svenska rekommendationerna och den internationella kontext som dotterbolaget verkar i. Några faktorer har både en extern och en intern påverkan och dessa är internationella rekommendationer och påverkan på resultat och ställning. De interna faktorerna är praktiska synpunkterna och dotterbolagets funktionella valuta. De rekommendationer som tillämpas i Sverige är redan anpassade efter IASBs redovisningsrekommendationer och den största förändringen är att endast en metod blir tillåten, dagskursmetoden på köpkraftsjusterade räkenskaper.</p>

Revenue is a central part of financial reporting and business activities, but there is a great deal of criticism and problems related to revenue recognition. In connection with this, a new standard IFRS 15 has been developed, in a convergence project between international standards setters IASB and FASB. This puts listed companies under new requirements when reporting revenue from 1 January 2018. The purpose of the standard is to harmonize international accounting, but for companies IFRS 15 means changes that must be implemented in the accounting work of companies. This aroused interest in the study of change by focusing on the implementation of the new standard. The problem discussion explains the importance and potential impact of the new standard, as well as essential elements to take into consideration when implementing accounting change. The model for accounting change, which focuses on the implementation of change in accounting work, is also presented. In this way, by combining claims in previous research, an analysis model is designed. The analysis model is a tool to cover the identified knowledge gap within IFRS 15 and implementation of accounting change. The aim of the study is to explain the change in revenue recognition and to describe the implementation of accounting change, with a focus on IFRS 15. The question that is answered is, how has the new revenue standard IFRS15 been implemented in the company’s accounting works? The theoretical framework describes the background to international accounting and the new revenue standard. Furthermore, the change behind IFRS 15 is described as an option to highlight balance-oriented approach, five-step model and extended disclosure requirements. Consequently, the change is limited to the abovementioned three points and is analyzed by means of a model of accounting change based on three types of impact and three types of barriers. The model, in turn, was combined with noted factors in implementing new accounting standards. These factors are described by authors as incentives, early planning, knowledge, external expertise, education and IT system. The study is characterized by deduction and with a descriptive character. The survey was conducted with qualitative semi-structured interviews, which was considered the most appropriate method in the case of circumstances and the development of the issue and purpose. Empirics are consisting of interviews that have been summarized and divided into two categories by the respondent’s perspective, as external specialists and internal employees. Interviews were further analyzed with the help of anchoring in previous research compiled in one model. The conclusion of the study is that the degree of involvement in IFRS 15 implementation varied considerably between companies. This can be explained by industry affiliation, size, incentives and organizational structure. The conclusion also shows that majority of groups revenue, was not affected in most cases. Another important moment is that many companies had underestimated the work that IFRS 15 implementation meant. It was found that early planning was a prerequisite for increasing knowledge and understanding of the balance sheet approach, which is central to the correct application of five-step model in relation to revenue, which is now to be carefully disclosed by companies. Among the companies, a great deal of knowledge shortages has been observed, which has been covered by external expertise. The most common questions concerned mainly five-step model and the hardest part proved to be step two, to identify various performance commitments. The most common motivation in the implementation process is the set of rules that are easy to follow and integrate into the organization and IT systems. The work in the case companies were going on in intended project groups that first learned the meaning of IFRS 15, with the support of either group management or external expertise. The implementation was implemented using appropriate education and IT systems switching, which resulted in successful implementation of both case companies.

