The purpose of this paper is to examine how the Greeks in connection with the crisis in Greece is portrayed in Swedish newspapers, as well as the second generation Greeks in Sweden experiencing and interpreting the portraying and how it affects their everyday lives. The idea is to create an understanding of what happens when ethnic aspects is being portrayed in the media and how it is perceived and interpreted by second generation immigrants, and what this might mean for the impact of their daily life. The study is based, therefore on the following questions; how are the Greeks in connection with the crisis in Greece being portrayed in Swedish newspapers? How does second generations Greeks in Sweden perceive and interpret the portraying, and how it affects their everyday lives? The study's basic methodological approach is qualitative text analysis and qualitative interviews. Qualitative text analysis is to bring out the essential content through careful reading of the text parts and the context in which it is included. In text analysis, one can distinguish two main types of questions, namely questions relating to systematize the content of the texts, and those relating to critically examine the contents of the texts. This study also embodies the qualitative interviews to further answer the study's purpose and issues. Through qualitative interviews, the researcher insight into the events and the social world in which the interviewee present themselves in. By combining these two approaches, through the systematic text analysis clarify the given structure of the actors in one way or another which is important in the current economic crisis in Greece, but also in the portraying of it. The newspapers stigmatize second generation Greeks through discourse that is created, and the stereotypical notion that usually can be misinterpreted among its readers. The portraying and the stereotypical notions stigmatizes second generation Greeks because they interpret it as incompatible with reality and experiencing it all as strenuous, and the emotions of anger, irritation and sadness.

I denna uppsats används kriminologisk narrativ metod i syfte att undersöka hur gängkriminella kvinnor framställs i media utifrån ett genusvetenskapligt ramverk. Det empiriska materialet som vi använt för analysen är dokumentärserien Gängkrigen och kvinnorna vilken Karwan Faraj är redaktör samt producent av. Gängkrigen och kvinnorna är en svensk true crime-dokumentärserie i tre delar där vi som åskådare får följa Karwan Faraj som även agerar undersökande journalist i möten med sex kvinnor involverade i gängkriminalitet. Medias framställning av kriminella kvinnor bryter mot den normativa femininiteten vilket lockar till sig många fascinerade åskådare och producerar en säljande samt underhållande historia. Vår analys visar att kvinnornas framställning i dokumentärserien ges utifrån ett manligt perspektiv vilket i sin tur skapar ett ramverk för åskådarnas generella förståelse av gängkriminella kvinnor. De framställs av Karwan Faraj med aktiva roller inom de kriminella gängmiljöerna. För att kvinnorna inte ska bli ett alltför skrämmande samhällshot tonas deras roll som gängkriminell ned genom att dessutom försätta dem i brottsoffer- samt moderskapsrollen. Denna analys ger inte en helhetsbild för hur gängkriminella kvinnor framställs i svensk media utan det är vår tolkning av ett empiriskt material som redogörs för, vilken är en av många som kan göras. Vidare vill vi förtydliga att vi förhåller oss kritiska till den framställning av kvinnorna vi tolkat att Faraj förmedlar. Vi ämnar inte reproducera dessa normativa genusföreställningar trots att denna sort av analys medför just en sådan risk. Studiens bidrag syftar till att öka förståelsen samt medvetenheten kring dokumentärfilmers sanningsanspråk samt tolkningsföreträde. Det genusvetenskapliga ramverket möjliggjorde för oss att kritiskt granska hur kön och genus konstrueras i relation till kvinnors brottslighet utifrån den västerländska normativa föreställningen kring hur kvinnan bör vara. Denna studie utgår från en socialkonstruktivistisk utgångspunkt då vi studerar framställningar och därmed sociala konstruktioner av verkligheten och identiteter.

No description available.