This essay is a comparison according to the ideological thoughts about womens position in the society of Mao Zedong och Josef Stalin. The material I have analysed is writings by Mao and Stalin, in a wide range from leaflets to orders to the armies of the states of China and the Soviet Union. The method I have used is an ideological analysis where the attitude towards women is the target for my survey. The attitude towards women generally was not unified in the world during the time for Mao and Stalin. In many countries the women was intended to take care of the children and the home, not be active in working and fighting. That was something for the men. Although, in the socialistic ideology, the attitude towards women were different. They were expected to work, and did this in China and the Sovjet Union. In the same way Mao and Stalin thought. Both of the leaders considered that women should take part of the work for socialism, both before and after the dates when this ideology came to be government in the both countries. Much of the ideology is alike between the two leaders. This is not a surprise when you get to consider that Maos thoughts were based on the same as the one of Stalin, namely these of Vladimir Lenin.

No description available.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kvinnosynerna i tidskrifterna Hertha och Morgonbris under åren 1922–1924. Frågeställningarna som användes för att uppnå detta syfte berörde hur kvinnan framställdes i de valda tidskrifterna samt vilka typer av roller och uppgifter för kvinnor som framträdde. Källmaterialet utgjordes av publicerade nummer av Hertha och Morgonbris som utgavs under tidsperioden 1922–1924, där ett urval av artiklar gjordes för att kunna genomföra undersökningen. Undersökningen visade på både likheter och skillnader gällande tidskrifternas kvinnosyn. Båda tidskrifterna framställde kvinnan som att vara en kompetent och kapabel samhällsmedborgare, där Hertha i en högre grad vände sig till ämnen av individualistisk karaktär som kvinnlig tjänstbehörighet medan Morgonbris i en högre grad vände sig till ämnen av könskomplementär karaktär som moderskapet. Gällande kvinnornas roller och uppgifter hade dessa utsagor både en individualistisk och könskomplementär karaktär hos båda tidskrifterna. Herthas mer individualistiska ton i dess utsagor har tolkats som att grunda sig i den samhällsstruktur som könsordningen har orsakat, medan Morgonbris i en högre grad använde sig av ämnen som moderskapet och samhällsmoderlighet som en reflektion av kvinnans säregna uppgifter utifrån hennes andliga kvinnlighet. Resultatet av undersökningen synliggör hur tidskrifterna erhöll de linjer som de framhöll innan den kvinnliga rösträttens införande, men den visar även hur dessa linjer kunde samverka med varandra och hur det inte alltid är lätt att separera dem.

This research project examines how the housewives’ association in the small town Västervik operated to make women and housewives much stronger in their everyday life. The housewives’ association in Västervik arranged all kind of different activities, for example, presentations of various household products, studying and charity work. As previous research has stated, the association could not really influence those in power, even if they were represented in numerous boards and wanted to reform many aspects of the society. The association’s strength was their impact on the local society and that they meant a great deal to those who were involved in their communion. The analysis of the results indicated that the housewives’ association mainly wanted to establish the woman as a stereotypical maternal woman. Furthermore, the investigation showed that the association in Västervik reduced their activities between 1950 and 1978, and this can be related to the historical context of Sweden during this time period, for example, the changing role of women in the society.

This genderlegal survey intends examine the practical power and status of women in the Swedish agricultural society. It will be accomplished through a qualitative survey of how justice was unfolded in the 1730s. Particular interest is aimed at disputes of owning in Vendel parish 1736–1737, and how this may be an expression of women’s status, power or lack of power in the age of freedom in Sweden. The scientific issue in the present survey is constructed with anchoring in the notion of Alice Harris Kessler; Economic citizenship. Economic citizenship comprises the right to use soil, the right to represent yourself in court and the right to inherit. It also includes the premise that gainful employment is arduous to combine with carework. This is basically a prolongation of an analysis of the civil citizenship, with origin from the sociologist TH Marshall. The reason why Kessler’s notion has been selected in this survey is because of its gender specific tendency.The methods in this survey is partly the qualitative method, partly the abductive method and partly the hermeneutic circle. The main results are basically that widows did have a greater amount of Economic Citizenship, than non-widows had. The results in the present survey has also shown that gainful employment is hard to combine with carework, which is shown through ploughmen and maids. The results have also shown that a lot of widows choose to engage again, once their previous husband has died. It is also clear that widows seem not only to have the privilege of being of age according to the law from 1734, but this privilege seems also to have been their practical living. But these phenomena are rather complex. The analysis of the empiricism has given origin to lots of new scientific issues which has been published in the chapter of analysis in the present survey. Those issues I do leave to someone else to answer in the future.

