Global ETD Search

1	Att aktivera eller kostnadsföra externa spelarförvärv i allsvenska klubbar? : en beskrivning av två olika redovisningsmetoder / To activate external player acquisitions in the balance sheet or to show the costs in the income statement for the clubs in the ”Allsvenskan”? : a description of two different accounting methods Birkkjaer Andersson, Kristoffer, Delleskog, Johan January 2010 (has links) <p><strong>Syfte:</strong> Vi har som syfte med det här examensarbetet att belysa de skillnader som uppstår när de allsvenska fotbollsklubbar kan välja mellan två metoder för att redovisa externt förvärvade spelare. Med tanke på att spelaromsättningen har en stor betydelse för klubbarnas resultat så är det av intresse att se effekten av dessa redovisningsmetoder. För att inte arbetet skulle svälla ut för mycket så har vi valt att avgränsa oss till allsvenskan, den högsta ligan i Sverige.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Som metod för att samla in data till det här ämnet så ansåg vi att en kvalitativ metod skulle passa bäst. För att på så sätt kunna få en djupare inblick i hur det fungerar i verkligheten. Information kring de här två redovisningsmetoderna fick vi genom intervjuer, både via telefon och via mejlkontakt. Vi studerade också årsredovisningar från olika fotbollsklubbar i allsvenskan för att se hur de redovisade sina spelarförvärv, vilket är grunden för den empiriska delen i det här examensarbetet.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>I diskussions- och analysdelen presenteras de slutsatser vi kommit fram till. Vi kan visa att det blir skillnader i balans- och resultaträkning beroende på vilken redovisningsmetod som används. I och med skillnaden i resultaträkningen så kommer det få en inverkan på skatten som klubben ska betala. Vi kommer även fram till att jämförbarheten mellan olika klubbar kommer att bli lidande, detta blir viktiga aspekter när investerare vill investera i föreningarna.</p><p> </p><p><strong>Förslag till vidareforskning: </strong>Vi tycker att problematiken med skillnaden på kraven på eget kapital i elitlicensen och i aktiebolagslagen är ett intressant ämne att forska vidare inom. Klubbar som drivs som aktiebolag kan få elitlicens men ändå kanske bli tvungna att likvideras. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen bidrar med att belysa de olika metoderna för att redovisa externa spelarförvärv i fotbollsklubbar och att påvisa effekten av de olika metoderna.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The purpose of this thesis is to highlight the differences that arise when the football clubs in the “Allsvenskan”, the highest soccer leauge in Sweden, can choose between two different methods to account their externally acquired players. Given that the turnover is an important role for the clubs performance, it is of interest to see the effect of these accounting methods. Whe have limited ourselves to the “Allsvenskan”.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> As a method for collecting data for this project we believed that a qualitative approach would fit the best because we wanted a deeper insight into how it works in reality. Information about these two accounting methods, we got through the interviews, both by phone and by e-mail contact. We also studied the annual reports from various football clubs in the allsvenskan to see how they presented their players acquisitions, which is the basis for the empirical part of this thesis.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>In the discussion and analysis section we show our conclusions that we have reached. We can show that there are differences in the balance sheet and income statement depending on wich accounting method the clubs use. And with the differences in the income statement there will also have an effect on the tax that the club pays. We will also show that the comparability between the different clubs will be suffering; this becomes important when the investor wants to invest in clubs.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>We think that the problem with the difference in capital requirements of the “elitlicens” and the ”Swedish Companies Act”<strong> </strong>is an intresting topic to research further within. Clubs that operates as companies may receive the “elitlicens” but may also have to be forced to liquidate.</p><p> </p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>The essay contributes to highlight the various methods to account for external acquisitions of players in football clubs and to demonstrate the effect of the different methods.</p> Spelarförvärv redovisningsmetod allsvenskan elitlicensen balans- och resultaträkning Business studies Företagsekonomi
