Diss. Linköping : Univ., 2004.

Licentiatavhandling Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. Linköping : Univ., 2004.

Diss. Linköping : Univ., 2003.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2005. / Härtill 5 uppsatser.

<p>Målet med detta examensarbete var att hitta, utvärdera och rekommendera ett nytt uppföljningsprogram för komponenter åt SOS Flygambulans. Genom kontakt med andra flygbolag hittades några olika program. Bland dem valdes två stycken ut som mest lämpade för SOS Flygambulans. Dessa två program var MTrax och CAMS. Med hjälp av demos från tillverkarna av programmen kunde de undersökas och beskrivas. Fördelar och nackdelar med varje program togs fram med utgångspunkt från en lista med krav på ett nytt program från företaget. De jämfördes sedan med varandra och med kravlistan. Jämförelsen resulterade i att MTrax rekommenderades. Den största orsaken till det var att det är ett litet program som sköter uppföljningen av komponenter på ett bra och enkelt sätt. Det är lätt att lära sig utan att någon utbildning behövs och det kan enkelt skötas av vem som helst.</p> / <p>The goal with this thesis was to find, evaluate and recommend a new follow-up computer program for components for SOS Flygambulans. Through contacts with other airline companies some programs were found. Among them two were chosen as the most suited for SOS Flygambulans. These two programs were MTrax ad CAMS. With the help of demos from the manufacturers of the programs they could be examined and described. Pros and cons with each program were listed on the basis of a list with requirements on a new program from the company. They were then compared with eachother and the requirementlist. The comparison resulted in the recommendation of MTrax. The biggest reason was that it is a small program that takes care of the follow-up of components in a god and simple way. It is easy to learn without the need for any education and it can easily be managed by anyone.</p>

Bakgrund: För företag är logistikverksamheten ett område som är av stor betydelse för lönsamheten. Lönsamheten förbättras genom att öka antingen vinstmarginalen eller kapitalomsättningshastigheten, där det senare kan erhållas genom att minska lager-nivåerna. Lager leder till ett antal kostnader, bland annat kapitalbindning. En viktig faktor inom lagerstyrningen är prognoser. Företag använder prognoser för att uppskatta produkternas framtida efterfråga i syfte att planera sin verksamhet. Då prognoser sällan stämmer mot verkligt utfall uppstår en osäkerhet. I lagerstyrningen täcks osäkerheten upp genom användning av säkerhetslager, som baseras på prognosmodellers avvikelser samt efterfrågevariationen. Därmed kan en förbättring av prognosarbetet minska kapitalbindningen, eftersom säkerhetslagernivån kan sänkas vid en reducering av osäkerheten. Syfte: Som ett led i fallföretagets eget arbete mot minskad kapitalbindning i säkerhets-lagret är syftet med studien att testa vilka prognosavvikelser olika prognosmodeller ger för Getinges komponenter i produktfamilj 46. Vidare är syftet att analysera vad som ligger till grund för prognosmodellernas utfall utifrån komponenternas olika efterfråge-strukturer. Slutsats: Studiens resultat visar vilka prognosavvikelser de utvalda prognosmodellerna genererar för komponenterna i Getinges produktfamilj 46. Författarna konstaterar att exponentiell utjämning är den prognosmodell som ger lägst prognosavvikelser gentemot verklig efterfråga. Anledningen beror på prognosmodellens utformning där närliggande och färskare information viktas högre än äldre data. Vidare visar studiens resultat att komponenternas efterfrågestruktur påverkar prognosmodellernas avvikelser. Komponenter med hög efterfrågad kvantitet, hög efterfrågefrekvens samt låg variation i efterfrågan bidrar till minskade prognosavvikelser. Detta gör att författarna kan bekräfta befintlig teori rörande hur produkters efterfrågestruktur påverkar prognosmodellers träffsäkerhet.

Målet med detta examensarbete var att hitta, utvärdera och rekommendera ett nytt uppföljningsprogram för komponenter åt SOS Flygambulans. Genom kontakt med andra flygbolag hittades några olika program. Bland dem valdes två stycken ut som mest lämpade för SOS Flygambulans. Dessa två program var MTrax och CAMS. Med hjälp av demos från tillverkarna av programmen kunde de undersökas och beskrivas. Fördelar och nackdelar med varje program togs fram med utgångspunkt från en lista med krav på ett nytt program från företaget. De jämfördes sedan med varandra och med kravlistan. Jämförelsen resulterade i att MTrax rekommenderades. Den största orsaken till det var att det är ett litet program som sköter uppföljningen av komponenter på ett bra och enkelt sätt. Det är lätt att lära sig utan att någon utbildning behövs och det kan enkelt skötas av vem som helst. / The goal with this thesis was to find, evaluate and recommend a new follow-up computer program for components for SOS Flygambulans. Through contacts with other airline companies some programs were found. Among them two were chosen as the most suited for SOS Flygambulans. These two programs were MTrax ad CAMS. With the help of demos from the manufacturers of the programs they could be examined and described. Pros and cons with each program were listed on the basis of a list with requirements on a new program from the company. They were then compared with eachother and the requirementlist. The comparison resulted in the recommendation of MTrax. The biggest reason was that it is a small program that takes care of the follow-up of components in a god and simple way. It is easy to learn without the need for any education and it can easily be managed by anyone.

<p>In Sweden there are many kinds of effort given youths with behavioral problems, one is institutional care. International research display a varying kind of results from this type of treatment. The aim of this study is to examine and illustrate which central components that results in positive treatment, but also starighten important components in KBT. On the basis of research results, important components for positive treatment have been illustrated as; the therapeutic relationship, the integrity of treatment, prosocial-contacts, positive climate in treatment, the continual of treatment, how to bring treatment to an end, the responsivity principle-the principle of need-the risk principle, learning and KBT.  Research also aims to investigate whether these components could be identified in the daily work of youth treatment on institution. This through a qualitative approach including six interviews held with staff working in treatment facilities. Generally the staff shows good knowledge about important components for positive outcome of treatment. To achieve these important components the staff has different strategies. This includes construct a good relation to the youth, develop the knowledge of methods,  respect ones opinion, be a person for the youth to model themselves on,  reinforce positive behavior, work towards goals, work together with school and family, individualy adjust the treatment and make use of the youth interests. Both research and the staff experience difficulties in working with these youths but also talks about positive qualities with this kind of work. The terapeuthic relationship is a constantly recurring concept which the respondents talk about as a solution to accomplish a positive result of treatment. In the discussion it comes to light that all the found components according to research are compatible with KBT.   <strong></strong></p>