Läromedel ligger till grund för stora delar av historieundervisningen och det är därför viktigt att veta att läromedlen förhåller sig till läroplanens mål, dock finns det inga krav på att ett läromedel måste förhålla sig till läroplanen. Forskning belyser att lärare sällan granskar de läromedel som används. I läroplanen för grundskolan står det att skolan har i uppgift att förmedla och verka för jämställdhet. Genushistoria är väletablerat inom historievetenskap men samtidigt visar forskning på att historieläromedel inte är uppdaterade i förhållande till forskningen. Syftet med denna litteraturstudie är att studera hur kvinnor respektive män framställs inom historieläromedel för årskurs 4-6. Den andra frågeställningen behandlar hur historieläromedel förhåller sig till läroplanens mål om jämställdhet. Litteraturstudien har baserats på litteratur som sökts fram genom databaser och främst utgått från nationella källor och sedan har internationella källor inkluderats för att bredda resultatet. Källorna har granskats utifrån väl utvalda kriterier som svarar för om källan är relevant för arbetet. Resultatet visar att kvinnor är underrepresenterade i läromedel i historia för årskurs 4-6, samtidigt som utvecklingen av jämställdheten i läromedel går framåt. Kvinnor framställs som svaga och som en tillhörighet, samtidigt som män framställs som modiga och äventyrliga. Det finns också tydliga tendenser till att historiska kvinnors positiva egenskaper presenteras som ett arv från kvinnans far. Faktorer som påverkar att läromedel inte förhåller sig till jämställdhet sägs vara läromedelsförfattarnas rädslor till förändring av den tidigare undervisade historien eftersom det i sin tur skulle påverka förlagens ekonomi. Av dessa anledningar placeras kvinnor in i mindre stycken utanför huvudtexten. Historieläromedel kräver vidare utveckling för att bli jämställda.

Around the turn of the century 1800-1900, “youth” became an important concept in politics and society at large. Across Europe political parties and other groups founded their own youth organizations. This also occurred in Sweden. This study examines the fascist and national socialist youth movement Nordisk Ungdom (Nordic Youth), active 1933 until the early 1950s. Nordic Youth was part of the fascist party NSAP/SSS, also known as Lindholmsrörelsen (the Lindholm Movement). This study deals with Nordic Youth’s upbringing of the ‘New Youth’, an ideal youth sharing many similarities with the fascistic theory of the “New Man”. In their eyes, the Swedish youth were destined to become the protectors and defenders of both the nation and the future. The study also takes a closer look on Nordic Youth’s view on gender and the different ways boys and girls were to be raised according to their ideology. Furthermore, this study explores the role of youth in the ideological struggle Nordic Youth advocated for. This ideological struggle was intended to result in a new nation reborn from the ashes of the previous society.

Denna uppsats ämnar göra en jämförande analys av fem historieläroböcker med fokus på genus. Syftet blir att undersöka hur genusperspektiv framträder i historieläroböckerna. I så hög grad som möjligt handlar det om att undersöka hur jämställdhet mellan kön och kvinnor och män i relation till varandra framställs i historieläroböcker och vilket utrymme kvinnors respektive mäns historiska relationer ges i läroböckerna. Med stöd i tidigare forskning och med utgångspunkt Joan Scotts genusteori och Hirdmans teori om genussystem, analyseras materialet. Resultatet visar att de granskade läroböckerna följer två olika mönster. Tre av de granskade läroböckerna följer det första mönstret, att kvinnorna att osynliga, och dessa läroböcker saknas ett genusperspektiv, medan två av de granskade läroböckerna följer det andra möstret, att kvinnorna är synliga, och ett genusperspektiv och ett jämställdhetsperspektiv mellan kön är tydligt. Resultatet visar också att de sistnämnda läroböckerna har förändrats övertid, rörande genusperspektiv och jämställdhetsperspektiv. / <p>Godkännande datum: 2022-01-14</p>

Detta examensarbete handlar om hur några förskollärare bemöter flickor respektive pojkar på en förskola i Skåne, genom ett genusperspektiv. Syftet är att visa hur förskollärarna på denna förskola tänker och agerar när det gäller kommunikation, relation samt tillsägelser gentemot flickor samt pojkar. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur bemöts flickor? Hur bemöts pojkar? Görs det några skillnader? Hur? För att besvara dessa frågor, har jag använt mig av observationer vid ett antal tillfällen samt några intervjuer. Den teoretiska delen vilar på litteratur om genushistoria, genus i förskolan samt relationskompetens. Några begrepp inom bemötande som nämns är: symmetrisk relation samt assymmetriskrelation. Slutsatsen är att de förskollärare som arbetar på denna förskola pratar om att de har en grupp som är jämställt samt alla barn behandlas lika medan observationerna visar att de bemöter pojkar respektive flickor olika. Flickorna möts med konversationer där pedagogen pratar med henne eller till henne medan pojkarnas konversationer med pedagogerna är att pedagogerna pratar över dem samt visar sin makt eller så pratar pedagogerna till dem.

No description available.