<p>Bakgrund</p><p>Från och med den 1:a januari 2005 ska alla börsnoterade bolag inom EU tillämpa IFRS. I de flesta länder råder valfrihet för onoterade bolag att tillämpa IFRS eller nationella redovisningsstandards. Det har dock visat sig att SMEs främst väljer att tillämpa de nationella reglerna, då IFRS anses för omfattande och kostsamma att tillämpa. Mot denna bakgrund tog IASB initiativet till ett förslag om ett införande av internationella enhetliga redovisningsstandards för små- och medelstora företag.</p><p>Syfte</p><p>Denna uppsats avser att undersöka hur redovisningsstandards som idéer sprids, vilka bärarna av idéerna är samt hur idéerna blir starka och uppnår legitimitet. Vidare avses att utreda vilka institutionella faktorer som kan förklara inställningen till införandet av internationella enhetliga redovisningsstandards för SMEs i olika länder.</p><p>Avgränsningar</p><p>Uppsatsen avgränsas till att omfatta länder som tillhör den anglosaxiska och kontinentaleuropeiska redovisningstraditionen samt ingår i EU eller EEA.</p><p>Metod</p><p>Syftet besvaras genom att analysera hur IASB gått tillväga avseende SME-projektet samt genom att tolka de yttranden som inkommit till IASB avseende diskussionsunderlaget ”Preliminary Views on Accounting Standards for Small and Medium-sized Entities”.</p><p>Resultat</p><p>Redovisningsidéer sprids genom idébärare samt genom tolkningsprocessen där de även blir starka och vinner legitimitet. Vilken redovisningstradition ett land tillhör är avgörande för inställningen till IFRS för SMEs. Beskattningssystemet är av stor betydelse, profession och normgivande organ har också inverkan, medan kapitalmarknadsstrukturen i landet är av underordnad betydelse.</p> / <p>Background</p><p>All listed companies within the EU are obligated to apply IFRS in their accounting from January the 1st 2005. In most countries, companies are allowed to choose between applying the IFRS or their national regulations. It has shown that SMEs primarly choose to apply the national rules, since IFRS appears to be to complex and expensive. From this background IASB initiated a proposal regarding an implementation of international accountingstandards for small and medium-sized entities.</p><p>Purpose</p><p>This paper intends to examine how accounting standards as ideas are spread, who the carriers of the idea are and how the ideas become strong and gain legitimacy. Further, the intention is to examine what institutional factors, which can explain the attitude towards the implementation of international accounting standards for SMEs in different countries.</p><p>Demarcation</p><p>This study considers countries that belong to the anglosaxon or continentaleuropean accounting traditions and is a part of the EU or EEA.</p><p>Realization</p><p>The purpose is filled through analyzing IASBs line of action regarding the SME-project and through interpretation of the comments received by IASB, regarding the discussionpaper ”Preliminary Views on Accounting Standards for Small and Medium-sized Entities”.</p><p>Results</p><p>Accountingideas are spread through bearers of the ideas and by the interpretationprocess, where they get strong and also gains legitimacy. What accountingtradition a country belongs to is crucial in the regards to the attitude towards IFRS for SMEs. Taxsystem is of great importance, profession and standardsetters as well, whereas the structure of the capitalmarket is less important.</p>

Bakgrund Från och med den 1:a januari 2005 ska alla börsnoterade bolag inom EU tillämpa IFRS. I de flesta länder råder valfrihet för onoterade bolag att tillämpa IFRS eller nationella redovisningsstandards. Det har dock visat sig att SMEs främst väljer att tillämpa de nationella reglerna, då IFRS anses för omfattande och kostsamma att tillämpa. Mot denna bakgrund tog IASB initiativet till ett förslag om ett införande av internationella enhetliga redovisningsstandards för små- och medelstora företag. Syfte Denna uppsats avser att undersöka hur redovisningsstandards som idéer sprids, vilka bärarna av idéerna är samt hur idéerna blir starka och uppnår legitimitet. Vidare avses att utreda vilka institutionella faktorer som kan förklara inställningen till införandet av internationella enhetliga redovisningsstandards för SMEs i olika länder. Avgränsningar Uppsatsen avgränsas till att omfatta länder som tillhör den anglosaxiska och kontinentaleuropeiska redovisningstraditionen samt ingår i EU eller EEA. Metod Syftet besvaras genom att analysera hur IASB gått tillväga avseende SME-projektet samt genom att tolka de yttranden som inkommit till IASB avseende diskussionsunderlaget ”Preliminary Views on Accounting Standards for Small and Medium-sized Entities”. Resultat Redovisningsidéer sprids