Bakgrund och problem: En av de konvergerade redovisningsstandarder som finns i IFRS och US GAAP är standarden om rörelseförvärv av bolag. Enligt regelverket får inte goodwillposten innehålla identifierbara materiella eller immateriella tillgångar och den ska endast utgöra en minoritet i förvärvsanalysen. Trots standardiseringar kvarstår skillnader mellan förvärv redovisas i Sverige och USA. Enligt tidigare forskning i Sverige utgör goodwill fortfarande en majoritet i köpeskillingen vilket går emot IFRS rekommendationer. En studie av bolag i USA görs för att jämföra med den svenska undersökningen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka fördelningen av köpeskillingen vid rörelseförvärv i amerikanska bolag under år 2013. Detta för att se hur fördelningen av köpeskillingen skiljer sig mellan de amerikanska bolagen och tidigare studie av svenska bolag. Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod där 80 stycken bolag undersöks. Urval har gjorts från de bolagen med störst börsvärde på Nasdaq. Datan om rörelseförvärv kommer från årsredovisningar från kalenderåret 2013. En kvalitativ forskningsstrategi används sedan med komparativ inriktning för att besvara syftet med studien. Författarna ämnar att tolka och hitta ett mönster för hur fördelningen av köpeskilling skiljer sig. Resultat: Resultatet av undersökningen visar att vissa skillnader finns i fördelningen av köpeskillingen i länderna men skillnaderna är inte markanta. Bolag i USA har en högre andel av immateriella tillgångar än bolag i Sverige. Detta kan förklaras med den hårdare kontrollen från SEC i USA. Med 57 % i immateriella tillgångar och 46 % i goodwill av den totala köpeskillingen kan slutsatsen dras att amerikanska bolag följer rekommendationerna men det är fortfarande en ganska hög andel i goodwill.

Syftet med studien är att tolka två olika intressenters resonemang kring konceptet nedskrivning av goodwill med hänsyn till redovisningens kvalitativa egenskaper och standarden IFRS 3. Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en itterativ ansats. Det empiriska materialet är insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer med två revisorer och två ekonomianalytiker. Vi har kommit fram till att resonemanget kring nedskrivning av goodwill tyder på att de subjektiva bedömningar företagen har fått frihet till, skapar en viss oenighet om hur goodwillvärdet verkligen uppskattas till verkligt värde. Ett resonemang vi misstänker skapar svårigheter för att redovisning skall anses vara tillförlitlig i olika anseenden.

Syftet med denna studie är att undersöka fyra faktorer som vi tror har en påverkan på goodwillnedskrivning. Data har samlats in från 219 företag som varit noterade på Stockholmsbörsen mellan 2015–2020. En kvantitativ metod har tillämpats där fyra hypoteser formulerats och sedan testats genom statistisk analys i SPSS.  Resultatet visade att det finns ett samband mellan nytillträdd VD och goodwillnedskrivningar. Det fanns även ett samband mellan nettoomsättning och goodwillnedskrivningar, men endast när kontrollvariabeln totala tillgångar exkluderades från regressionsanalysen. Sambandet mellan nytillträdd VD och goodwillnedskrivningar kan förklaras av konceptet earnings management där en VD söker bonusar i stället för att maximera intressenternas behov. Detta betyder att intressenter inte ges en rättvisande bild av företagets finansiella ställning. Sambandet mellan hög nettoomsättning och goodwillnedskrivningar kan förklaras av positive accounting theory där större företag undviker uppmärksamhet genom att minska resultatet genom goodwillnedskrivningar. Studien fann inga bevis för att lönsamhet och resultatutjämning skulle ha något samband med goodwillnedskrivningar då resultatet från dessa hypoteser inte var signifikant.   Denna studie har begränsningar då den enbart tar hänsyn till tidsperioden 2015–2020. Studien är även begränsad till Stockholmsbörsen vilket gör att det enbart går att dra slutsatser utifrån de 219 företagen som studerats. Den genomförda studien ger en inblick i några faktorer som påverkar goodwillnedskrivningar bland företag listade på Stockholmsbörsen mellan 2015–2020. Möjligheten finns att jämföra denna studie med tidigare forskning som gjorts i andra länder som till exempel Finland och Storbritannien. Likheter och skillnader i beslutsfattandet gällande goodwillnedskrivningar mellan olika länder är möjliga att identifiera genom att jämföra denna studie med tidigare forskning.

