No description available.

År 2014 trädde tre upphandlingsrättsliga direktiv i kraft, LOU-direktivet 2014/24/EU, LUF- direktivet 2014/25/EU och LUK-direktivet 2014/23/EU. I samtliga direktiv har det införts bestämmelser om ändring i kontrakt under löptiden. Vid väsentlig ändring krävs att nytt upphandlingsförfarande genomförs. Det är inte självklart när en ändring i kontrakt är att se som väsentlig. Organisatoriska förändringar hos leverantören kan i vissa fall betraktas som ändring i kontrakt. När en organisatorisk förändring av betydelse genomförts, betraktas det som ett byte av avtalspart. Ett byte av avtalspart är vanligen att se som en sådan förändring som kräver nytt upphandlingsförfarande. I direktiven har det införts bestämmelser om leverantörsbyte, vari några organisatoriska förändringar är uppräknade som godtagbara. Liknande bestämmelser om byte av beställare saknas. Vid organisatoriska förändringar är det viktigt att identiteten för den part som genomgår förändringen förblir densamma, eller i stort densamma, som den ursprungliga identiteten. Om det säkerställts att identiteten är densamma, eller kan liknas vid den ursprungliga identiteten, bör vidare en bedömning göras i enlighet med väsentlighetskriteriet. Att en bedömning genomförs i enlighet med väsentlighetskriteriet är avgörande för huruvida nytt upphandlingsförfarande krävs. Väsentlighetskriteriet framtogs av EU-domstolen genom Pressetext-målet. Kriteriets tre huvudfaktorer ska beaktas, dessa är (1) nya införda villkor som hade ändrat utgångsläget för andra anbudsgivare vid upphandlingstillfället, (2) betydande utökning av kontraktet och (3) om den ekonomiska balansen skiftat till förmån för leverantören. I uppsatsen påvisas att det finns en yttre ram avseende vilka ändringar som är att betrakta som väsentliga. Denna yttre ram utgörs av de grundläggande EU-rättsliga principerna om transparens och likabehandling. Vidare bör även proportionalitetsprincipen beaktas. även kontraktets komplexitet och löptid är av betydelse, eftersom dessa kan vidga ramen för tillåtna ändringar i kontrakt.

Tidigare studier inom området väsentlighet i hållbarhetsredovisning och väsentlighetsanalyser visar på både möjligheter och begränsningar med en väsentlighetsanalys. I tidigare studier har det framkommit tre problematiska områden i samband med företags väsentlighetsanalyser. I denna studie ligger fokus på ett problemområde och det är obalans mellan rapporterade väsentliga områden i hållbarhetsrapporter med väsentlighetsanalys respektive utan. Syftet med studien är att bidra till förståelsen för hur företag över tid identifierar och prioriterar väsentliga hållbarhetsfrågor samt förklara väsentlighetsanalysens betydelse för vilka frågor som identifieras och prioriteras som väsentliga inom hållbarhet. De två utvalda företagen vars hållbarhetsrapporter har studerats är verksamma inom energibranschen och telekommunikationsbranschen. För att svara på forskningsfrågorna har en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag valts som verktyg för att analysera det empiriska materialet. I den kvantitativa innehållsanalysen gjordes några kvalitativa tolkningar, där ords betydelse tolkades. Studiens resultat visade att företagens regelbundna väsentlighetsanalyser leder till en jämn fördelning mellan rapporterade väsentliga områden. Studien visar också att regelbundet genomförda väsentlighetsanalyser och dialoger med flera intressentgrupper kan vara en framgångsrik strategi för att uppnå balans mellan rapporterade väsentliga områden. En analys av studiens resultat grundar sig på studiens teoretiska referensram. Två teorier tillämpas i studiens analys, nämligen legitimitetsteorin och intressentteorin. Analysen visar en tendens till att det ena företaget riktar sig till samhället och det andra företaget till några starka intressentgrupper. Båda strategierna kan leda till balans mellan rapporterade väsentliga områden. Studien indikerar att det är möjligt för företag att uppnå balans mellan rapporterade väsentliga områden.