2	Att aktivera eller kostnadsföra externa spelarförvärv i allsvenska klubbar? : en beskrivning av två olika redovisningsmetoder / To activate external player acquisitions in the balance sheet or to show the costs in the income statement for the clubs in the ”Allsvenskan”? : a description of two different accounting methods Birkkjaer Andersson, Kristoffer, Delleskog, Johan January 2010 (has links) Syfte: Vi har som syfte med det här examensarbetet att belysa de skillnader som uppstår när de allsvenska fotbollsklubbar kan välja mellan två metoder för att redovisa externt förvärvade spelare. Med tanke på att spelaromsättningen har en stor betydelse för klubbarnas resultat så är det av intresse att se effekten av dessa redovisningsmetoder. För att inte arbetet skulle svälla ut för mycket så har vi valt att avgränsa oss till allsvenskan, den högsta ligan i Sverige. Metod: Som metod för att samla in data till det här ämnet så ansåg vi att en kvalitativ metod skulle passa bäst. För att på så sätt kunna få en djupare inblick i hur det fungerar i verkligheten. Information kring de här två redovisningsmetoderna fick vi genom intervjuer, både via telefon och via mejlkontakt. Vi studerade också årsredovisningar från olika fotbollsklubbar i allsvenskan för att se hur de redovisade sina spelarförvärv, vilket är grunden för den empiriska delen i det här examensarbetet. Resultat & slutsats: I diskussions- och analysdelen presenteras de slutsatser vi kommit fram till. Vi kan visa att det blir skillnader i balans- och resultaträkning beroende på vilken redovisningsmetod som används. I och med skillnaden i resultaträkningen så kommer det få en inverkan på skatten som klubben ska betala. Vi kommer även fram till att jämförbarheten mellan olika klubbar kommer att bli lidande, detta blir viktiga aspekter när investerare vill investera i föreningarna. Förslag till vidareforskning: Vi tycker att problematiken med skillnaden på kraven på eget kapital i elitlicensen och i aktiebolagslagen är ett intressant ämne att forska vidare inom. Klubbar som drivs som aktiebolag kan få elitlicens men ändå kanske bli tvungna att likvideras. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar med att belysa de olika metoderna för att redovisa externa spelarförvärv i fotbollsklubbar och att påvisa effekten av de olika metoderna. / Aim: The purpose of this thesis is to highlight the differences that arise when the football clubs in the “Allsvenskan”, the highest soccer leauge in Sweden, can choose between two different methods to account their externally acquired players. Given that the turnover is an important role for the clubs performance, it is of interest to see the effect of these accounting methods. Whe have limited ourselves to the “Allsvenskan”. Method: As a method for collecting data for this project we believed that a qualitative approach would fit the best because we wanted a deeper insight into how it works in reality. Information about these two accounting methods, we got through the interviews, both by phone and by e-mail contact. We also studied the annual reports from various football clubs in the allsvenskan to see how they presented their players acquisitions, which is the basis for the empirical part of this thesis. Result & Conclusions: In the discussion and analysis section we show our conclusions that we have reached. We can show that there are differences in the balance sheet and income statement depending on wich accounting method the clubs use. And with the differences in the income statement there will also have an effect on the tax that the club pays. We will also show that the comparability between the different clubs will be suffering; this becomes important when the investor wants to invest in clubs. Suggestions for future research: We think that the problem with the difference in capital requirements of the “elitlicens” and the ”Swedish Companies Act” is an intresting topic to research further within. Clubs that operates as companies may receive the “elitlicens” but may also have to be forced to liquidate. Contribution of the thesis: The essay contributes to highlight the various methods to account for external acquisitions of players in football clubs and to demonstrate the effect of the different methods. Spelarförvärv redovisningsmetod allsvenskan elitlicensen balans- och resultaträkning Business studies Företagsekonomi
