Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur statligt ägda företag arbetar med hållbarhetsfrågor och hur dessa förhåller sig till affärsverksamheten.  Metod: Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ undersökningsstrategi. Vi har vidare genomfört kvalitativa intervjuer där vi har använt oss av en intervjuguide  innehållande fyra ämnesområden som knyter an till uppsatsens frågeställning. Ämnesområdena är företagets mål, tillvägagångssätt och strategier, GRI:s ramverk samt hållbarhetsredovisningens effekter och framtidsutsikter. Empiri: Vi har samlat in vår empiri genom telefonintervjuer och intervjuer på plats hos de deltagande företagen i studien. De deltagande företagen i denna studie är Vattenfall, Teracom, SAS, Samhall, TeliaSonera, Green Cargo och PostNord där vi har träffat ansvariga inom hållbarhetsområden på respektive företag. Slutsats: Samtliga företag i studien har antingen påbörjat eller strävar efter att integrera hållbarhetsfrågorna i affärsverksamheten, vilket de anser är den enda vägen att gå. Det finns däremot skillnader på hur långt de olika företagen kommit med denna integration. Vi anser att om ett företag ska lyckas med detta så krävs tydliga mål och strategier. / Purpose: The purpose of this study is to find out of how state-owned companies work with sustainability issues and how they relate to business Methods: We have used a qualitative research approach. We have also conducted qualitative interviews where we have used an interview guide containing for subject areas,    which are linked to the question of the study. The subjects are the goals for the company, practice and strategies, GRI´s framework and the effects and prospects of sustainability reporting Empirics: We have collected our empirical data through both telephone interviews and on-site interviews with the participating companies in the study. Participating companies in the study are Vattenfall, SAS, Samhall, TeliaSonera, Green Cargo and PostNord where we have met managers in sustainability from each company. Conclusion: All companies in the study have either started or strive to integrate sustainability into business operations, which they believe is the future way to go. However, there are differences in how far the different companies have come with this integration. We believe that if a company is to succeed in this, there must be clear goals and strategies.

SAMMANFATTNING   Titel: Den integrerade rapporteringens påverkan på värderelevansen av den finansiella informationen – En kvantitativ studie av 280 företag i Sydafrika och Frankrike   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Lina Ingesson och Maria Rönnbäck   Handledare: Jan Svanberg   Datum: 2017 – september   Syfte: Företags rapportering kring hållbarhetsarbete har ökat och många organisationer publicerar redan frivilligt allt mer hållbarhetsinformation, antingen som fristående rapport, eller integrerat med den finansiella rapporteringen. Förespråkare av den integrerade rapporteringen menar att denna förbättrar den finansiella rapporteringens användbarhet för investerare. Det föreligger en avsaknad av empiriskt material som styrker detta. Syftet med studien är därför att undersöka om en integrerad rapportering förbättrar värderelevansen av den finansiella informationen och därmed förstärker användbarheten för investerare.   Metod: Denna studie utgår från ett positivistiskt vetenskapsteoretiskt perspektiv med en hypotetiskt-deduktiv ansats. Studien är av kvantitativt slag med en longitudinell design. De data som använts i undersökningen är av sekundär art och har hämtats från Thomson Reuters Datastream samt Thomson Reuters ASSET4. Statistikprogrammet IBM SPSS har använts för att genomföra analyserna.   Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att en integrerad rapportering delvis förbättrar värderelevansen av den finansiella informationen och därmed delvis förstärker användbarheten för investerare. Denna slutsats kan dras genom iakttagelsen att efter att finansiell information och information och hållbarhet genom lagstiftning integrerats i en rapport kan en signifikant ökning av värderelevansen av rörelseresultatet observeras.   Förslag till fortsatt forskning: Vi uppmärksammar behov av vidare studier inom ett par områden: vi finner det motiverat med forskning som undersöker tillämpningen i Sydafrika respektive Frankrike var för sig för jämförelser och belysande av eventuella skillnader i institutionell kontext. Vi anser även att det vore intressant med en studie där värderelevansen av integrerad rapportering jämförs med värderelevansen av fristående hållbarhetsredovisning. Vidare forskning kan också studera effekterna på företags kapitalkostnad mer på djupet.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till att fylla det forskningsgap vår litteraturstudie identifierat genom att bidra med empiriska bevis på att värderelevansen av den finansiella informationen delvis förbättras genom en integrerad rapportering. Studien bidrar till redovisnings- och hållbarhetslitteraturen genom att indikera att sammanförande av ett företags finansiella information med tidigare separat och till stora delar icke bokförd hållbarhetsinformation ökar värderelevansen av rörelseresultatet. Studiens resultat kan intressera dels JSE, Euronext Paris och andra finansmarknader likväl som IIRC och reglerare inom redovisningsstandarder samt bidrar till den akademiska debatten om integrerad rapportering. / ABSTRACT   Title: The impact of an integrated reporting on the value relevance of financial information. A quantitative study of 280 companies in South Africa and France.