Förlikningar i offentligt upphandlade kontrakt som uppenbart leder till att kontraktet eller kontraktets övergripande karaktär förändras väsentlig, är numera inte möjligt att genomföra. Att en väsentlig förändring har framkommit genom en förlikning i ett tvistemål mellan parterna i ett offentligt upphandlat kontrakt innebär inte att den upphandlande myndigheten kan avstå från att genomföra en ny upphandling.Denna förändring är olycklig för förlikningsprocessen i offentligt upphandlade kontrakt. Det är tydligt att parternas handlingsutrymme vid förlikningsprocesser har minskat avsevärt. Kvarstår gör endast alternativet att häva kontraktet vilket är parternas sista utväg.Förändringarna som skett, i och med implementeringen av nya LOU kan dock ses som något positivt för offentlig upphandling i allmänhet. De juridiska svårigheterna till att förlika och de upphandlingsrättsliga principerna har skapat en förutsebarhet och medvetenhet inom offentlig upphandling. De nya upphandlingsreglerna som exempelvis kompletterande beställningar, oförutsebara omständigheter och ändringar som inte är väsentliga gör den upphandlande myndigheten medveten under hela processen. Medvetenheten gäller från annons till utvärdering av anbud och tilldelning av kontrakt och förebygger väsentliga förändringar under kontraktets fullgörande. Den upphandlande myndigheten har med ändrings-eller optionsklausuler i upphandlingsdokumentet möjlighet att förebygga oförutsebara väsentliga förändringar i kontraktet under avtalstiden. Den nya regleringen av LOU, främst 17 kapitlet, kommer att förlänga processen av offentliga upphandlingar, med mer omfattande upphandlingsdokument och större arbetsbörda för parterna, vilket det måste vara för att upphandlingsprocessen ska vara genomförbar.Syftet med uppsatsen är att med traditionell juridisk metod undersöka vilken påverkan den nya lagstiftningen inom offentlig upphandling kommer ha vid ändringar i ett kontrakt som håller på att fullgöras och hur det kommer att påverka möjligheterna till förlikning i offentligt upphandlat kontrakt. Avslutningsvis ska det nämnas, att trots den nya regleringen har de upphandlande myndigheterna och leverantörerna alla möjligheter att träffa förlikningar i tvister av offentligt upphandlade kontrakt, så länge beaktning till framförallt väsentliga förändringar i LOU tas.

Bakgrund: Den kommunala redovisningslagen ställer krav på att kommuner ska lämna upplysningar om väsentliga personalförhållanden i sina årsredovisningar. Lagen definierar dock inte vad som är väsentliga personalförhållanden. Istället är det upp till kommunerna att tolka och förhålla sig till kravet samt för sektorn som grupp att sätta praxis för vad som anses vara väsentliga personalförhållanden. Eftersom den kommunala sektorn är en personalintensiv bransch är personalen en av kommunens viktigaste resurser. Följaktligen medför personalintensiteten utmaningar kopplade till kompetensförsörjning samt personalfrågor, för att kunna möta dessa måste sektorn arbeta aktivt för att ses som en attraktiv arbetsgivare. Eftersom personalen är en viktig resurs för kommunerna är det inte konstigt att att lagen ställer krav på kommunerna att redovisa väsentliga personalförhållanden. Syfte: Studiens syfte är att förklara variationen i kommunernas årsredovisningar rörande upplysningar om väsentliga personalförhållanden. Med variationen avses variationen i mängd av innehåll och omfattning av upplysningar. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats och grundas på ett eklektiskt angreppssätt där teorierna positiv redovisningsteori samt institutionella teorin används som kompletterande teorier för att förklara studiens empiriska fenomen. En kvantitativ metod och tvärsnittsdesign har tillämpats då studiens syfte är att förklara ett fenomen vid en specifik tidpunkt. Studiens empiriska data utgörs av sekundärdata. Slutsats: De faktorer som påverkar kommunernas redovisning av väsentliga personalförhållanden är storlek, sjukfrånvaro, revisionsbyrå och samverkan. Slutsatser kan även dras att flera faktorer som testats i studien inte kan förklara variationen i kommunernas upplysningar om väsentliga personalförhållanden. Således finner studien endast svaga bevis för att kommunerna redovisar för att verka legitima eller för att undgå ytterligare regleringar. Inte heller press från intressenter, baserat på de valda faktorerna, visar sig ha någon betydande påverkan på kommunernas redovisningsval. / Background: The Municipal Accounting Act stipulates that municipalities in Sweden must provide information on significant personnel conditions in their annual reports. However, the Act does not define what significant personnel conditions are. Instead, it is up to the municipalities to interpret and relate to the requirement and for the sector as a group to set practice for what is considered to be significant personnel conditions. As the municipal sector is a personnel-intensive industry, the staff is one of the municipality's most important resources. Consequently, the personnel intensity poses challenges related to the supply of skills and personnel issues, in order to be able to meet these, the sector must work actively to be seen as an attractive employer. Since the staff is an important resource, it is no wonder that the law requires the municipalities to report significant personnel conditions. Purpose: The purpose of the study is to explain the variation in the municipalities' annual reports concerning disclosures on significant personnel conditions. The variation refers to the variation in the amount of content and extent of information. Method: The study is based on a deductive approach and is founded on an eclectic approach where the theories, positive accounting theory as well as institutional theory, are used as complementary theories to explain the empirical phenomenon of the study. A quantitative method and a cross-sectional design has been applied since the aim of the study is to explain a phenomenon at a specific time. The empirical data consists of archival data. Conclusion: The factors that affect the municipalities reporting of significant personnel conditions are size, absence due to sickness, auditing firm and collaboration. Conclusions can also be drawn that several factors tested in the study cannot explain the variation in the municipalities information on significant personnel conditions. Thus, the study finds only weak evidence that the municipalities report to appear legitimate or to avoid further regulations. No pressure from stakeholders, based on the chosen factors, also proves to have any significant impact on the municipalities' accounting choices.