Ännu en i raden av studier avseende goodwillnedskrivningar och dess implikationer för utfallet avseende redovisningskvalitet? Efter det att IASB år 2004 utfärdade uppdaterade riktlinjer för nedskrivning av förvärvad goodwill genom IAS 36, varigenom det tidigare kravet på årlig linjär avskrivning övergavs till förmån för kravet att redovisad goodwill enbart ska vara föremål för nedskrivningsprövning till dess verkliga värde, har hanteringen av goodwillposten i företags finansiella rapporter varit föremål för en intensiv debatt bland både standardsättare, akademiker och praktiker. Denna studie undersöker om goodwillnedskrivningar genomförda av svenska börsnoterade bolag kan anses värderelevanta efter övergången till det nya regelverket och om värderelevansen skiljer sig åt beroende på om företaget har en marknadsindikation på att det föreligger ett verkligt nedskrivningsbehov. Data från 1774 bolagsår under perioden 2011–2020, varav 171 observationer med genomförda nedskrivningar, har samlats in och studerats genom en modifierad version av Ohlsons (1995) prisregression. Studien finner inget stöd för att goodwillnedskrivningar, när hela urvalet beaktas, är värderelevanta efter regeländringen genom deras statistiska association med marknadsvärdet. Däremot visar resultatet att nedskrivningar genomförda av företag som också har en marknadsindikation på att det föreligger ett verkligt nedskrivningsbehov är värderelevanta och att värderelevansen samtidigt är signifikant skild från goodwillnedskrivningar som utförts av företag trots avsaknad av en sådan marknadsindikation. Resultatet belyser således vikten av att i värderelevansstudier ta hänsyn till eventuella skillnader i bakomliggande ekonomiska incitament och förutsättningar mellan företag i syfte att på ett mer tillförlitligt sätt kunna analysera regelverkets implikationer för graden av redovisningskvalitet.

An accounting issue that has received attention is the issue of identification of intangible assets in acquisitions. This is because the company's result can be different depending on how much the company chooses to identify intangible assets separated from goodwill. As the practice for identification of intangible assets lacks clarity, companies are able to account for this in different ways. In this study, the manner in which identification of intangible assets are managed by companies listed on Swedish multilateral trading facilities and the manner in which companies distribute the purchase sum on net tangible assets, intangible assets and goodwill in comparison with listed companies is examined. The study emanates from a systems approach and is descriptive. It seeks to describe the concerns relating to identification of intangible assets in acquisitions rather than creating general conclusions. It alos emanates from a quantitative method where data is gathered from annual reports from the companies in question for the year 2012. The result showed that listed companies identified more intangible assets separated from goodwill. At the same time it was not possible to determine if this depended on whether or not the companies listed on multilateral trading facilities were better or worse than listed companies in the accounting of acquisitions. It also emerged that the information concerning acquisitions in annual reports left much to be desired. To improve the identification of intangible assets, clearer practice is required as well as auditors speaking up on the issue. / Ett uppmärksammat redovisningsproblem är identifiering av immateriella tillgångar vid företagsförvärv. Företagets resultat kan bli annorlunda beroende på hur företaget väljer att identifiera immateriella tillgångar skilt från goodwill. Då praxis kring identifiering av immateriella tillgångar saknar tydlighet lämnas utrymme för företag att redovisa immateriella tillgångar på olika sätt. I studien undersöks hur identifiering av immateriella tillgångar hanteras av företag på svenska Multilateral Trading Facilities (MTF) och hur dessa företag fördelar köpeskillingen på netto materiella tillgångar, immateriella tillgångar och goodwill i jämförelse med börsnoterade företag. Studien utgår ifrån ett systemsynsätt och är deskriptiv. Uppsatsen syftar därför till att beskriva problematiken kring identifiering av immateriella tillgångar vid ett företagsförvärv snarare än att skapa generella slutsatser. Studien utgår från en kvantitativ metod där data samlas in från årsredovisningar för de aktuella företagen för år 2012. Resultatet visade att börsnoterade företag identifierade mer immateriella tillgångar skilt från goodwill. Samtidigt gick det inte att avgöra om det berodde på att företag på MTF:er var bättre eller sämre än börsnoterade företag i redovisningen av företagsförvärv. Utöver detta framkom dessutom att informationen kring företagsförvärv i årsredovisningen lämnar mycket att önska. För att förbättra identifieringen av immateriella tillgångar krävs tydligare praxis samt att revisorerna vågar säga ifrån.