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Lina Ingesson and Maria Rönnbäck   Supervisor: Jan Svanberg   Date: 2017 - September   Aim: The number of companies reporting on sustainability performance has increased and many organizations already voluntarily publish more sustainability information, either as a stand-alone report or integrated with their financial reporting. Advocates of integrated reporting mean that such reporting will improve the usefulness of financial reporting for investors. There is however a lack of empirical evidence to support this. The aim of this study is, therefore, to investigate whether integrated reporting improves the value relevance of financial information, and thereby enhances the usefulness for investors.   Method: The study is based upon a positivistic science theory perspective with a hypothetical deductive approach. The study is quantitative with a longitudinal design. The data used in the survey are secondary and are retrieved from Thomson Reuters Datastream and Thomson Reuters ASSET4. IBM SPSS Statistics is used to carry out the analysis.   Result & Conclusions: The results of this study show that integrated reporting partially improves the value relevance of the financial information, and thereby partially enhances the usefulness for investors. From the observations, the conclusion can be drawn, that after financial information and sustainability information has been integrated into one report the value relevance of earnings significantly increases.     Suggestions for future research: We find a need for future research in the following areas: we notice that research to investigate the application in South Africa and France each separately for comparison and highlighting of potential differences in institutional context is motivated. We also consider it interesting to study the value relevance of an integrated reporting compared to the value relevance of stand-alone sustainability reporting. Further research can also study the effects of companies’ capital costs more in depth.   Contribution of the thesis: This study contributes to filling the research gap that our literature study has identified by contributing with empirical evidence that the value relevance of the financial information partially improves through integrated reporting. The study contributes to the accounting literature by indicating that bringing together a company’s financial information with earlier separate and not posted information on sustainability increases the value relevance of the earnings. The results of this study may be of interest to JSE, Euronext Paris and other capital markets as well as IIRC and regulators of accounting standards and contributes to the academic debate on integrated reporting.

Sammanfattning Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det skett en förändring i mängden redovisning av socialt och miljömässigt ansvarstagande, dvs. hållbarhetsredovisning, i årsredovisningar hos svenska börsnoterade bolag samt undersöka faktorer som kan förklara hållbarhetsredovisning. Metod: Studien har utgått från den positivistiska forskningsfilosofin och använder en deduktiv ansats. För att besvara studiens syfte har en kvantitativ metod använts genom en innehållsanalys samt hypotesprövningar. Populationen består av 142 företag 2012 samt 160 företag 2015 samtliga noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Totalt undersöktes 302 årsredovisningar. De data som samlats in är sekundärdata och består av information från årsredovisningar, databaser samt böcker som sedan ställts mot tidigare forskning och teorier. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det har skett en förändring av socialt och miljömässigt ansvarstagande i företags årsredovisningar. Vårt resultat visar att en positiv förändring av hållbarhetsredovisningen går att utläsa. Dock är denna liten. Studiens statistiska tester visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan mängden hållbarhetsredovisning och företags storlek, lönsamhet samt år. Dessutom visar studien att företags bransch har en inverkan på redovisningen men enbart några är signifikanta. Ägarstruktur och kvinnor i styrelsen visar inget signifikant resultat med redovisningen. Uppsatsens bidrag: Studiens praktiska bidrag har kartlagt om det skett en förändring av hållbarhetsrapportering i årsredovisningen hos svenska börsnoterade bolag. Studien påvisar att en positiv förändring har skett mellan 2012 och 2015. Detta kan vara av intresse för de företag som hållbarhetsredovisar. Det teoretiska bidrag denna studie har är att den bidrar med vidare forskning kring variabler som påverkar mängden hållbarhetsredovisning, där lönsamhet och företagsstorlek har en inverkan på hållbarhetsredovisningen. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att ha ett större spann mellan åren för att tydligare kunna utläsa en förändring. Ytterligare ett förslag är att undersöka rapporteringen på företags separata hållbarhetsrapporter. Till sist ges förslaget om att göra en liknande studie när den nya lagen gällande hållbarhetsredovisning trätt i kraft och blir synlig inom rapporter. / Abstract Aim: The purpose of this study is to examine whether there has been a change in the reporting of social and environmental disclosures, i.e. sustainability reporting, in annual reports of listed swedish corporations and to examine factors that can explain the sustainability report. Method: The study is based on positivist research philosophy and uses a deductive approach. In order to achieve the aim of the study a quantitative method has been used through a content analysis and hypothesis tests. The population consist of 142 companies 2012 and 160 companies 2015, all listed on Nasdaq OMX Stockholm. In total 302 annual reports were examined. The data that has been used are secondary data and the information from annual reports, databases as well as books was then set against previous research and theories. Results and conclusion: The result of the study shows that it has been a change in the reporting of social and environmental reporting in annual reports. Our results indicate that a positive change of sustainability reporting can be seen. However the difference is relatively small. The study’s statistical tests indicate that there is a positive significant correlation between sustainability reporting and company size, profitability and time. In addition the study shows that business sector has an impact on the sustainability reporting but only a few are significant. Ownership structure and women in the board shows no significant results with the sustainability report. Contributions of the thesis: This study's practical contribution is to chart if there has been a change over time of this reporting in the annual reports of swedish listed corporations. The study shows that there has been a change between 2012 and 2015. This result can be of interest for corporations that uses sustaniability reporting. The theoretical contribution of this study is that it contributes with further research on variables that affect the production of sustainability reporting. Where profitability and company size have an impact on this accounting method. Suggestions for further research: Suggestions for future research is to have a wider range between the years in order to be able to read a more accurate difference. Another suggestion is to investigate the reporting on companies separate sustainability reports. A further proposal is to do a similar study when the new law enters into force regarding sustainability reporting and becomes visible within the reports.

En hållbar utveckling består av tre dimensioner: den ekologiska, sociala och ekonomiska. Enligt lag ska en hållbarhetsrapport beskriva företagets arbete med ekologiska och sociala frågor. Ekonomin redovisas i årsrapporten. Om ett företag väljer att publicera sin hållbarhetsrapport som en del av årsredovisningen kallas detta integrerad rapportering, vilket bör innebära att information om de tre hållbarhetsdimensionerna presenteras tillsammans. Den sociala och ekologiska hållbarheten har tydligt satta definitioner. Det har inte den ekonomiska. Två olika definitioner beskrivs. Den första definitionen beskriver ekonomisk hållbarhet som en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Den andra definitionen likställer ekonomisk hållbarhet med ekonomisk tillväxt. Uppsatsens syfte är att undersöka om ekonomisk hållbarhet inkluderas i svenska företags integrerade rapporter, analysera hur den presenteras och tolka vilken definition som presenteras. För att besvara syftet utförs en deduktiv kvalitativ innehållsanalys på 13 svenska företags integrerade rapporter. Innehållsanalysen utgår från de aspekter av ekonomisk hållbarhet som tas fram i Baumgartner och Ebner (2010). För att analysera hur aspekterna presenteras och vilken definition som går att identifiera utvecklas en matris som graderar nivån av hållbarhet inom varje aspekt.  Resultatet visar att ekonomisk hållbarhet inkluderas genom fem aspekter: innovation och teknologi, samarbete, kunskapshantering, processer och inköp. Innehållsanalysen visar att nivån av ekonomisk hållbarhet är högst i aspekten processer och lägst i aspekten kunskapshantering. Det totala resultatet visar att den ekonomiska hållbarhet som presenteras kan tolkas som likställd med en ekonomisk tillväxt. En trend kan dock identifieras där definitionen av ekonomisk hållbarhet går mot en tillväxt som inte medför negativa konsekvenser för den sociala eller ekologiska hållbarheten. / Sustainable development consists of three dimensions: the ecological, social and economic. By law, a sustainability report must describe the company's work with ecological and social issues. The finances are reported in the annual report. If a company chooses to publish its sustainability report as part of the annual report, it is called integrated reporting, which means that information about the three sustainability dimensions is presented together. Social and ecological sustainability have clearly defined definitions. Economic sustainability does not. The purpose of the thesis is to analyze whether economic sustainability is included, how it is presented and interpret which definition is presented in Swedish companies' integrated reports. To answer the purpose, a deductive qualitative content analysis is performed on thirteen Swedish companies' integrated reports. The results show that economic sustainability is included through five aspects: innovation and technology, collaboration, knowledge management, processes and purchase. The content analysis shows that the level of financial sustainability is highest in the aspects of processes and lowest in the aspect of knowledge management. The overall result shows that the economic sustainability presented can be interpreted as equated with economic growth. However, a trend can be identified where the definition of economic sustainability is heading towards a growth that does not have negative consequences for social or ecological sustainability.