3	Öppenhet i redovisning / Accounting disclosure Wettersten, Sofia, Obradovac, Belma January 2012 (has links) Öppenhet är en allt viktigare del av företagens årsredovisningar. I en mer och mer komplex värld har öppenheten blivit en större fråga för företagen vid upprättandet årsredovisningarna. Det ostabila förtroendet för företagen har resulterat i större press öppenhet. Därför är det inte konstigt att redovisningskvalité har blivit en viktig aspekt intressenter, problemet är att kvalité ses på olika vis.U.S. Securities and Exchange Commission (SEC) har i sin senaste utgåva av International Accounting Standards (IAS) skrivit 50 sidor om redovisningskvalité. SEC anser kvalitén på redovisningen bestäms av rådande standarder samt respektive lednings ansvar att korrekt tillämpa dessa. Ett annat alternativ är användarnas perspektiv, det vill säga investerarnas, aktieägarnas och vilka krav de vill ställa på öppenheten. Det råder stor oenighet kring vilket perspektiv man ska se öppenheten ifrån.Denna studie fokuserar på öppenhet med motiveringen att kvalité är ett resultat öppenhet i redovisning. Syftet är att klargöra hur begreppet öppenhet presenteras upprättandet av företags resultaträkning. Vidare kopplas detta till redovisningskvalité med centrum på intäkterna. I studien undersöks åtta olika företags årsredovisningar. Avgränsningen innebär att studien endast undersöker fyra valda poster resultaträkningarna. Vi har utgått från ett textanalysperspektiv, där redovisning ses som ett kommunikationsmedel för företagen. Texten analyseras ur följande fyra perspektiv; intertextrelationer, användare, revisorer och tillverkare.Studien har visat att företagen inte alltid följer de krav som finns på öppenhet. Detta trots att studien fokuserar på ett av de allra viktigaste områdena i årsredovisningen. Intäkterna har en central och avgörande roll i redovisningen och därmed även vad gäller öppenheten. Företagen som undersökts i studien ligger relativt jämnt vad gäller kvalitén öppenhet avseende obligatorisk öppenhet. Tilläggsinformationen skiljer dock företagen väsentligt. Vissa poster är det vanligare att utlämna mer information kring än andra.Studien har visat att det inte är populärt att redovisa beräkningen av resultat per aktie på så vis som IAS kräver att företagen ska göra. Atlas Copco, Scania och Volvo är de företag som bäst lever upp till kraven som ställs utifrån standarderna. Det är de företag som ger ut mest tilläggsinformation i sina årsredovisningar, de ger framförallt ut information då det gäller rörelsesegment och resultaträkningen. Det är dessutom de företagen som ger ut mycket information i sina noter till årsredovisningarna. / Program: Civilekonomprogrammet disclosure quality in accounting judgment income statement öppenhet redovisningskvalité omdöme resultaträkning Social Sciences Samhällsvetenskap
4	Att implementera komponentmetoden enligtK3 i allmännyttiga bostadsbolag / IImplementing K3 in public housingcompanies Liljeroos, Alexander January 2014 (has links) Syfte och frågeställning : K3 är ett principbaserat regelverk och därför finns det ont om riktlinjer från lagstiftaren och normgivande organisationer. Fastighetsbranschen har på egen hand fått reda ut hur komponentmetoden skall tillämpas i praktiken. Syftet med uppsatsen är att analysera hur den praktiska övergången till komponentmetoden kan göras. Samt att belysa effekten som en förändring av redovisningsprinciper har på resultat och balansräkning. Metod : En kombinerad literaturstudie med en kvalitativ intervju om implementeringen av komponentmetoden. Avgränsning : Studien begränsas till allmännyttiga bostadsbolag som har sin huvudsakliga verksamhet som uthyrare av bostäder. Fokus kommer att ligga på de kommunalt ägda bostadsbolagen inom Stockholms stad, med stor tyngd hos Familjebostäder. Slutsattser : Uppsatsen identifierar ett antal valmöjligheter som finns vid övergången till K3. Beroende på vilken väg företagen väljer att ta kommer komponentredovisningen se väsentligt olika ut. Även företag som haft intentionen att följa rådande experter har gått fel på vägen. Resultatvinster som görs de första åren efter övergången till komponentmetoden kommer senare ätas upp av allt större avskrivningar. / Research problem and purpose : K3 is a principles-based regulatory framework, and there is a shortage of guidance from the regulator and standard-setting organizations. The real estate industry has been forced to singlehandedly sort out how to apply K3 in practice. The purpose of this essay is to analyze how a public housing corporation has completed the change to the component method. And to illustrate the effect that a change in accounting policies have on earnings and on the balance sheet. Method : A combined literature review with a qualitative interview about the implementation of the component method. Delimitation: The essay is limited to public housing corporations, with its focal point on the public housing corporations owned by the Stockholm municipality. Conclusions : The essay identifies a number of choices available during the transition to K3. The result of K3 will wary greatly depending on how the companies choose to implement the new standard. Earnings as a direct cause of K3, which are made in the first years after the transition to the component method, will be consumed by rising deprecations within a few years. K3 accounting public housing Komponenter Nyttjandeperioder BFN Resultaträkning Balansräkning Engineering and Technology Teknik och teknologier
