The aim of this study was to get a greater understanding of children´s approach to each other in the after school center. We used a qualitative method consisting of interviews to collect the material to our study. We interviewed five educators that worked in the after school center and focused on their child perspective. The outset for our study was a gender perspective as well as an intersectional perspective. In recent years gender norms have got a lot of attention in media and The National Agency for Education (Skolverket) has come up with policydocuments that intend to make the schools a more equal and accepting place. In our examination we asked the educators about their view on gender- intersectional areas and how they have changed and developed in the last few years. The result in our study showed that it has been a change in equality and gender norm areas at the after school center. According to the educators, the schools have become a more accepting environment and the schools work a lot with having the children to form their identities and that they should be able to be themselves. Another result of our study was that boys and girls play with each other more nowadays than they did before. The educators think that this is because it is more accepted to break and question the gender patterns. Group pressure among children has according to the educators a large role in the selection of friends, games, activities and who should be the leader of the peer group. / Syftet med vår studie var att få en förståelse för barns förhållningssätt till varandra på fritidshemmet. För att samla in empirin till vår studie använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi intervjuade fem pedagoger som arbetar på fritidshemmet och utgick från deras barnperspektiv. Vår studie utgick från ett genus- och intersektionellt perspektiv. Genusnormer har på senare år fått mycket uppmärksamhet i media samt att Skolverket har utformat styrdokumenten för att skolorna ska sträva efter en jämställd och accepterande skolmiljö. I vår studie frågade vi pedagogerna om deras syn på hur genus och intersektionella områden har utvecklats och ändrats i skolans värld under de senaste åren. Utifrån vår studie blev resultatet att det har skett en förändring när det kommer till jämställdhet och genusnormerna på fritidshemmet. Skolan har blivit en mer accepterande miljö och pedagogerna vi intervjuade menar att man arbetar mycket med att eleverna ska få forma sina identiteter och kunna vara sig själva. Vi kom även fram till att pojkar och flickor leker mer tillsammans nu än för några år sedan. Enligt pedagogerna har det att göra med att det är mer okej nu än då att bryta och ifrågasätta genusmönster. Grupptrycket bland barnen spelar enligt pedagogerna en stor roll i val av kamrater, lek, aktivitet och vem som ska vara ledare i kamratgruppen.

In this essay seven children’s books aimed at the age group 6-9 years are read using a matrix to determine if the characters, from a viewpoint considering current gender norms and power, are normative, norm-breaking or falsely norm-breaking. The latter means that they have been attributed transgressive characteristics without there being any shift in power balance from the masculine to the feminine. Results show that the authors have tried to break gender norms, for example with regards to the child -characters’ clothes, which are consistently very alike regardless of gender. These efforts remain shallow as the power still rests with the boys, whose awareness of their own position within the gender -power system give them a sense of intrinsic power (power-to). The female characters reflect societal gender norms by being self-effacing, compliant and reactive, for example by praising the boys, providing them with room to be competent as well as both silencing themselves and letting themselves be silenced. The boy -characters show falsely norm-breaking behaviour in some areas, for example by having atypically broad emotional spectra, yet the boys’ superiority is retained and is reflected in their behaviour towards the female characters. / I denna uppsats granskas sju stycken barnböcker för åldersgruppen 6–9 år utifrån en matris för att bestämma ifall karaktärerna, med utgångspunkt i rådande genusnormer och i förhållande till makt, är normativa, normbrytande eller falskt normbrytande. Det senare innebär att de tillskrivs transgressiva egenskaper, utan att någon maktförskjutning från det maskulina till det feminina sker.Resultatet visar på försök från författarnas sida att bryta genusnormer, t.ex. vad gäller barnkaraktärernas kläder som genomgående är mycket lika oavsett genustillhörighet. Dessa försök blir dock ytliga då makten i de flesta fall fortfarande vilar hos pojkarna, vilkas medvetenhet om sin position i könsmaktssystemet ger dem en inneboende känsla av makt (power-to). De kvinnliga karaktärerna reflekterar samhällets normer genom att vara omvärldsorienterade, fogliga och reaktiva, t.ex. genom att berömma pojkkaraktärerna, ge dem utrymme att vara kompetenta samt att både tysta sig själva och låta sig tystas. Pojkkaraktärerna visar på vissa områden exempel på falskt normbrytande beteende, t.ex. genom att ha atypiskt breda känslospektra, medan pojkarnas överordning kvarstår och reflekteras i deras beteende gentemot flickkaraktärerna.

Denna studie är kvalitativ och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien ämnar undersöka unga singelkvinnors upplevelser av att vara singel i dagens Sverige. Uppsatsen undersöker orsakerna bakom kvinnornas singelskap, hur singelskapet påverkar singelkvinnornas identitet samt hur tvåsamhetsnormen i samhället påverkar hur de ser på sitt eget singelskap. Studiens teoretiska ramverk utgår från begreppen stigma och individualisering samt teorin om performativitet. Resultaten tyder på att singelkvinnor upplever singelskapet som en frihet, men även som en ensamhet. Analysen visar även på att det finns flera olika orsaker bakom singelskapet, exempelvis att kvinnorna inte hittat den rätta eller har erfarenheter från tidigare destruktiva parrelationer. Vidare pekar studiens resultat på att det finns både positiva och negativa identiteter som skapas av singelskapet. Resultatet tyder också på att tvåsamhetsnormen i samhället påverkar hur kvinnorna ser på sitt eget singelskap, bland annat genom negativa föreställningar om singlar och förväntningar om att kvinnor ska ingå i en parrelation. Detta gör att singelkvinnor upplever att de är avvikande gentemot tvåsamhetsnormen. Det framkommer även i studien att tvåsamhetsnormen är fortsatt stark trots att det svenska samhället präglas av individualism. / This study is qualitative and has been conducted using semi-structured interviews. The study aims to investigate how young single women experience being single in Sweden today. The essay examines the reasons behind singlehood, how singleness affects single women's identity, and how the couplenorm in society affects how women perceive their own singlehood. The theoretical framework consists of the concepts of stigma, individualization, and the theory of performativity. The results indicate that single women experience singlehood as freedom, but also as loneliness. The study also shows that there are several different reasons behind singlehood, for example that the women have not found the right person or because of previous couple relationships that have been destructive. Moreover, the study indicates that there are both positive and negative identities that are created by singlehood. Findings suggest that the couplenorm affects how women perceive their own singleness in generating negative ideas about singlehood and expectations that women should be in a couple relationship. This means that single women feel different from the couplenorm. Accordingly, it appears that the couplenorm is still strong despite the fact that Swedish society is characterized by individualism.