Integrerad rapportering (IR) sprider sig inom redovisningsvärlden och modellen ska enligt förespråkarna skänka en transparent bild över hur företagen sammanlänkar finansiell och icke-finansiell information. Genom intressent- och legitimitetsteoretiska postulat syftar studien till att visa vilka faktorer (storlek, skuldsättningsgrad, ägarkoncentration och bransch) som kan påverka valet att tillämpa IR-principer. Vidare undersöks om mängden integrerad information verkligen skiljer sig mellan företag som tillämpar IR och övriga. Fokus ligger på social- och miljöinformation som finns integrerad med övriga upplysningar.  Empirin har genererats genom en i huvudsak kvantitativ innehållsanalys av 67 årsredovisningar från företag noterade på Nasdaq OMX Large Cap. Regressionsanalyser och Mann-Whitney test har använts för att analysera den insamlade empirin.  De statistiska testerna visar att storlek och branschtillhörighet har signifikanta samband med mängden integrerad miljö- och social information i årsredovisningarna. Ägarkoncentration och skuldsättningsgrad visade dock inget samband vilket talar för att finansiella intressenter inte pressar företag mot IR-principer. Signifikanta skillnader kunde konstateras mellan årsredovisningarna som uppgavs vara integrerade i förhållande till övriga. Denna upptäckt kan tolkas som att IR-tillämpande företag även har en starkare hängivenhet till hållbarhetsfrågor.  Studien bidrar med en bild över hur IR-principer förekommer på svensk börs samt hur detta ur ett hållbarhetsperspektiv skiljer sig från övriga årsredovisningar. Vidare indikerar studien att paralleller kan dras mellan IR och frivillig rapportering i övrigt då företagens storlek och branschtillhörighet påverkat årsredovisningens utformning.  Som fortsatt forskning föreslås studier kring IR ur ett användarperspektiv då utbudet av detta idag är skralt och samtidigt kritiskt för fortsatt utveckling av IR. / Integrated reporting (IR) is spreading in the accounting world and according to proponents the model should give a transparent picture of how the companies are linking financial and non-financial disclosures. Through postulates from stakeholder- and legitimacy theory this study aims to demonstrate which factors (size, debt ratio, ownership concentration and industry) that may affect the choice of applying IR principles. Furthermore, the study also examines whether the amount of integrated information really differs between companies who allege to apply IR and others. Focus lays on social- and environmental information.  The empirical data is essentially generated by a quantitative content analysis of 67 annual reports from companies listed on Nasdaq OMX Large Cap. Regression analysis and Mann-Whitney tests were used to analyze the collected empirical data.  The statistical tests show that size and industry has significant effect on the amount of integrated information within the annual reports. Debt ratio and ownership concentration however, showed no relationship which leads to the conclusion that financial stakeholders is not pressuring the companies towards IR principles. Significant differences between the annual reports claimed to be integrated and other annual reports where observed. This finding could be interpreted as companies that apply IR also have a stronger devotion to sustainability issues.  Future research is suggested to be conducted from a user perspective. The supply of this type of studies is poor but crucial for continued development of IR.