genom idébärare samt genom tolkningsprocessen där de även blir starka och vinner legitimitet. Vilken redovisningstradition ett land tillhör är avgörande för inställningen till IFRS för SMEs. Beskattningssystemet är av stor betydelse, profession och normgivande organ har också inverkan, medan kapitalmarknadsstrukturen i landet är av underordnad betydelse. / Background All listed companies within the EU are obligated to apply IFRS in their accounting from January the 1st 2005. In most countries, companies are allowed to choose between applying the IFRS or their national regulations. It has shown that SMEs primarly choose to apply the national rules, since IFRS appears to be to complex and expensive. From this background IASB initiated a proposal regarding an implementation of international accountingstandards for small and medium-sized entities. Purpose This paper intends to examine how accounting standards as ideas are spread, who the carriers of the idea are and how the ideas become strong and gain legitimacy. Further, the intention is to examine what institutional factors, which can explain the attitude towards the implementation of international accounting standards for SMEs in different countries. Demarcation This study considers countries that belong to the anglosaxon or continentaleuropean accounting traditions and is a part of the EU or EEA. Realization The purpose is filled through analyzing IASBs line of action regarding the SME-project and through interpretation of the comments received by IASB, regarding the discussionpaper ”Preliminary Views on Accounting Standards for Small and Medium-sized Entities”. Results Accountingideas are spread through bearers of the ideas and by the interpretationprocess, where they get strong and also gains legitimacy. What accountingtradition a country belongs to is crucial in the regards to the attitude towards IFRS for SMEs. Taxsystem is of great importance, profession and standardsetters as well, whereas the structure of the capitalmarket is less important.

Denna uppsats jämför årsredovisningar från ett svenskt och bulgariskt börsnoterat bolag och undersöker om det finns några skillnader och likheter knutna till upprättandet av dem. Primärt ligger fokus på hur redovisningsprinciperna har förändrats och hur dessa implementerats av företagen. Uppsatsen har som syfte att besvara frågeställningen som handlar om likheter och skillnader i årsredovisningar mellan börsnoterade bolag som upprättar sina årsredovisningar i enlighet med IFRS. Uppsatsen har använt en metod som utgår från dokumentgranskning i enlighet med CONI-modellen. De två företagen som använts i uppsatsen är verksamma inom byggvarubranschen. Data består av årsredovisningar från Toplivo AB samt Byggmax AB för åren 2011, 2016 samt 2021.  Likheterna i årsredovisningarna går att förklaras med hjälp av den tvingande och normativa isomorfismen samt formella enforcementmekanismer inom EU. Skillnaderna kan inte förklaras utifrån målkonflikter inom finansiell rapportering, nationsspecifika miljöer, eller informella enforcementmekanismer. Inga bevis går heller att identifiera om att tolkningen och presentationen av IFRS standarder är annorlunda. Skillnaden i att Toplivo inte upplyser om goodwill går att förklaras med att det inte finns några sådana poster eftersom de under åren hunnit skrivas av i sin helhet. / This essay compares annual reports from a Swedish and a Bulgarian listed company and examines whether there are any differences and similarities linked to their preparation. The objective is primarily on how the accounting principles have changed and how these have been implemented by the companies. The purpose of this essay is to answer the question that deals with similarities and differences in annual reports between listed companies that prepare their annual reports in accordance with IFRS. The study has used a method based on document analysis in accordance with the CONI-model. The two companies used in this essay are active in the hardware supply chain. The data consists of annual reports from Toplivo AB and Byggmax AB for the years 2011, 2016 and 2021.  The similarities in the annual reports can be explained by the mandatory and normative isomorphism and by formal enforcementmechanisms within the EU. The differences cannot be explained based on the goal conflicts within financial reporting, nation-specific environments, or informal enforcementmechanisms. Nor can any evidence be identified stating the differences of interpretation and presentation of IFRS standards between the companies. The difference in that Toplivo does not disclose goodwill can be explained by the fact that there are no such items because they have been written off in their entirety over the years.