I Sverige kan individer antingen bedömas begränsat eller obegränsat skattskyl- diga. Anses individen bosatt, stadigvarande vistas eller väsentligt anknuten fö- religger obegränsad skattskyldighet och svensk beskattningsrätt för samtliga in- komster. IL räknar upp olika grunder på vilka individen kan bedömas väsent- ligt anknuten på. Antalet rättsfall på området påvisar dock stora tolkningspro- blem. Studier visar emellertid att tre faktorer i synnerhet har tillmätts större uppmärksamhet och betydelse än övriga och uppsatsen avser att undersöka om de tre bedöms tillräckligt starka att ensamma medföra väsentlig anknytning. Genomgång av praxis visar att en svensk medborgares fortsatta innehav av ti- digare permanentbostad anses tillräckligt starkt att ensamt medföra väsentlig anknytning medan innehav av fritidsbostäder har motsatt effekt. Vid oklarheter kring den skattskyldiges tidigare användning av bostaden eller vid den exakta försäljningstidpunkten har dispositionsrätten varit avgörande. Då svensk med- borgare har make kvar i Sverige anses det tillräckligt för att ensamt medföra vä- sentlig anknytning och bevisad separation erfordras för att bryta anknytningen och höga beviskrav ställs. Barn i Sverige utgör däremot inte en lika stark an- knytning hit. Antalet besöksdagar samt gemensam/ ensam vårdnad beaktas då. Studien visar även en på generösare bedömning av utländska medborgare. Vid innehav i kombination med anställning eller styrelseuppdrag undersöks möjlig- heten till väsentligt inflytande. Vid direkta och indirekta innehav utan anställ- ning eller uppdrag riktas istället fokus på bolagets ägarstruktur och möjligheten för den skattskyldige att ensam eller tillsammans med andra aktieägare domi- nera bolaget. Endast innehav under 10 % medför dock ej väsentlig anknytning.

No description available.

Uppsatsen undersöker när en person blir obegränsat skattskyldig trots att hen har flyttat från Sverige. När en person flyttar utomlands kan det finnas skattemässiga konsekvenser att ta hänsyn till. För att en person som flyttat utomlands ska bli obegränsat skattskyldig i Sverige krävs att personen har en väsentlig anknytning till landet. En väsentlig anknytning kan finnas om personen har bott i Sverige tidigare, har en fastighet eller bostad i Sverige, eller har nära familj som bor i Sverige. Det kan också finnas en väsentlig anknytning om personen har arbetat i Sverige under en längre tid, eller har andra ekonomiska eller personliga band till landet. Skatteavtal mellan Sverige och andra länder kan påverka beskattningen. Om en person är bosatt i ett annat land men har inkomster från Sverige, kan skatteavtalet bestämma vilket land som har rätt att beskatta inkomsten. Oavsett vad som gäller enligt skatteavtalet måste personen lämna uppgifter om alla inkomster till Skatteverket i en eventuell deklaration. För att avgöra om en person har väsentlig anknytning till Sverige, sammanvägs ett antal anknytningsfaktorer. Dessa faktorer inkluderar bostad i Sverige, stadigvarande vistelse i Sverige, familjeband i Sverige, arbete i Sverige och ekonomiska band till Sverige. Ju fler anknytningsfaktorer som är uppfyllda, desto större är sannolikheten att personen anses ha väsentlig anknytning till Sverige och därmed blir obegränsat skattskyldig. Det är viktigt att notera att även om en person inte anses ha väsentlig anknytning till Sverige och därmed inte blir obegränsat skattskyldig, kan personen fortfarande vara begränsat skattskyldig i Sverige. Detta innebär att personen endast behöver betala skatt på de inkomster som härstammar från Sverige.

Sammanfattning Vi kommer att undersöka om en fysisk person kan anses obegränsat skatteskyldig i Sverige efter att ha flyttat utomlands. I denna uppsats ska begreppet” väsentlig anknytning”undersöks med avseende anknytnings faktorn familj. Begreppet ”väsentlig anknytning”med anknytnings faktorn familj är inte definierat i lagtexten, och därför kommer vi attfokusera på rättspraxis för att förhoppningsvis kunna klargöra innebörden av anknytningsfaktorn familj i denna uppsats. Det som anses familj är make/maka och minderåriga barn. Omständigheterna som påverkar väsentlig anknytning kan variera beroendepå om maken eller makan och eventuella kvarvarande barn befinner sig i Sverige ellerflyttar tillbaka dit. Domstolen bör göra en helhetsbedömning av väsentlig anknytning,vilket betyder att andra faktorer påverkar när familjeanknytningen är relevant. Väsentliganknytning kan variera från fall till fall, beroende på olika omständigheter, och det ärdärför viktigt att ta hänsyn till alla faktorer som rör varje fall. Domstolarna bör ta hänsyn till individuella omständigheter i varje fall för att avgöra om väsentlig anknytningföreligger eller inte.