Bakgrund: Studien har genomförts för att undersöka och analysera förvärvsupplysningars användbarhet i årsredovisningar respektive integrerade rapporter från och med år 2013 till och med år 2016. Tidigare studier undersöker integrerade rapporters beslutsanvändbarhet utifrån ett investerarperspektiv, vilket kopplas till reaktioner i bolagens aktiepris ochaktieavkastning. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka skillnader i hur väl integrerade rapporter respektive årsredovisningar från noterade europeiska bolag, fungerar som beslutsunderlag för investerare i bolag som genomfört förvärv. Därtill är syftet att undersöka och analysera i vilken utsträckning integrerade rapporter är mer beslutsanvändbara än traditionella årsredovisningar. Genomförande: Studien utgår från en kvantitativ ansats där vi mäter hur aktiepris och aktieavkastning reagerar på årsrapporternas innehåll av förvärvsupplysningar. Detta föregås av innehållsanalyser av årsrapporterna vilka slutligen inkluderas i våra regressionsanalyser för besvarande av syftet. Resultat: Utifrån innehållsanalysen är integrerade rapporter generellt bättre på att ge beslutsanvändbara förvärvsupplysningar. Detta återspeglas i en större reaktion på de förvärvande bolagens aktiepris. Gällande aktieavkastningen uteblir reaktionen både för integrerade rapporter och traditionella årsredovisningar. Rörande upplysningar om goodwill reagerar aktiepriset för både integrerade rapporter och årsredovisningar, medan reaktioneni aktieavkastning uteblir. / Background: This study has been conducted to investigate possible differences in how integrated reports and traditional annual reports provide information about acquisitions for European listed companies from 2013 to 2016. Previous studies on integrated reporting have mainly focused on investigating whether these reports serve as a base for decision-usefulness for investors and how reporting companies' stock returns are subsequently improved after the issuance of annual reports as integrated reports, where results have varied. Aim: The purpose of our study is to investigate differences in how well integrated reports and annual reports from listed European companies serve as a basis for investors in companies that have completed acquisitions. In addition, the purpose is to investigate and analyse the extent to which integrated reports are more decision-useful than traditional annual reports. Completion: The study is based on a quantitative approach where we measure how stock price and return on equity react to acquisition information in annual reports. This is preceded by a content analysis of the annual reports, which is ultimately included in our regression analysis. Results: We find that integrated reports are generally better in acquisition disclosures than traditional annual reports. Furthermore, we find that stock prices of companies with integrated reports receive a more significant reaction in response to the disclosure of acquisition information than traditional annual reports. Such significance does not exist for the stock returns of both types of reporting companies. Lastly, we find that share prices of both types of reporting companies significantly respond to goodwill and intangible assets disclosures.

Course: Master Thesis in Business Administration Institution: Business School at Linneus University in Växjö Authors: Nadja Muftic and Donika Ombashi Supervisor: Karin Jonnergård Examiner: Fredrik Karlsson Title: Integrated reporting  - The glass half full or half empty? Background: Integrated reporting is the latest framework in the reporting world and intends to integrate financial and non-financial information into one single report. Through the <IR> framework, the integrated report aims to describe how business strategies, corporate governance and performance create value over short, medium and long-term perspective. The integrated report has gained enthusiasm and attention in media and among experts in Sweden. Despite the good presentation of integrated reporting, there are only a few companies in Sweden that publish integrated reports in accordance with the <IR> framework. The discourse, the overall discussion, about the phenomenon is therefore interesting to examine among companies in Sweden. Purpose: The purpose of this thesis is to study the discourse of integrated reporting among experts in Sweden and the relevance of the discourse amongst Swedish companies. Furthermore, we also intend to explain the circumstances that affect the relevance between the discourse and the companies. Method: This thesis consists of two studies; a first study that examines the discourse on integrated