<p>Internationaliseringen eller globaliseringen av världsekonomin har medfört ett behov av mer internationellt gällande redovisningsregler. Detta har gjort att EU har antagit IASBs redovisningsregler IFRS, dessa regler gäller i Sverige från och med den 1 januari 2005. Syftet med IASBs redovisningsregler är att tillhandahålla information om ett företags finansiella ställning och resultat samt om förändringar i den ekonomiska ställningen. Det anges särskilt att aktieägare och blivande aktieägare är i fokus; informationen skall vara användbar för beslut i ekonomiska frågor.</p><p>Inför och efter införandet av IFRS reglerna debatterades det i Sverige vad regelförändringen skulle innebära. Klart var att en principiell viktig förändring skulle ske, värdering av tillgångar skulle förändras från anskaffningsvärde till marknadsvärde. Det var även klart att goodwill, som uppstår vid företagsförvärv, skulle nedskrivas istället för att som tidigare avskrivas. Reglerna som behandlar detta ämnesområde heter IFRS 3. Enligt IFRS 3 skall årlig (eller vid behov) prövning av goodwills värde utföras av företagets ledning och om en förändring av värdet skett skall nedskrivning ske.</p><p>I debatten fanns det en oro huruvida denna förändring skulle påverka företagens redovisade resultat och därmed dess nyckeltal. Om företagen väljer att inte göra nedskrivning av goodwill förbättras företagets resultat och då sjunker P/E-talet, vilket ofta ses som en köpsignal för investerare. Därför påstods i debatten att nyckeltal skulle beräknas exklusive goodwill för att beräknas på rätt sätt.</p><p>Andra nyckeltal som påverkas av IFRS 3 är utdelning (höjs resultatet finns mer att dela ut), soliditet (ökar goodwillposten blir företaget solidare) och goodwillpostens värdering. Det som inte framgick i debatten var hur stor nyckeltalens förklaringsgrad av aktiekursen var (hur stor del av förändring i aktiekurs som kan förklaras av nyckeltal) och därmed vilken effekt regelförändringen skulle få.</p><p>Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Företagen i studien representerar 30 % av Stockholmsbörsens värde per 29 november, 2006. Mätperioden omfattar 1998 till 2006.</p><p>Uppsatsens problemformulering är:</p><p>Vilken förklaringsgrad har nyckeltal påverkade av IFRS 3 för aktiekursen?</p><p>Resultatet som studien visar är att nyckeltalen till stor del förklarar förändring i aktiekurs. De slutsatser vi kommer fram till genom att använda oss av multipel regressionsanalys är att nyckeltalen P/E-tal, soliditet, utdelning samt goodwills förklaringsgrad av förändring i aktiekurs är 67,1 procent. För att IASB skall uppfylla sitt syfte blir det därigenom viktigt att de informerar om vad IFRS-reglerna innebär.</p>

<p>Sverige och världen har under de senaste åren fått uppleva en fantastisk högkonjunktur. Det har varit lätt att låna pengar och företagen har gjort fina vinster. I spåren av god tillgång på kapital är företagsförvärv alltid aktuella. En relevant fråga för varje köpare är dock hur ett förvärv skall redovisas. Hur företagsförvärv skall redovisas har avseende noterade bolag genomgått genomgripande förändringar de senaste åren. Noterade bolag redovisade förr enligt Redovisningsrådets Rekommendationer men redovisar numera i enlighet med International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards.</p><p>Dessa två regelverk anlägger två från varandra avvikande perspektiv avseende redovisning av den goodwill-post som uppkommer i de fall där köpeskillingen överstiger det förvärvade företagets nettotillgångar. Skillnaderna är principiella och tar sin utgångspunkt i frågan hur detaljerat goodwill bör och skall redovisas. Denna detaljambition, eller avsaknad av detaljambition, speglas sedan i de specifika normerna som kräver att immateriella tillgångar redovisas skiljt från goodwill i olika utsträckning. Men vilka synsätt kan anläggas på denna särredovisning av immateriella tillgångar? Vilka faktorer kan sägas påverka frågan huruvida redovisningen av goodwill bör detaljredovisas?</p><p>Då redovisningens främsta uppgift är att förse redovisningens intressenter med information är det naturligt att utgå från ett informationsbehov. Av arbetet framgår att ägare inte synes ha särskild nytta av en detaljerad redovisning av goodwill. Externt så är alltså informationsbehovet begränsat. Däremot synes det vara av nytta för förvärvaren internt att denne tvingas redovisa goodwill detaljerat då detta tvingar förvärvaren till viss eftertänksamhet i samband med förvärvet. Av arbetet framgår även att en redovisning som utgår från att immateriella tillgångar skall skiljas från goodwill inte speglar den värderingsprocess som normalt torde förekomma i samband med företagsförvärv. Vidare visar arbetet att krav på att särredovisa immateriella tillgångar skiljt från goodwill leder till minskad tillförlitlighet i redovisningen.</p>