Arbetet behandlar en fordrans uppkomst och när den omfattas av ett offentligt ackord. När en fordran anses uppkommen vid offentligt ackord är en viktig fråga eftersom det är tidpunkten som utgör en skiljelinje för vilka fordringar som ska delta i ackordet eller ej. I arbetet granskas hur fordringars uppkomst fastställs vid ett offentligt ackord, vilka principer som finns och om det i nuläget finns behov av en ny bedömningsmetodik. Praxis har visat på att fastställandet av en fordrans uppkomsttidpunkt kan vara svårbedömt. Frågan har aktualiserats på många områden och det råder skilda meningar kring bl.a. om det finns en generell princip som är tillämplig för alla områden frågan kan aktualiseras i. För att fastställa en fordrans uppkomst har det i praxis växt fram vad som beskrivits som två huvudsakliga principer för att avgöra frågan; principen om den väsentliga grunden och ändamålsprincipen. Enligt den förra uppkommer en fordran när den väsentliga grunden för fordringsanspråket föreligger och enligt den senare är ändamålet för den aktuella bestämmelsen avgörande för att fastställa tidpunkten för uppkomsten. Då frågan om fordrans uppkomst aktualiserats i flertal rättsområden, bl.a. vid konkurs, har dessa principer tillämpats i praxis avseende såväl konkurs som företagsrekonstruktion. På senare tid har båda principer tillämpats i olika avgöranden vilket lett till en oklarhet i rättsläget angående vilken princip som ska tillämpas. Författarna har redogjort för att det inte föreligger två olika principer för fastställandet av fordrans uppkomst, utan att de istället utgör en gemensam princip vari omständigheter i fallet endast tillmäts olika betydelse. Vidare har diskuterats om en princip för fastställandet av en fordrans uppkomst kan vara generellt tillämplig på fler områden än företagsrekonstruktion. Avslutningsvis har diskuterats kring behovet av en ny bedömning. Författarnas mening är att en ny bedömning behövs då de existerande inte enligt författarnas mening ansetts tillräckliga. Detta eftersom de existerande bedömningarna inte tillgodoser behovet av en individuell bedömning som även beaktar en bestämmelses ändamål.

År 2014 trädde LOU-direktivet ikraft där det har införts bestämmelser om ändringar i offentliga kontrakt under löptiden och vad som kan utgöra en väsentlig ändring. Resonemanget bakom dessa bestämmelser är om ett upphandlat kontrakt ändras alltför väsentligt i förhållande till de ursprungliga villkoren har den offentliga beställaren tilldelat ett nytt kontrakt med nya villkor och gör sig skyldig till en otillåten direktupphandling. Vid offentliga upphandlingar brukar det som är tänkt att bli avtalsinnehåll benämnas som ”kommersiella villkor”. Att aktivt ändra avtalsvillkor efter förfarandets slut kan anses utgöra en väsentlig förändring, men om en offentlig beställare alternativt förhåller sig passivt till ett avtalsvillkor, och därmed efterger villkoret, finns det inga uttryckliga regler om i upphandlingsbestämmelserna. Av doktrin framgår det dock att även en underlåtenhet att verkställa ett kontrakt som uppgår till en väsentlig ändring i betydelsen av reglerna i LOU- direktivet eller rättspraxis kan anses som en otillåten direktupphandling. Bestämmelserna i LOU-direktivet om väsentliga ändringar har kodifierats utifrån rättspraxis på området där domen Pressetext (se närmare i avsnitt 4.3) utgör det främsta avgörandet vilket har varit en tydlig inspiration till kodifieringen i LOU-direktivet. I målet utformade EU-domstolen tre punkter som ska ligga till grund för prövningen om en ändring är av väsentlig art. Dessa punkter utgör fortfarande den viktigaste bedömningen av om en ändring är att anse som väsentlig eller inte. I LOU finns det numera olika bestämmelser som avgör om en ändring i ett offentligt upphandlat kontrakt är väsentlig, men reglerna är allmänt skrivna och det är inte självklart när en ändring i ett kontrakt är att se som väsentlig. Det är upp till rättstillämparen att utveckla praxis på området och klargöra hur stort det legala utrymmet är för att göra ändringar i offentliga kontrakt. Uppsatsen fastställer att både aktiva och passiva ändringar av kommersiella villkor kan utgöra en väsentlig ändring enligt bestämmelserna i LOU. Var gränserna går är inte helt tydligt och konsekvenserna av att göra sig skyldig till en otillåten direktupphandling är allvarliga för en offentlig beställare.