2005 implementerades de nya regleringar för hur företag som använder IFRS som regelverk ska hantera goodwillposten. Tidigare linjära avskrivningar förbjöds och ersattes av en årlig prövning av goodwillvärdet för att se ifall nedskrivningsbehov förelåg. Regelverket infördes för att öka jämförbarheten företag emellan och för att minska väsentligheten på den svårbehandlade och ofta resurskrävande posten. Dessa svårigheter öppnar upp för subjektivitet i behandlandet av goodwill som ger företagsledningar möjlighet att manipulera redovisningen för egen vinning. Utifrån tidigare forskning har en teoretisk referensram tagits fram och utifrån denna har frågeställning och hypoteser arbetats fram. Studien inriktar sig och fokuserar på faktorerna kapitalstruktur och företagsstorlek. Undersökningen genomfördes med hjälp av ett systematiskt slumpmässigt urval över Nasdaq OMX Stockholm, med ett totalt urval på 50 företag. Årsredovisningar studerades för att ta fram nyckeltal som sedan beräknades och sattes in i statistiska tester för att besvara ställda hypoteser. Resultatet visar att utifrån observationer av skillnader mellan bolag som skriver ned goodwill kontra inte, kan ställda hypoteser bekräftas då empirin står i relation med teorin. Detta kan dock inte bekräftas genom statistiska tester, där en för svag signifikans uppstår. Faktorer som kapitalstruktur och företagsstorlek indikerar därför utifrån observationer, att ligga till grund för hur nedskrivningar av goodwill genomförs. Detta för att exempelvis kunna påverka resultatet och på så sätt kunna ge fördelar för företaget. Studiens resultat visar på att det subjektiva utrymmet i goodwillhanteringen existerar, vilket medför att det kan finnas anledning att tro att goodwillposten i vissa företag kan vara övervärderad. / In 2005, the new regulations were implemented for how companies using IFRS as a regulatory framework should handle the corporate goodwill. Previous straight-lined depreciation was banned and replaced by an annual review of the goodwill value to see if there was any need for impairment. The rules were introduced to increase comparability between companies and to reduce the importance of the difficult and often resource demanding section. These difficulties open for subjectivity in the treatment of goodwill that allows management to manipulate the accounting for their own gain. Based on previous research, a theoretical framework has been developed and from this the framed questions and hypotheses have been worked out. The study focuses on the factors capital structure and company size. The survey was conducted using a systematic random selection of Nasdaq OMX Stockholm, with a total selection of 50 companies. Annual reports were studied to produce key performance indicators which later were calculated and included in statistical tests to answer the hypotheses. The result shows that based on observations of differences between companies that makes a goodwill impairment versus not, assumed hypotheses can be confirmed as the empiricism is in relation to the theories. However, this can’t be confirmed by statistical tests, which is too weak of significance level. Factors such as capital structure and company size indicate therefore, based on observations, the basis for the goodwill impairment. This, for example, to influence the result to give benefits to the company. The study shows that the subjective space in goodwill management exists, which means there may be reason to believe that companies goodwill may be overvalued.