<p>Uppsatsen tar sin utgångspunkt i problematiken kring införandet av IAS/IFRS år 2005. Studien fokuserar på redovisningen av förvärvade immateriella tillgångar enligt IFRS 3 eftersom övergången till den standarden i den svenska debatten identifierats som en av de mer krävande förändringarna beroende på standardens komplexitet. För att undersöka effekten av IFRS på företagens redovisning av immateriella tillgångar har vi valt att studera hur förändringen av dels andel och antal separat redovisade immateriella tillgångar och dels förändringen i de upplysningar som företagen lämnar om immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv. För att göra denna undersökning har ett urval av företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista gjorts och dess koncernredovisningar för åren 2004 till 2007 har sedan granskats. Resultatet av studien visar att företagen i stor utsträckning tagit till sig den nya standarden och därmed bidrar till ökad jämförbarhet på den inre marknaden.</p>

<p>Samarbetet mellan IASB och FASB med att ta fram en enhetlig redovisningsstandard för företagsförvärv har pågått några år. Den andra fasen av samarbetet har resulterat i förslaget Business Combinations fas II. I denna undersökning tas fasta på de mest omdiskuterade förändringarna som förslaget medför jämfört med nuvarande IFRS 3 Business Combinations. Studien belyser förändringarnas påverkan på balans- och resultatrapporten och huruvida de finansiella rapporterna kommer att ge bättre information till intressenterna tack vare förslaget. En av de mest diskuterade förändringarna i förslaget är tillämpningen av full goodwillredovisning, som blir resultatet av att ett striktare enhetsperspektiv anläggs. Redovisningsinformationen påverkas även av att den totala förändringen av ansats har gått från en anskaffningsvärdebaserad till en verkligt värdebaserad. Utifrån de effekter som identifieras utvärderas om förslaget bör antas i sin helhet.</p> / <p>The joint project between IASB and FASB to assess homogenous financial accounting standards has been in progress for a couple of years. The second phase of the collaboration has resulted in the Proposed Amendments to IFRS 3 Business Combinations. This thesis focuses on the most controversial changes with the proposition, compared to the present IFRS 3 Business Combinations. The study enlightens the effects that the changes have on the balance sheet and in the income statement. Further, if the financial reports shows better information to the interested parties as a consequence of the proposition. One of the most controversial changes in the proposition is the application of full goodwill method, which is the result of a stricter application of an entity theory. The accounting information is also influenced by the complete change of valuation from measuring cost to fair value measurement. The effects of the proposition are identified, and thereafter a statement is made whether the proposition should be accepted or not.</p>