Försvarsanskaffning och dess omkringliggande faktorer är relativt lite utforskat, särskilt i svensk kontext. En anledning är möjligtvis att utvecklingen skett fort och medfört att teorin har blivit ifrånsprungen. Det medför intresset av att studera faktorer som påverkar den svenska försvarsanskaffningen gällande valet av vem anskaffningen sker ifrån. Arbetet är en kvalitativ utforskande studie med en induktiv ansats med syfte att förstå de underliggande teman och mönster som finns bakom den svenska anskaffningsprocessen. Arbetet belyser anskaffningsprocessen relativt brett, därför används Hartleys teori byggd utifrån studier kring Ministry of defence i Storbritannien.  Empirin utgörs av djupintervjuer där respondenterna representerar Försvarsmakten, FMV och politiken. Teorin används sedan för att analysera empirin, för att slutligen belysa inomvetenskapliga såväl som utomvetenskapliga utvecklingspunkter. Studien kom fram till att säkerhetspolitik och ekonomi påverkar den svenska anskaffningsprocessen av komplex försvarsmateriel i stor utsträckning. Påverkan är positiv exempelvis genom att den har spin-off effekter till övriga samhället men har en negativ effekt genom att det fördyrar anskaffningen. En framgångsfaktor gällande svensk försvaranskaffning är svenska modellen som hanterar faktorer kring soft systems engineering väl. / There is relatively little research into defence procurement and its surrounding factors, particularly in a Swedish context. One possible reason could be that development has been rapid and has overtaken theory. This raises interest in studying factors that influence Swedish defence procurement in terms of the selection of whom procurement occurs from. This paper is a qualitative investigative study with an inductive approach, the aim of which is to understand the underlying themes and patterns behind the Swedish procurement process. The paper takes a broad view of the procurement process and, therefore, Hartley’s theory is used, which is built on studies of the UK Ministry of Defence. The empirics consist of in-depth interviews where the respondents represent the Swedish Armed Forces, the Swedish Defence Materiel Administration (FMV) and the Swedish Ministry of Defence. The theory is then used to analyse the empirics, to finally illustrate theoretical as well as practical points of development. The results of this study show that defence policy and economy influence the Swedish procurement process for complex armaments to a large extent. The effects are positive in terms of some positive spin-off effects for the rest of the society, but there are negative effects because it makes procurement more expensive. One success factor for Swedish defence procurement is the Swedish model that effectively deals with factors surrounding soft systems engineering.

All three shape marks-exclusions in EUTMR art. 7 e) can be avoided by adding an essential element to a shape, which is not attributable to the conditions set out in the exclusions, such as a distinctive nonfunctional element. A valid shape mark registration gives the rights holder the right to prevent other trade mark registrations of identical or similar signs for identical or similar goods if there exists a likelihood of confusion on the part of the public, as well as to initiate infringement proceedings against anyone who uses such a sign in their line of business. Under the test for likelihood of confusion, it is assessed to what extent the average consumer remembers a distinctive sign, which is not limited to its distinctive elements. Since the average consumer is capable to remember other elements than distinctive elements, only negligible elements are excluded from the average consumer’s overall perception of the sign. Non-distinctive elements are not necessarily deemed negligible, depending on their size and/or position within the mark. So, while functional elements are usually perceived as merely functional or ornamental, and thus non-distinctive, they may still be deemed non-negligible due to their size and/or position within the mark. Case law shows that a likelihood of confusion may therefore follow as a result of two marks only sharing an element deemed non-distinctive on its own. The CJEU has also expressed that the public interest behind the test for likelihood of confusion is to secure the rights holder’s interests and not to secure the competitors’ need for a free access to signs and elements. The need to keep certain signs and elements free is therefore not considered a relevant factor in the test for likelihood of confusion. So, while it may seem logical that a sign, which is registrable only due to incorporating a distinctive element as a part of a complex mark, would have a scope of protection limited only to that distinctive element, case law shows that such a conclusion is not necessarily true. In this thesis it is argued that if the average consumer does not even perceive that a functional element constitutes a part of a complex decorated shape mark, consisting of both e.g. a functional naked shape and the added distinctive element, the functional element is negligible and will not be remembered by the average consumer. But if the average consumer is able to perceive a functional naked shape or element as its own indication of origin, or at least as an element of such a complex mark, its size and position alone in the complex mark could be enough to be able to establish a similarity of signs with another resembling shape, even if the latter lacks the inclusion of the same distinctive element. If the other shape does not deviate enough from the visual appearance of the functional naked shape or element in the registered complex mark, the similarity of the signs could be enough to cause a likelihood of confusion.