reporting developed by experts in Sweden and a second study that examines the relevance of the discourse amongst Swedish companies. A qualitative approach is the basis of the two studies, in which the collected material has been obtained through semi-structured interviews. The expert’s discourse has been processed through a critical discourse analysis and the material from the companies has been processed through a content analysis. Conclusion: The conclusion is that the discourse has a low relevance amongst companies in Sweden at the moment. However, the identified circumstances that explain the relevance indicate that the phenomenon may spread more in the future. / Kurs: Examensarbete Civilekonomprogrammet Lärosäte: Linnéuniversitetet i Växjö Författare: Nadja Muftic och Donika Ombashi Handledare: Karin Jonnergård Examinator: Fredrik Karlsson Titel: Integrerad rapportering – Glaset halvfullt eller halvtomt? Bakgrund: Integrerad rapportering är det senaste inom rapporteringsvärlden och avser att integrera finansiell- och icke finansiell information till en enskild rapport. Genom ramverket <IR> ämnar den integrerade rapporteringen beskriva hur företagsstrategier, styrning och prestationer skapar värde över kort, medellång, och lång sikt. Den integrerade rapporteringen har erhållit entusiasm och uppmärksamhet i media och bland experter i Sverige. Trots den goda framställningen av integrerad rapportering finns det idag i Sverige ett fåtal företag som publicerar integrerade rapporter enligt ramverket <IR>. Diskursen, den samlade diskussionen, kring fenomenet är därmed intressant att undersöka på företagsnivå. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera diskursen om integrerad rapportering bland experter i Sverige och vilken relevans diskursen har på företagsnivå. Vidare ämnar vi även förklara omständigheter som påverkar om det finns en relevans eller inte mellan diskurs och företag.               Metod: Denna uppsats utgörs av två studier; en första studie som undersöker den diskurs om integrerad rapportering som framkommit bland experter i Sverige och en andra studie som undersöker diskursens relevans på företagsnivå. En kvalitativ forskningsansats ligger till grund för båda studierna där det insamlade materialet har erhållits genom semistrukturerade intervjuer. Experternas diskurs har bearbetats genom en kritiskdiskursanalys och materialet från företagen har bearbetats med hjälp av en innehållsanalys. Slutsats: Slutsatsen dras att diskursen har en låg relevans på företagsnivå i Sverige i nuläget. De identifierade omständigheterna som förklarar relevansen tyder dock på att fenomenet kan få en större utbredning i framtiden.

Bakgrund: Till följd av att ESG är ett icke-finansiellt bedömningsområde har många investerare historiskt valt att inte profilera sin egen verksamhet med ambitiösa hållbarhetsmål. De senaste årens åtstramade regulatoriska omgivning och ökande ESG-engagemang hos intressenter ställer alltmer krav på institutionella investerare att integrera ESG-bedömningar när de utvärderar nya investeringsmöjligheter. SME-bolag har sämre förutsättningar att tillhandahålla konkurrenskraftiga ESG-data och riskerar således få sämre tillgång till kapital. Effekterna ESG perspektivet har för kapitalanskaffning och vilken ESG-information som är viktigast för att attrahera kapital är relativt outforskat och bör utredas dels för att hjälpa bolag att behålla konkurrenskraft, dels för att förbereda dem för kraven på hållbarhetsrapportering som ställs ur ett kapitalförvaltningsperspektiv, vilket kan vara särskilt angeläget för SME-bolag. Syfte: Syftet med rapporten är att analysera institutionella investerares syn på ESG för att utreda hur det påverkar deras utvärderingar av nya investeringsmöjligheter. Utifrån detta ämnar studien utreda vilken information som är viktigast att tillhandahålla för att sammanställa hållbarhetsrapporter som är i linje med investerarnas önskemål. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med en abduktiv ansats och det empiriska underlaget har analyserats med en tematisk analys. Resultat: Samtliga bolag, även SME-bolag, bör integrera ESG perspektivet i sin rapportering för att öka investeringsviljan och anpassa sig till omvärldsförändringar och intressenter. ESG-engagemanget är högt bland institutionella investerare eftersom hållbara bolag bidrar till att skapa avkastande och resistenta portföljer. Det viktigaste inom ESG utgår från vad som är relevant och materiellt för respektive bolag och bransch. Med detta vill investerare kvantifiera ESG-relaterade störningar och effekter för att förstå potentiell påverkan på ett företags resultat och värdering.