<p>The purpose of this master thesis was to examine how the corporations quoted on the A-list on the Stockholm Stock Exchange were affected by the introduction of IFRS 3 Business Combinations. Their opinion about the accounting rule and the acquired goodwill in particular was focused as well. The authors wanted to see if there were any changes in ROE, return on equity, after the introduction of the new accounting standard.</p><p>Data for this study was collected through interviews, questionnaires and annual reports. Interviews were held with corporate accounting managers of Assa Abloy, WM-data, Electrolux, Ericsson and SCA. Questionnaires were sent by e-mail to 50 companies and were answered by 30 of them. The third method was to examine the annual reports from 18 companies to see if there were any changes in ROE. A two-sided hypothesis test was carried out for this purpose.</p><p>The harmonization of international accounting rules was sympathized by the most of the companies in the study. The Swedish authority Redovisningsrådet had early adopted the International Accounting Standards as the starting point for the harmonization of the Swedish</p><p>generally accepted accounting principles. The updating of the accounting rules was done smoothly, there were not many changes left to be done in the corporate accounting before the International Accounting Standards became effective in Sweden on January 1st 2005. One of the changes was that the amortization of goodwill from business combinations is no longer allowed.</p><p>The companies did not experience the annual impairment test as a burden. On the other hand, the companies found it difficult to judge how much of the intangible value should be allocated as intangible asset and how much of the value could be seen as goodwill.</p><p>The outcome of the study with two-sided hypothesis test was that the introduction of IFRS 3 accounting standard will increase the net profit and consequently the net profit margin. Assets turnover is stable while ROA increases. The debt/equity ratio decreases while the ROE increases.</p><p>The IFRS 3 rule was considered to be unclear. The authors question how such an unclear rule would ever show true and fair view and comparability between companies. Further examination of IFRS 3 will be needed. A reliable comparison between companies is required.</p> / <p>Uppsatsens syfte var att undersöka hur koncernbolag på Stockholmsbörsens A-lista påverkades av införandet av IFRS 3 med avseende på förvärvad goodwill samt undersöka hur företagen uppfattade den nya redovisningsstandarden. Författarna ville se om det hade skett en förändring i ROE efter implementeringen av den nya redovisningsstandarden.</p><p>Författarna använde tre metoder för att samla in data till uppsatsen, först genomfördes fem intervjuer på företag. Med målsättningen att skapa en generell bild av ämnet. Därefter genomfördes en enkätundersökning med utskick till femtio företag. Den sista delen av undersökningen bestod av en dubbelsidig hypotesprövning av 18 företags årsredovisningsdata för att kunna se om det hade skett en förändring i ROE.</p><p>Ett genomgående mönster framkom i uppsatsen där de flesta företagen upplevde införandet av en enhetlig internationell standard som positiv. Harmoniseringsarbetet i Sverige har gått på ett väldigt smidigt sätt tack vare att Redovisningrådet tidigt beslutade att använda IASBs rekommendationer. Det har bara inneburit små förändringar för företagen.Vidare framkom att nedskrivningarna inte påverkat företag speciellt mycket och de ansåg inte heller nedskrivningsprövningen som speciellt betungande.</p><p>Införandet av IFRS 3 kommer att öka företagens nettoresultat, vilket kommer att öka vinstmarginalen. Kapitalomsättningshastigheten påverkas inte, ROA ökar, skuldsättnings-graden minskar samt att ROE ökar i författarnas undersökning. Det framkom ur studien att en förändring i ROE har inträffat.</p><p>Företagen upplevde praxisen som väldigt subjektiv, där de själva fick bedöma hur mycket av tillgångarna som skulle allokeras till immateriella tillgångar respektive goodwill. Det leder till att företagen själva kan bestämma hur balansräkningen skall se ut.</p><p>Författarna ställer sig frågande hur en praxis (IFRS 3), som av företagen upplevs så otydlig och subjektiv, kan ge en rättvisande bild av företagens verksamhet eller ge en bra jämförelse mellan företagen. Vidare anser författarna att IFRS 3 bör utredas vidare och förtydligas för att jämförelser skall kunna göras mellan företag på ett tillförlitligt sätt och därmed ge en mer rättvisande bild.</p>

<p>Från och med 2005 ska svenska börsnoterade bolag använda sig av IFRS/IAS-regelverken, detta är ett steg i den konvergering av redovisningsregler som sker inom EU. Den här uppsatsen behandlar IFRS 3 som rör företagsförvärv och IAS 38 som innehåller regler om immateriella tillgångar. Efter en genomgång av teori och regelverk ser vi närmare på några stora svenska företag som gjort förvärv efter att de nya reglerna införts, och se hur förändringarna påverkat företagens redovisning. Detta har vi gjort genom att studera företagens årsredovisningar samt i några fall intervjua insatt personal. Dessutom har vi gått igenom artiklar där bland annat revisorer uttalar sig angående tillämpandet av i första hand IFRS 3.</p>

