Syftet med denna studie var att generera ökad förståelse för hur ett urval heterosexuella män som har blivit utsatta för våld av sin partner upplever att våldet påverkat dem. För att uppfylla detta syfte använde vi oss av semistrukturerade intervjuer som spelades in, transkriberades och kodades och därefter analyserades med hjälp av tidigare forskning på området, maskulinitetsteori, teorin om det ideala offret samt hermeneutisk meningstolkning. Resultaten från vår studie visade att informanterna upplevde ångest, självskadetankar, rädsla och skuld- och skamkänslor. Skamkänslorna var relaterade till den manliga identiteten och skador på denna, genererade av erfarenheten av att vara offer för en kvinnlig förövare. Männen upplevde också att samhället varken ville eller kunde hjälpa dem. Resultaten indikerade att män som utsätts för partnervåld av kvinnor kan drabbas hårt psykiskt, att föreställningar om ”manlighet” riskerar att bidra till deras dåliga psykiska mående, samt att myndigheter behöver bli bättre på att möta dessa män. / The purpose of this essay was to contribute to an improvement in knowledge of the experiences of a selection of heterosexual men regarding female violence in intimate partner relationships and its consequences. In order to fulfill this purpose we used semi structured interviews which were recorded, transcribed, coded and thereafter analyzed using previous research in this field, masculinity theory, the theory of the ideal victim and hermeneutics. The central findings in our study were that the men experienced anxiety, fear, thoughts of harming themselves, guilt and shame as results of the violence. The shame was linked to their male identity. They also experienced a lack of willingness and ability to help from government agencies. These findings indicated, among other things, that government agencies need to improve their strategies in order to help men who are victims of violence from a female partner.

Med ett diskursteoretiskt förhållningssätt ämnar den här studien att studera hur kvinnors våld mot män framställs diskursivt i svensk press. Mer specifikt kommer besvara följande frågor att besvaras: “Hur framställs kvinnors våld mot män?”, “Hur framställs män som blivit utsatta för våld av en kvinnlig partner?” och “Hur framställs kvinnor som utövar våld mot en manlig partner?”. För att besvara dessa frågor har trettiofem artiklar från svensk press under åren 2015 till 2020 analyserats med hjälp av en foucauldiansk diskursanalys. Analysens fokus ligger på val av formulering och hur kvinnors våld mot män framställs. Utifrån analysen framträdde tre diskurser: “Det avvikande våldet”, “Det otillåtna offerskapet” samt ”Den sjuka kvinnan”. “Det avvikande våldet” visar att kvinnors våld mot män ses som något ovanligt. “Det otillåtna offerskapet” skapas genom att männen som utsätts för våld inte vill ses som offer, liksom att omgivningen har svårt att se dem som det. “Den sjuka kvinnan” visar att kvinnan som utövar våldet ofta framställs som sjuk. / This study aims to study women’s violence against men with a discourses theoretic approach. More specifically the following questions will be answered: “How is women’s violence against men portrayed?”, “How are men who are subjected to violence by a female partner portrayed?” and “How are women who use violence against a male partner portrayed?”. To answer these questions, thirty-five articles from Swedish media, from 2015 to 2020, was analyzed with a discourse theoretic approach. The focus in the analysis was choice of formulation and how women's violence against men was portrayed. Three discourses emerged: “The deviant violence”, “The illegitimate victimization” and “The sick woman”. “The deviant violence” shows that women’s violence against men is seen as something unusual. “The illegitimate victimization” is created when the man who is subjected to violence does not want to be seen as a victim, as well as the surroundings having a hard time seeing him as such.  “The sick woman” shows a woman who uses violence because she is ill.