Andelen singelhushåll ökar i Sverige, som är ett av de mest individualiserade länderna i världen. Detta kan ses som ett problem eftersom ensamhet kan leda till både fysisk och psykisk ohälsa. Samtidigt som oberoende och självständighet värderas högt i Sverige finns det normer i samhället om hur livet ska levas, till exempel att träffa en partner och få barn. Syftet med den här studien är att undersöka den levda erfarenheten hos singlar i 25-35-årsåldern i Sverige, och hur singlarna förstår och skapar mening i sitt singelskap. För att besvara syftet och frågeställningarna har vi intervjuat 10 singlar utifrån en fenomenologisk ansats. Materialet har analyserats med hjälp av Alfred Schütz samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns begrepp som institutioner och den naturliga inställningen. Sammanfattningsvis visar resultatet att det finns en ambivalens i singelskapet, till exempel mellan frihet och ensamhet, mellan det liv som singlarna lever och andras förväntningar samt mellan en längtan efter en relation och att vara nöjd med att vara singel just nu. Något som återkommer i intervjuerna är att singlarna lyfter ktitik mot synen på tvåsamhet, vilket kan förstås som en konsekvens av individualiseringen.

Med denna uppsats har vi velat ta reda på hur singlar över 30 år upplever sitt singelskap samt hur de förhåller sig till att inleda partnerskap och att skaffa barn. Singel är ett begrepp som inrymmer många olika aspekter och perspektiv. Genom individuella intervjuer har vi tagit del av 4 kvinnliga singlar och 4 manliga singlars egna upplevelser, alla är över 30 år och bosatta i mellan Sverige. Vi har analyserat det empiriska materialet vi fått fram med hjälp av vår teoretiska utgångspunkt som berör modernitetens samhälle där individen skapar sin självidentitet och livsstil utifrån sin kontext. Singlarna har givit oss en bild av deras liv och deras inställning till den norm om parrelationer och att skaffa barn som finns i vårt samhälle. Det empiriska materialet vi fått tillgång till har tolkats och analyserats med hjälp av Grounded theory. Vårt resultat visar på individens strävan efter känslan av frihet och oberoende. Singlarna är nöjda över sin livsstil men uppger att det kan finnas en saknad av någon ibland. En ambivalens uppstår mellan deras känsla av frihet till den ensamhet de kan uppleva. Upplevelsen av singelskapet och synen på partnerskap och barn mellan män och kvinnor visar sig inte vara så olik. / In this paper we wanted to find out how singles over 30 years experience their position as singles and how they relate to initiate partnership and having children. Single is a term that covers a number of aspects and perspectives. Through individual interviews, we’ve taken note of 4 female and 4 male singles own experience, they’re all over 30 years old and live in central Sweden. We’ve analyzed the empirical material based on the knowledge from our theoretical basis on the modern society that reviles how the individuals creates their own identity and lifestyle. The singles have given us an understanding of their lifestyle and their attitude to the norm of intimate relationships and having children in our society. The empirical material we had access to has been interpreted and analyzed using the Grounded theory. Our results indicate that the experience of freedom and independence is a requisite to the individuals. The singles are pleased with their lifestyle but state that they, at times, yearn the intimacy from a relationship. A feeling of ambivalence occurs when their need for freedom collides with the loneliness they occasionally experience. The experience of solitude and views on partnership and having children between men and women turned out not to be very different.

This qualitative study has its starting point in women's experiences around self-proclaimed singlehood. The sociological relevance in this study is to study how self-proclaimed single womens life situations look and how their living conditions are affected by this choice. The studies overall purpose is to get a deeper understanding of heterosexuall womens conscious choice of not to enter in a relationship with a person of the opposite sex, thus becoming a self-proclaimed single. The study has resulted in a survey of which driving forces that affect women's life choices. This was achieved through a qualitative method where in-depth interviews were used to collect the empirical material. To be able to create a deeper understanding of the chosen fenomenon and be able to analyze the material we have used the concepts of social construction, performativity and theories about the woman in the reflexive modernity. The primary result shows that the women from the group of focus have had bad experiences of both their own and others relationships. It can be about anything from infidelity, inequality, controlling behaviour, shortcomings in responsibility and implied expectations of sex. These factors entailed such great restrictions and adjustments in their everyday lives that they eventually came to an insight about their living standard becoming far too suffering in relation to the benefits of entering in a relationship. The conclusion became that singlehood gives an opportunity to more freedom and space for both independence and self-realization. / Denna kvalitativa studie tar sin utgångspunkt i kvinnors upplevelser kring självvalt singelskap. Den sociologiska relevansen i denna studie är att undersöka hur självvalda singelkvinnors livssituation ser ut och hur deras livsvillkor påverkas av detta val.  Studiens övergripande syfte är att få en djupare förståelse över heterosexuella kvinnors medvetna val om att inte ingå i ett förhållande med en person av det motsatta könet, således vara självvalt singel. Studien har utmynnat i en kartläggning av vilka drivkrafter som påverkar kvinnors levnadsval. Detta uppnåddes genom en kvalitativ metod där djupintervjuer användes för att samla in det empiriska materialet. För skapa en djupare förståelse för det valda fenomenet och kunna analysera materialet har vi använt oss av begreppen social konstruktion och performativitet samt teorier om kvinnan i den reflexiva moderniteten. Det huvudsakliga resultatet visar på att kvinnorna från fokusgruppen har haft dåliga upplevelser av både egna och andras förhållanden. Det kan handla om allt från otrohet, ojämställdhet, kontrollerade beteende, brister i ansvarstagande och underförstådda förväntningar på sex. Dessa faktorer medförde såpass stora begränsningar och anpassningar i deras vardag att de slutligen kom till en insikt om att deras levnadsstandard blev allt för lidande i förhållande till nyttan med att ingå i en relation. Slutsatsen blev att singelskap gav en möjlighet till mer frihet och utrymme för både självständighet och självförverkligande.