5	Avsaknaden av internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna : ett problem för investerare? Pettersson, Malin, Ekström, Jörgen January 2008 (has links) <p>År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls.</p><p>Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare.</p><p>Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras.</p> IASBs föreställningsram IAS 38 IFRS 3 immateriell tillgång varumärken internt upparbetade varumärken förvärvade varumärken varumärkesvärdering intressentmodellen intressenter aktieägare investerare privata investerare institutionella investerare expert investerare novisa investerare aktieanalytiker aktiespararna utbytesnivån kapital avkastning beslutsnivån investeringsbeslut informationskälla finansiella rapporter balansräkning resultaträkning årsredovisning kvartalsrapport informationsinnehåll kvalitativa egenskaper begriplighet relevans tillförlitlighet jämförbarhet Business studies Företagsekonomi
6	Avsaknaden av internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna : ett problem för investerare? Pettersson, Malin, Ekström, Jörgen January 2008 (has links) År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut. Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls. Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare. Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras. IASBs föreställningsram IAS 38 IFRS 3 immateriell tillgång varumärken internt upparbetade varumärken förvärvade varumärken varumärkesvärdering intressentmodellen intressenter aktieägare investerare privata investerare institutionella investerare expert investerare novisa investerare aktieanalytiker aktiespararna utbytesnivån kapital avkastning beslutsnivån investeringsbeslut informationskälla finansiella rapporter balansräkning resultaträkning årsredovisning kvartalsrapport informationsinnehåll kvalitativa egenskaper begriplighet relevans tillförlitlighet jämförbarhet Business studies Företagsekonomi
7	Är god redovisningssed fortfarande god sed? Niklasson, Viktor, Olofsson, Carl-Oscar January 2013 (has links) Sammanfattning Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014. Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt. Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats. För att erhålla data på området har vi både samlat in primär och säkundärdata för att förstå och tolka helheten. I slutsatsen kommer vi fram till att den goda redovisningsseden har förändrats så pass mycket att den inte längre kan anses vara god sed. Finns det överhuvudtaget fortfarande ett behov av god redovisningssed då skrivna regler har tagit över det tomrum som den goda seden tidigare försökte fylla? Vi har även kommit fram till att K-regelverken inte kommer att resultera i en förenkling jämfört med dagens normgivning, inte heller kommer de administrativa kostnaderna att minska. Viktor Niklasson Carl-Oscar Olofsson Fredrik Reinfeldt ekonomi redovisning företagsekonomi redovisningssed god sed Handelshögskolan vid Karlstad Universitet Kandidat uppsats kandidatuppsats c-uppstas k-regelverken k1 k2 k3 k4 BFN bokföringsnämnden förenkling regelförenklingsarbetet administrativa kostader allmänna råd bindande frivilliga IASB IFRS SMES SME:S US GAAP redovisning rättvisande bild makt EU USA normgivningsmakt normgivningskompetens sambandet redovisning beskattning praxisorienterad normgivning BFNAR regeringen regelrådet regelverk k-råden industriell makt regelförenklingsarbetet regelförenkling bryter grundlagen grundlagar RF ÅRL BFN FAR internationalisering harmonisering FinForum 2013 2012 Grand Hotel redovisningspraxis internationella redovisningsnormer bokföringsbrott avvikelser redovisnings förändringar balansräkning resultaträkning koncernredovisning NJA SOU normgivningsprocessen PWC Ernst & Young Grant Thornton revisionsbyråer revision regeringens handlingsplan regelförenklingsarbetet Mikael Johnson Bengt Bengtsson Michaela Nilsson Sten-Eric Ingblad Dan Brännström Annika Falkengren Christina Libassi Claes Janzon Göran Anrell Eva Törning Ulf Selander Thomas Engelbrektsson Business School noterade onoterade bolag småföretag regelverken tvingande redovisningsområdet statens expertorgan

1

Page generated in 0.0757 seconds