Att det finns en pågående klimatförändring kan nog ses som en ganska stor självklarhet av många och en lösning kan vara införande av mer förnyelsebar energi. Solpaneler tycker jag är den mest intressanta, men hur ser regelverken kring bygglov för solpaneler ut och hur välvilliga är kommunerna att införa befrielser i byggloven. Denna undersökningen  handlar om bygglovsbefriade solpaneler i alla Sveriges 290 kommuner.

Vid beskattning finns det två sidor med olika intressen. Dels den enskilde individen som bevakar sitt intresse av att minimera sin skattebelastning och dels staten med ett intresse för skyddet av skattebasen. Vid en flytt från Sverige kan obegränsad skattskyldighet aktualiseras på grund av att den skattskyldige har väsentlig anknytning till Sverige. I svensk skatterätt har legalitetsprincipen, ingen skatt utan lag, en stark ställning. Detta ställer krav på lagstiftningen att den skall uppfylla ett visst mått av förutsägbarhet. Den skattskyldige skall kunna förutse konsekvenserna av sitt handlande. 3:7 IL innehåller tio anknytningsmoment som vid en sammanvägd bedömning skall ligga till grund för graden av skattskyldighet. Ur lagtexten går det dock inte att utläsa vad dessa anknytningsmoment i praktiken innebär. Ledning för ett beslut bör då sökas i förarbete, praxis och doktrin. Praxis på området om väsentlig anknytning är inte enhetlig och gällande en del anknytningsmoment följer inte praxis de kriterier förarbetena stadgat som norm för bedömning. Detta gör att rättssäkerheten såväl som effektiviteten gällande lagrummet 3:7 IL som det är utformat idag kan ifrågasättas. Vidare saknar många domar från Regeringsrätten motiveringar till varför utgången i målet blev som den blev, vilket ytterligare bidrar till en osäkerhet och otydlighet på området. Någon lagstadgad rangordning av de tio anknytningsmomenten finns inte utan det är genom praxis viktningen av anknytningsmomenten har skett. Ett av de viktigaste anknytningsmoment är bostad inrättad för åretruntbruk. Praxis på området har tenderat att förskjutas från att objektivt värdera standard och läge på fastigheten till att subjektivt bedöma hur fastigheten nyttjas. Detta innebär att fritidsbostäder, oavsett läge och standard, inte medför väsentlig anknytning, medans fall där den skattskyldige behåller en permanentbostad alltid betraktas ha väsentlig anknytning. Familj utgör ett starkt skäl till att obegränsad skattskyldighet består, särskilt om familjen kvarstannar. Regelbundna besök till Sverige ses som en indikation på att den skattskyldige inte har för avsikt att bryta banden med Sverige. Vidare utgör ekonomisk engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom väsentligt inflytande och om han bedriver näringsverksamhet här starka grunder för fortsatt obegränsad skattskyldighet i Sverige trots en flytt härifrån. Gränsdragningen för storleken på tillgångar i relation till skattskyldighet är svårbedömd. Generellt kan sägas att ett innehav som inte överstiger 10 % av tillfångarna i ett fåmansföretag bör inte medföra väsentlig anknytning medans ett innehav över 15 % gör det. Gällande anknytningsmomentet om han bedriver näringsverksamhet här antas vanligen att den skattskyldige har så täta kontakter med Sverige att det medför väsentlig anknytning. För att öka både rättssäkerheten och effektiviteten kan förespråkas att domstolen blir tydligare i sin utformning av domar och beslut. Likaså att domarna motiveras väl och att det klart och tydligt framgår varför beslutet blev som det blev. I ett steg i att förbättra både rättssäkerheten och effektiviteten kan förslagsvis ett införande av en ”specialdomstol”, vars ansvarsområde bland annat berör frågor runt väsentlig anknytning, motiveras. Ur ett effektivitetsperspektiv skulle detta troligen förkorta handläggningstider men även höja kompetensen hos domstolen och på så sätt öka förutsägbarheten, minska godtycklighet på området och då minska antalet situationer som kommer till prövning i domstolen.

When unlimited tax liability exists, the individual is liable for all income, both which originates from other countries as well as from Sweden. In order for unlimited tax liability to exist the individual needs to either be considered a resident in Sweden, have habitual abode here or if previous residence existed, that the essential linkage still consists. To determine whether an essential linkage exists, the factors set out in the third chapter 7 § IL shall be considered, an overall assessment of all relevant circumstances must be made. In case law however, it appears that three of the factors have been given greater importance, one of which is the factor residence for year-around use, which includes both residence for permanent use and residence used for recreational purposes. The question raised in this thesis is whether the factor residence for year-round use is still regarded as a sufficiently strong basis to independently induce essential linkage for the taxpayer. A big difference between the two housing types exists. Ownership of residence for recreational purposes is not regarded as a sufficiently strong connection that mere possession causes essential linkage. The fact that Swedish citizens retain their permanent residence after migration has been, and still is considered to constitute an essential linkage, on it´s own. The situation is uncertain regarding foreign citizens who have been living in Sweden and are considering keeping their previous permanent residence here. The foreign citizenship seems to be a factor that speaks against the presence of essential linkage and it has been accorded great weight by the courts. Generally speaking the courts seems to judge the Swedish citizens’ possession of a previous permanent residence more harshly that they do the foreign citizens.