Bakgrund: Going concern är en av grundprinciperna inom redovisning, vilket innebär att företagen ska fortsätta sin verksamhet under en överskådlig framtid. Under kriser kan osäkerheter uppstå för företag, vilket gör att revisorernas granskning av ett företags förmåga till fortlevnad blir extra intressant att studera. I tidigare forskning har studier gjorts om hur coronapandemin generellt påverkat revisorernas granskning, medan den här studien undersöker hur revisorernas granskning av going concern har förändrats under coronapandemin och finanskrisen. Det finns ingen tidigare forskning angående skillnader och likheter mellan coronapandemin och finanskrisen med avseende till revisorns granskning av going concern, vilket är anledningen till att det undersöks. Problemformuleringar: Hur och varför har revisorernas granskning av förmågan till fortsatt drift (going concern) förändrats under coronapandemin och finanskrisen? Vilka skillnader eller likheter finns det mellan coronapandemin och finanskrisen angående revisorernas granskning av förmågan till fortsatt drift (going concern)? Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse över hur revisorerna granskar förmågan till fortsatt drift (going concern) under coronapandemin och finanskrisen och varför revisorernas granskning förändras under dessa kriser. I studien kommer det institutionella trycket hjälpa till att skapa en förståelse för varför revisorernas granskning förändras under kriser. Studien kommer även undersöka utifrån revisorernas perspektiv om det finns några skillnader eller likheter i väsentliga osäkerheter i företagen, ändamålsenliga revisionsbevis samt djupgående granskning mellan finanskrisen och coronapandemin. Resultat och slutsats: Studiens slutsatser är att revisorernas granskning av going concern har förändrats under coronapandemin och finanskrisen. Nya lagar och regler har tillkommit som revisorer i sin granskning behöver förhålla sig till, vilket studien indikerar att dessa förändringar kan förklaras av ett förändrat institutionellt tryck. Coronapandemin och finanskrisen har bidragit till mer djupgående granskning och revisorerna måste säkerställa att de inhämtade revisionsbevisen har en hög kvalitet. Studien har även identifierat att det finns skillnader och likheter angående revisorernas granskning av going concern mellan coronapandemin och finanskrisen, vilket härrör från väsentliga osäkerheter, ändamålsenliga revisionsbevis och djupgående granskning. / Background: Going concern is one of the basic principles in accounting, which means that companies must continue their operations in the foreseeable future. In previous research studies have been done on how the corona pandemic generally has affected the auditors review, while this study examines what the auditors' review of going concern has shown during the corona pandemic. There are already studies on the financial crisis linked to going concern, but there is no previous research regarding differences and similarities between the corona pandemic and the financial crisis. Research questions: How and why have the auditors' review of the ability to continue operating (going concern) changed during the corona pandemic and the financial crisis?What are the differences and similarities between the financial crisis and the corona pandemic regarding the auditors review of going concern? Purpose of study: The purpose of the study is to gain an understanding of how the auditors examine the ability to continue operations (going concern) during the corona pandemic and the financial crisis and why the auditors examine changes during these crises. In the study, the institutional pressure will help to create an understanding of why auditors examine change during crises. The study will also examine from the auditors' perspective whether there are any differences or similarities in significant uncertainties, appropriate audit evidence and an in-depth review between the financial crisis and the corona pandemic. Results and conclusion: The study's conclusions are that the auditors' review of the going concern has changed during the corona pandemic and the financial crisis, which contributes to the review not looking the same during a crisis. The corona pandemic and the financial crisis has led to the introduction of new laws and regulations, which auditors must follow and can be explained by institutional pressure. This has contributed to a more in-depth audit and also to the fact that the auditors must ensure that the audited evidence obtained is of a high quality. The study has identified that there are differences and similarities regarding the auditors' review of the going concern between the corona pandemic and the financial crisis, which stems from significant uncertainties, appropriate audit evidence and in-depth review.