Bakgrund: Studien har genomförts för att undersöka och analysera förvärvsupplysningars användbarhet i årsredovisningar respektive integrerade rapporter från och med år 2013 till och med år 2016. Tidigare studier undersöker integrerade rapporters beslutsanvändbarhet utifrån ett investerarperspektiv, vilket kopplas till reaktioner i bolagens aktiepris ochaktieavkastning. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka skillnader i hur väl integrerade rapporter respektive årsredovisningar från noterade europeiska bolag, fungerar som beslutsunderlag för investerare i bolag som genomfört förvärv. Därtill är syftet att undersöka och analysera i vilken utsträckning integrerade rapporter är mer beslutsanvändbara än traditionella årsredovisningar. Genomförande: Studien utgår från en kvantitativ ansats där vi mäter hur aktiepris och aktieavkastning reagerar på årsrapporternas innehåll av förvärvsupplysningar. Detta föregås av innehållsanalyser av årsrapporterna vilka slutligen inkluderas i våra regressionsanalyser för besvarande av syftet. Resultat: Utifrån innehållsanalysen är integrerade rapporter generellt bättre på att ge beslutsanvändbara förvärvsupplysningar. Detta återspeglas i en större reaktion på de förvärvande bolagens aktiepris. Gällande aktieavkastningen uteblir reaktionen både för integrerade rapporter och traditionella årsredovisningar. Rörande upplysningar om goodwill reagerar aktiepriset för både integrerade rapporter och årsredovisningar, medan reaktioneni aktieavkastning uteblir. / Background: This study has been conducted to investigate possible differences in how integrated reports and traditional annual reports provide information about acquisitions for European listed companies from 2013 to 2016. Previous studies on integrated reporting have mainly focused on investigating whether these reports serve as a base for decision-usefulness for investors and how reporting companies' stock returns are subsequently improved after the issuance of annual reports as integrated reports, where results have varied. Aim: The purpose of our study is to investigate differences in how well integrated reports and annual reports from listed European companies serve as a basis for investors in companies that have completed acquisitions. In addition, the purpose is to investigate and analyse the extent to which integrated reports are more decision-useful than traditional annual reports. Completion: The study is based on a quantitative approach where we measure how stock price and return on equity react to acquisition information in annual reports. This is preceded by a content analysis of the annual reports, which is ultimately included in our regression analysis. Results: We find that integrated reports are generally better in acquisition disclosures than traditional annual reports. Furthermore, we find that stock prices of companies with integrated reports receive a more significant reaction in response to the disclosure of acquisition information than traditional annual reports. Such significance does not exist for the stock returns of both types of reporting companies. Lastly, we find that share prices of both types of reporting companies significantly respond to goodwill and intangible assets disclosures.

Titel: Minskade upplysningskrav – En kostnadsbesparing ur ett företagsperspektiv? Problematisering: Den 1 januari 2016 uppdaterades årsredovisningslagen (SFS 1995: 1554) i syfte att förenkla redovisningen för mindre företag. Uppdateringen innebär bland annat sänkta upplysningskrav för mindre företag. Enligt lagändringens förarbeten var tidigare redovisningskrav betungade, särskilt för mikroföretagen. En reducerad upplysningsskyldighet ska därför bidra till att sänka mikroföretagens administrativa kostnader så att de står i proportion till sin nytta. Årsredovisningar utgör ett viktigt beslutsunderlag som ska möjliggöra välgrundade beslut för mikroföretagens intressenter, särskilt långivare. Årsredovisningsinformation är emellertid kostsam att ta fram och det gäller att finna en balans mellan kostnad och nytta. Syfte: Studien syftar till att undersöka effekterna av sänkta upplysningskrav för mikroföretag och huruvida dessa har införts på bekostnad av den nytta som årsredovisningen ska ge intressenterna. Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ strategi med deduktiv ansats. Undersökningen har utförts med hjälp av intervjuer med långivare och mikroföretagens redovisningskonsulter. Slutsats: Studiens resultat visar att redovisningens praktiska arbete inte är identiskt med hur det beskrivs i teorin och i lagens förarbeten. Studiens undersökningspersoner har vittnat om ingen eller liten besparingspotential för mikroföretagen utifrån sänkta upplysningskrav. Däremot bekräftar de att vissa implementeringskostnader har uppstått. Vad gäller intressentgruppen långivare indikerar studiens resultat att nyttan av mikroföretagens årsredovisningar efter lagändringen är tämligen oförändrad. Kunskapsbidrag: Studien har bidragit med att öka medvetenheten avseende hur de nya förenklingsreglerna för mikroföretag har implementerats samt vilken påverkan de utgör på berörda aktörer. / Thesis problem: On January 1st, 2016, the Annual Accounts Act (SFS 1995: 1554) was updated in order to simplify the accounting work in smaller companies. The update implies – amongst other things – reduced disclosure requirements for smaller companies. According to the legislative history, previous accounting requirements were very burdensome, in particular for micro-enterprises. A decreased disclosure obligation aims to reduce the administrative costs in micro-enterprises in order to make the costs proportionate to its usefulness. Annual reports provide an important basis for decision making in order to enable informed decisions for micro- enterprises stakeholders, especially lenders. Annual report information, however, is costly to achieve and it is crucial to find a balance between its costs and usefulness. Aim: The study aims to investigate the effects of reduced disclosure requirements for micro- enterprises and whether these have been introduced at the expense of the usefulness the annual reports should give the stakeholders. Method: The study has been conducted based on a qualitative strategy with a deductible approach. The investigation has been accomplished through interviews with lenders and accounting consultants of micro-enterprises. Conclusions: The study's result shows that the practical accounting work is not identical to how it is described in theory and in legislative history. The study's respondents have testified about no, or small savings potential for micro-enterprises based on reduced disclosure requirements. However, they confirm that some implementation costs have arisen. As far as the interest group lenders are concerned, the study indicates that the usefulness of micro- enterprises' annual reports after the law modification are quite unchanged. Contribution: The study has contributed to raising awareness of how the new simplification rules for micro-enterprises have been implemented and what impact they have amongst concerned groups.