<p>Från att linjärt skriva av goodwill skall det nu bara göras nedskrivningar om nedskrivningsbehov föreligger. Syftet med vår undersökning är att kvantitativt illustrera förändringarna i kostnader för av- och nedskrivningar av goodwill sedan införandet av IFRS 3 för 60 bolag noterade på Stockholmsbörsen och som återfinns på den nordiska Large-cap listan. Enligt vår undersökning har kostnaden för goodwill mellan 2004 och 2005 sjunkit från 20 465,1 msek till 978,8 msek. Av den sammanlagda resultatökningen på 74 653,0 msek för de undersökande bolagen är 31,82 % direkt hänförlig till avskaffandet av goodwillavskrivningen.</p>

<p>Under våren 2006 publicerades de första årsredovisningar i vilka IFRS-regelverket för första gången varit tvunget att tillämpas fullt ut. När branschens sakkunniga började gå igenom dessa årsredovisningar framkom det att flertalet bolag ej lämnat alla de upplysningar som krävs enligt IFRS 3 – standarden som behandlar rörelseförvärv. I detta examensarbete har vi försökt att ta reda på vilka anledningar som ligger bakom dessa utelämnade upplysningar. Utifrån delvis egna antaganden tog vi fram en modell med sex möjliga anledningar till att bolagen ej efterlevt upplysningskraven. Dessa anledningar är okunskap/feltolkningar, konkurrensskäl, ovilja, underskattad tidsåtgång, höga kostnader samt det befintliga sanktionssystemet. Efter intervjuer med representanter från nio stycken svenska börsbolag har vi utifrån vår modell analyserat svaren och kommit fram till att okunskap om och feltolkningar av upplysningskraven har varit en relativt betydande orsak, att konkurrensskäl inte varit direkt avgörande men att det finns en viss ovilja bland bolagen att följa reglerna - de har svårt att se behoven av dem. Ingen av respondenterna sa rakt ut att underskattad tidsåtgång, höga kostnader, eller sanktionssystemet skulle ha haft betydelse i, men dessa tre anledningar kan ändå anses ha haft viss betydelse för efterlevnaden av upplysningskraven.</p>

<p>Uppsatsen är en jämförande studie över vilken påverkan standardändringar i USA. respektive Sverige har haft på koncerners resultat och nyckeltal. Denna studie har haft två syften: det ena är att se hur den förändrade redovisningsstandarden för goodwillavskrivningar påverkat svenska koncerners resultat och nyckeltal på den svenska marknaden. Studiens andra syfte har varit att kontrollera hur väl transparenskravet för IFRS 3 har uppfylls efter standardändringen i Sverige.</p><p>Vår undersökning visar på att alla koncerner med stor goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mer av standardändringen. De koncerner med en liten goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mindre. De kan dock få en kraftig påverkan vid ett lågt resultat, vilket två av tre får. Resultaten gäller för studien på den amerikanska såväl som svenska marknaden.</p><p>Ingen av de koncerner som gjort företagsförvärv uppfyller kraven på utökad information. Fyra av sex koncerner uppfyller det utökade informationskraven från nedskrivningtestet. Ingen av de koncerner som måste uppfylla det utökade informationskravet uppfyller kravet.</p><p>Som informationen är utformad idag påverkas vardagsekonomen negativt. För transparensen skull efterlyser vi en samlad information för allt som är goodwillrelaterat – förslagsvis presenterat vid noten ”immateriella tillgångar”.</p>

<p>Professionen revisor är ett yrke som kräver anpassning till förändring på en nästan regelbunden basis. Nya standarders tillkommer och gamla ändras med målet att uppnå en ökad transparens inom revisionen. Detta till stånd av en ökad internationalisering och globalisering av dagens företag. Frågan om professionen har ett motstånd till förändring eller inte känns högst relevant i sammanhanget. Inom organisationsteorin pratar om detta motstånd som <em>strukturell tröghet</em>. Genom en studie av hur revisorer förhåller sig till praxisändring från Redovsingsrådets rekommendationer RR1:00 till IASB:s rekommendationer IFRS 3 gällande goodwillposten har frågan "<em>Förekommer det tröghet vid förändring av redovisningsstandards inom revision professionen?</em>" besvarats med hjälp av olika perspektiv: ett dåtida (innan ändring av standards), ett nutida (efter ändring standards) och ett reflekterande perspektiv mellan de två förstnämnda. Svaret på frågan är att generellt verkar revisorer inte vara stela utan formbara vid förändringar.</p>