<p>Vid beskattning finns det två sidor med olika intressen. Dels den enskilde individen som bevakar sitt intresse av att minimera sin skattebelastning och dels staten med ett intresse för skyddet av skattebasen. Vid en flytt från Sverige kan obegränsad skattskyldighet aktualiseras på grund av att den skattskyldige har väsentlig anknytning till Sverige.</p><p>I svensk skatterätt har legalitetsprincipen, ingen skatt utan lag, en stark ställning. Detta ställer krav på lagstiftningen att den skall uppfylla ett visst mått av förutsägbarhet. Den skattskyldige skall kunna förutse konsekvenserna av sitt handlande. 3:7 IL innehåller tio anknytningsmoment som vid en sammanvägd bedömning skall ligga till grund för graden av skattskyldighet. Ur lagtexten går det dock inte att utläsa vad dessa anknytningsmoment i praktiken innebär. Ledning för ett beslut bör då sökas i förarbete, praxis och doktrin.</p><p>Praxis på området om väsentlig anknytning är inte enhetlig och gällande en del anknytningsmoment följer inte praxis de kriterier förarbetena stadgat som norm för bedömning. Detta gör att rättssäkerheten såväl som effektiviteten gällande lagrummet 3:7 IL som det är utformat idag kan ifrågasättas. Vidare saknar många domar från Regeringsrätten motiveringar till varför utgången i målet blev som den blev, vilket ytterligare bidrar till en osäkerhet och otydlighet på området.</p><p>Någon lagstadgad rangordning av de tio anknytningsmomenten finns inte utan det är genom praxis viktningen av anknytningsmomenten har skett. Ett av de viktigaste anknytningsmoment är<em> bostad inrättad för åretruntbruk</em>. Praxis på området har tenderat att förskjutas från att objektivt värdera standard och läge på fastigheten till att subjektivt bedöma hur fastigheten nyttjas. Detta innebär att fritidsbostäder, oavsett läge och standard, inte medför väsentlig anknytning, medans fall där den skattskyldige behåller en permanentbostad alltid betraktas ha väsentlig anknytning. <em>Familj</em> utgör ett starkt skäl till att obegränsad skattskyldighet består, särskilt om familjen kvarstannar. Regelbundna besök till Sverige ses som en indikation på att den skattskyldige inte har för avsikt att bryta banden med Sverige. Vidare utgör <em>ekonomisk engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom väsentligt inflytande </em>och<em> om han bedriver näringsverksamhet här</em> starka grunder för fortsatt obegränsad skattskyldighet i Sverige trots en flytt härifrån. Gränsdragningen för storleken på tillgångar i relation till skattskyldighet är svårbedömd. Generellt kan sägas att ett innehav som inte överstiger 10 % av tillfångarna i ett fåmansföretag bör inte medföra väsentlig anknytning medans ett innehav över 15 % gör det. Gällande anknytningsmomentet <em>om han bedriver näringsverksamhet här</em> antas vanligen att den skattskyldige har så täta kontakter med Sverige att det medför väsentlig anknytning.</p><p>För att öka både rättssäkerheten och effektiviteten kan förespråkas att domstolen blir tydligare i sin utformning av domar och beslut. Likaså att domarna motiveras väl och att det klart och tydligt framgår varför beslutet blev som det blev. I ett steg i att förbättra både rättssäkerheten och effektiviteten kan förslagsvis ett införande av en ”specialdomstol”, vars ansvarsområde bland annat berör frågor runt väsentlig anknytning, motiveras. Ur ett effektivitetsperspektiv skulle detta troligen förkorta handläggningstider men även höja kompetensen hos domstolen och på så sätt öka förutsägbarheten, minska godtycklighet på området och då minska antalet situationer som kommer till prövning i domstolen.</p>

No description available.

Uppsatsens syfte har varit att utreda hur 3 kap. 3 § Ärvdabalken bör tillämpas. En efterlevandemake får inte genom gåva eller jämförlig handling utan tillbörlig hänsyn orsaka en väsentligminskning av den andel som kommer utgöra efterarv – om så har skett ska vederlag utgå tillefterarvingarna. Genom tillämpning av rättsdogmatisk metod har det framkommit det att enjämförlig handling exempelvis kan vara att sälja något till ett underpris, men att det finns fåexempel på jämförliga handlingar att hitta i rättskällorna. En handling har skett utan tillbörlighänsyn när en efterlevande make inte beaktat efterarvingarnas intresse fastän denne borde hagjort det. Av rättspraxis framkommer det att en väsentlig minskning i vart fall ska vara minst enfjärdedel av den andel som utgör efterarv. Om vederlag inte kan utgå till efterarvingarna kanåterbäring av gåvan eventuellt aktualiseras, men här finns en preskriptionstid som skulle kunnaförlängas för att stärka skyddet för efterarvingarna. Även ett stärkt skydd för testamentstagaresom efterarvingar har diskuterats i uppsatsen.