Denna studie är kvalitativ och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien ämnar undersöka unga singelkvinnors upplevelser av att vara singel i dagens Sverige. Uppsatsen undersöker orsakerna bakom kvinnornas singelskap, hur singelskapet påverkar singelkvinnornas identitet samt hur tvåsamhetsnormen i samhället påverkar hur de ser på sitt eget singelskap. Studiens teoretiska ramverk utgår från begreppen stigma och individualisering samt teorin om performativitet. Resultaten tyder på att singelkvinnor upplever singelskapet som en frihet, men även som en ensamhet. Analysen visar även på att det finns flera olika orsaker bakom singelskapet, exempelvis att kvinnorna inte hittat den rätta eller har erfarenheter från tidigare destruktiva parrelationer. Vidare pekar studiens resultat på att det finns både positiva och negativa identiteter som skapas av singelskapet. Resultatet tyder också på att tvåsamhetsnormen i samhället påverkar hur kvinnorna ser på sitt eget singelskap, bland annat genom negativa föreställningar om singlar och förväntningar om att kvinnor ska ingå i en parrelation. Detta gör att singelkvinnor upplever att de är avvikande gentemot tvåsamhetsnormen. Det framkommer även i studien att tvåsamhetsnormen är fortsatt stark trots att det svenska samhället präglas av individualism. / This study is qualitative and has been conducted using semi-structured interviews. The study aims to investigate how young single women experience being single in Sweden today. The essay examines the reasons behind singlehood, how singleness affects single women's identity, and how the couplenorm in society affects how women perceive their own singlehood. The theoretical framework consists of the concepts of stigma, individualization, and the theory of performativity. The results indicate that single women experience singlehood as freedom, but also as loneliness. The study also shows that there are several different reasons behind singlehood, for example that the women have not found the right person or because of previous couple relationships that have been destructive. Moreover, the study indicates that there are both positive and negative identities that are created by singlehood. Findings suggest that the couplenorm affects how women perceive their own singleness in generating negative ideas about singlehood and expectations that women should be in a couple relationship. This means that single women feel different from the couplenorm. Accordingly, it appears that the couplenorm is still strong despite the fact that Swedish society is characterized by individualism.

Single activities have long been places where single people can come to meet friends, build community or look for partners. The activities have relevance for studies of heterosexuality, intimacy, personal life and space. This dissertation discusses a conference, a cruise, an online site and an association for heterosexual singles in contemporary Sweden. It shows how these activities, analysed as organising people and spaces, offer participants different versions of intimacy, relationships, personal life and ultimately singledom itself.  The concept non-relationality is coined to describe how people understand and enact what it means to lack a certain kind of relationship. Multi-sited ethnographic observations are combined with interviews and a survey (n=416). The chosen methods allow insight into both the heterogeneous character of the contemporary single activity scene, as well as existing tendencies to form communities. The group whose single activities are examined is deemed fairly typical of the single population at large. Nevertheless, most conclusions centre on the specific set of activities described in the book and relate them to historical examples and theory. The single activities examined can be interpreted to enact different practices entailed in a relationship without necessarily demanding commitment to a whole relationship or a specific person. In that way, the activities accommodate the inflexible personal lives that some singles report having. This challenges strict boundaries between coupledom and singledom. Such transgressive or “hetero-doxical” potential in single activities is nevertheless circumscribed by organisers’ notion that the activities provide therapeutic community in a phase before singles take the step (back) into coupledom.