Allemansrätten finns idag inskriven i Grundlagen och nämns även i Miljöbalken utan att definieras. Lagtexten ger inte någon förklaring till vad allemansrätten konkret betyder och vad den omfattar utöver att alla måste visa hänsyn och varsamhet. Lagen kan bara ge någon form av avgränsning om andra lagar tolkas motsatsvis men att så ska ske är i sådana fall ett antagande. Det vore dessutom märkligt om en grundlag alltid är relativ till alla andra lagar som förment ska vara underställda denna. Allemansrättsliga konflikter är ovanliga, förmodligen för att den baseras på sedvänja och samförstånd men med ett ökat kommersiellt nyttjande av naturen i form av t.ex. bärplockning och turistindustri på andras mark samt förändring av folks attityd så är det inte långsökt att tänka sig att dessa konflikter kan bli alltmer vanliga i framtiden. Det är därför viktigt att veta vilka rättigheter och skyldigheter som allemansrätten egentligen ger, utöver diffusa riktlinjer som personer i allmänhet antas respektera.  Då det inte går att finna dessa i lagen så vänder sig det här arbetet till nästa steg i rättsordningen; domstolarna som ska utgå ifrån lagen för att lösa juridiska konflikter. Sju rättsfall har analyserats med syfte att utröna de resonemang som rättstolkaren för och hur de bedömer allemansrättens omfattning i respektive fall. Detta för att kunna jämföra konflikternas utfall och se om domstolarnas hantering av tidigare fall kan tydliggöra någonting avseende allemansrättens utsträckning och begränsningar.  Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan hur olika domstolar bedömer saken, både inom samma rättsfall men också mellan dessa. Det förekommer rena motsägelser och det kan inte sägas att domstolarna är konsekventa i sin tillämpning av allemansrätten. Några principer förekommer i flera av domsluten såsom en icke-specificerad toleransgräns för skada och olägenhet, att ett kommersiellt nyttjande av allemansrätten är tillåten samt att det finns en möjlighet för fastighetsägare att delvis hindra allmänheten från områden som egentligen är allemansrättsligt tillgängliga givet vissa förutsättningar. Det är dock tveksamt hur mycket de här, av flera domstolar tillämpade reglerna är värda då det inte finns någon skyldighet för en framtida rättstolkare att ta hänsyn till dessa. Domstolarna har generellt en för långtgående tolkning avseende vilka rättigheter som allmänheten har vilket resulterar i att markägaren måste göra stora eftergifter. Arbetet finner att det är nödvändigt att allemansrätten avgränsningar lagstadgas efter en nogrann utredning som tar framtidens förhållanden i beaktande. / The Right of Public Access is today a part of the Swedish constitutional law and is also mentioned in the Environmental Code without being defined. The law does not give any clear explanation as to what the Right of Public Access really means and what it encompasses apart from the general obligation to show consideration and caution. The law can only provide some form of demarcation if other laws are interpreted to the contrary, but that this should be done is in any case an assumption. It would also be strange if a Constitutional law is always relative to all other laws that are supposed to be subordinate to it.  Conflicts regarding the Right of Public Access are unusual, probably because it is based on custom and consensus, but with an increased commercial use of nature in the form of for example berry picking and the arranging of tourist activities on other peoples land as well as a change in general attitudes, it is not far-fetched to imagine that these conflict can become increasingly common in the future. It is important to know what rights and obligations the Right of Public Access actually provides, in addition to vague guidelines that people are assumed to follow. Since it is not possible to find this in the law, this thesis turns to the next step in the legal system; the courts, which would usually proceed from the law to resolve legal conflicts. Seven legal cases have been analysed with the aim of finding out the reasoning used by the courts and how they assess the extent of the Right of Public Access in each case. The purpose is to be able to compare the outcomes of the conflicts to see if the courts´ handling of previous cases can clarify anything regarding the extent and limitations of the Right of Public Access. The results show that there are large differences between how different courts assess the matter, both within the same legal case but also between them. There are sheer contradictions and it cannot be said that the courts are consistent in their application of the Right of Public Access. Some principles appear in several of the verdicts, such as an unspecified tolerance limit for damage and inconvenience, that a commercial use of the Right of Public Access is permitted and that there is an oppurtunity for property owners to partially prevent the public from areas that are technically accessible by the Right of Public Access given certain conditions. However, it is doubtful how much these rules, applied by several courts, are worth as there is no obligation for a future legal interpreter to take them into account. The courts generally have a too far-reaching interpretation regarding what rights the public has, which results in the landowner having to make major concessions. The work finds that it is necessary that the demarcations of the Right of Public Access be legislated after a careful investigation that takes the changing conditions of the future into account.

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka könsskillnader i motiv och tillvägagångssätt hos förövare av dödligt partnervåld i heterosexuella parrelationer. En kvantitativ forskningsmetod användes i denna icke-experimentella tvärsnittsstudie, där data samlades in från ett urval av svenska domstolars domar, det vill säga tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolens domar publicerade i en juridisk databas. Ett urval av N = 49 domar granskades med hjälp av ett kodschema, varav n = 30 domar hade en manlig förövare och n = 19 domar en kvinnlig förövare. De erhållna datan analyserades genom ett chi2-test for independence. Resultaten indikerar att kön hos förövare av dödligt partnervåld var signifikant relaterat till motiv till det dödliga våldet där tidigare utsatthet för partnervåld skiljde sig åt signifikant mellan män och kvinnor, men inte till tillvägagångssätt i det dödliga våldet. Slutsatser som drogs av denna studie var att motiv till dödligt partnervåld skiljer sig åt med anledning av förövarens könstillhörighet, medan tillvägagångssätt i dödligt partnervåld var samma oavsett könstillhörighet. / The purpose of the present study was to examine gender differences in motives and methods among perpetrators of lethal partner violence in heterosexual relationships. A quantitative design was used in this non-experimental cross-sectional study, in which data were collected from a sample of the legal cases of Swedish courts, also the legal cases of district courts, courts of appeal and the Supreme Court published in a judicial database. A sample of N = 49 legal cases were examined by means of a coding scheme, including n = 30 legal cases consisting of male perpetrators and n = 19 legal cases of female perpetrators. The obtained data were analyzed by using a chi-square test for independence. The results indicate that the gender of perpetrators in lethal partner violence was significantly related to motives for the lethal violence, in which prior exposure to intimate partner violence differed significantly between men and women, but not to methods of the lethal violence. Conclusions drawn from this study were that the motives for lethal partner violence differed because of the perpetrator's gender, while the methods of lethal partner violence were the same regardless of gender.

No description available.