<p><strong>Bakgrund: </strong>När IFRS-regelverket blev tvingande för svenska börsföretag år 2005 fanns förhoppningar om att immateriella tillgångar och goodwill, som uppstod vid förvärv, skulle redovisas på ett mer transparent och jämförbart vis än tidigare. De studier som gjorts på området har dock visat att dessa förhoppningar inte har besannats fullt ut.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att jämföra hur börsföretag identifierar och redovisar förvärvade immateriella tillgångar med de uppfattningar som finns hos företagens nyckelpersoner, angående samma tillgångar. Vidare syftar studien till att ge svar på varför eventuella skillnader, mellan sättet att redovisa och nyckelpersoners uppfattningar om immateriella tillgångar, förekommer.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Studien har klassificerats som explorativ då den syftar till att undersöka ett relativt outforskat område. Kvalitativ metod har använts och data har samlats in genom intervjuer med både varumärkesnyckelpersoner och redovisningsnyckelpersoner på svenska börsföretag. Även årsredovisningar har använts som datamaterial.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Slutsatser: </strong>Det föreligger skillnader mellan varumärkesnyckelpersoners uppfattningar om företagens varumärken och den information som presenteras i företagens årsredovisningar. Mellan företagens varumärkesnyckelpersoner och redovisningsnyckelpersoner föreligger även skillnader i uppfattningarna om vad ett varumärke egentligen är. Kommunikationen mellan dessa har identifierats som en bidragande orsak till att varumärkesnyckelpersonernas uppfattningar om företagens varumärken skiljer sig från informationen som presenteras i årsredovisningarna.</p> / <p><strong>Background: </strong>When IFRS became mandatory for listed Swedish companies there were expectations that intangible assets and goodwill, deriving from business combinations, would be accounted for in a more transparent and comparable manner. Recent studies have shown that these expectations have not been entirely been fulfilled.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Aim: </strong>The purpose of this study is to compare how listed companies identify and report acquired intangible assets with the perceptions held by key personnel, concerning the assets. Furthermore, the study aims to provide answers to why any differences between the way of accounting and key personnel perceptions of intangible assets, are present.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method: </strong>The study was classified as exploratory as it seeks to explore a relatively unexplored area. Qualitative methodology was used and data were collected through interviews with key personnel, both within brands and accounting. Financial statements have also been used as a data.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Results: </strong>There are differences between key brand personnels’ perceptions of the companies’ brands and the information presented in financial statements. There are also differences concerning what a brand really is, between key brand personnel and key accounting. The communication between these two kinds of key personnel has been identified as a contributing factor to why there are differences between the key brand personnels’ perception of brands and the information presented in the companies’ financial statements.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Att lokalisera och förstå revisorns problem med att verifiera posten goodwill i jämförelse med vad IAS och IFRS säger.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Det vetenskapliga synsätt vi använt oss av är hermeneutiskt, vilket går ut på att förstå något. Vi har valt att använda en kvalitativmetod med fem stycken ostrukturerade intervjuer med revisorer från olika revisionsbyråer för att samla in vårt empiriska data. Litteraturstudien har samlats in genom vetenskapliga artiklar och litteratur som sökts via databaser på Högskolan i Gävle och Uppsala Universitet.</p><p><strong>Resultat & slutsats:</strong> Revisorerna litar på företagen och följer hellre praxis än IFRS vilket gör att de inte ser värderingen som ett problem. Eftersom studien endast innehåller fem intervjuer kan vi inte säga att resultat är generaliserbart. Slutsatsen är tänkt att ge en bild av att IAS 36 inte kan följas i praktiken.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Vi rekommenderar att studera och jämföra praxis, lag och rekommendationer. Detta eftersom revisorerna säger att de inte följer regelverken IFRS och IAS utan och innan vid en revision, de anser att det är bättre att följa praxis då IFRS och IAS ställer alldeles för höga krav på företagen.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> I likhet med förslag till fortsatt forskning har vi kommit fram till att det skulle vara mycket värdefullare med en jämförelse av lag och praxis istället för hur revisorn utför sitt arbete jämfört med vad som står i lagen. Detta eftersom att revisorn följer praxis noggrannare än IFRS ramverk.</p> / <p><strong>Aim:</strong> To locate and understand the auditor’s verification problem recording the item goodwill in comparison with IAS and IFRS.</p><p><strong>Method:</strong> The scientific approach we have used is hermeneutic, which is to understand something. We have chosen to use a qualitative approach with five unstructured interviews with auditors from different auditing firms to collect our empirical data. The literature study was collected through scientific articles and literature that we search for through databases at the University of Gävle and Uppsala University.</p><p><strong>Result & Conclusions:</strong> The auditors trust the companies, and follow established practice rather than IFRS so that they do not see the valuation as a problem. We can not say that our result is generalizable since the study only contains five interviews. The conclusion is supposed to point out that IAS 36 can be difficult to follow in practice.</p><p><strong>Suggestions for future research:</strong> We recommend studying and comparing established practice, law and recommendations. This because the auditors say they do not use IFRS and IAS regulations, they think it is better to follow established practice because IFRS and IAS make too high demands on companies.</p><p><strong>Contribution of the thesis:</strong> Compared to suggestions for future research we realize that it would give more value for knowledge to compare law and praxis instead of comparing how the auditor is working compared to the law. That is because the auditor follows practice more strictly than the standards of IFRS.</p>

No description available.

No description available.