digitalisering@umu

<p>I Sverige dömdes 24 kvinnor för dödligt våld mot partner mellan åren 1995 och 2001. Syftet med denna studie är att få en inblick i och beskriva hur partnervåldet såg ut tiden före och under det aktuella brottet under denna period. Domarna har analyserats utifrån dokumentanalys och meningskoncentrering. Resultatet har visat att det som utmärker partnervåldet tiden före det aktuella brottet är omfattande förekomst av fysiskt våld. Även psykiskt våld förekommer fastän i mindre utsträckning. Då både fysiskt och psykiskt våld förekommer före det aktuella brottet, riktas det från både mannen och kvinnan mot varandra i över hälften av fallen och i resterande del, från mannen mot kvinnan. Kvinnan initierar inget fysiskt eller kombinerat våld mot mannen under parets relation. Våldet används främst för att få makt och kontroll över partnern eller situationen. I det dödliga våldet från kvinnan förefaller alkohol och olösta konflikter mellan paret ha viss betydelse för utgången.</p>

<p>Omkring 100 personer i Sverige dör varje år av våld. En av tio förövare till dessa dåd är kvinnor. Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader mellan manliga och kvinnliga förövare gällande ett antal variabler före, under och efter brottssituationen vid dödligt våld. Totalt undersöktes 86 individer, 43 män och 43 kvinnor, dömda för mord, dråp eller vållande till annans död mellan åren 1995-2001 i Sverige. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan könen främst gällande variabler före och delvis efter brottet. Under brottet skilde sig könen endast åt gällande brottsplats. Tänkbart är att de skillnader som förekommer hänger samman med förövarens relation till offret.</p>

I Sverige dömdes 24 kvinnor för dödligt våld mot partner mellan åren 1995 och 2001. Syftet med denna studie är att få en inblick i och beskriva hur partnervåldet såg ut tiden före och under det aktuella brottet under denna period. Domarna har analyserats utifrån dokumentanalys och meningskoncentrering. Resultatet har visat att det som utmärker partnervåldet tiden före det aktuella brottet är omfattande förekomst av fysiskt våld. Även psykiskt våld förekommer fastän i mindre utsträckning. Då både fysiskt och psykiskt våld förekommer före det aktuella brottet, riktas det från både mannen och kvinnan mot varandra i över hälften av fallen och i resterande del, från mannen mot kvinnan. Kvinnan initierar inget fysiskt eller kombinerat våld mot mannen under parets relation. Våldet används främst för att få makt och kontroll över partnern eller situationen. I det dödliga våldet från kvinnan förefaller alkohol och olösta konflikter mellan paret ha viss betydelse för utgången.

Omkring 100 personer i Sverige dör varje år av våld. En av tio förövare till dessa dåd är kvinnor. Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader mellan manliga och kvinnliga förövare gällande ett antal variabler före, under och efter brottssituationen vid dödligt våld. Totalt undersöktes 86 individer, 43 män och 43 kvinnor, dömda för mord, dråp eller vållande till annans död mellan åren 1995-2001 i Sverige. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan könen främst gällande variabler före och delvis efter brottet. Under brottet skilde sig könen endast åt gällande brottsplats. Tänkbart är att de skillnader som förekommer hänger samman med förövarens relation till offret.

Pågående Dödligt Våld har blivit ett allt mer diskuterat ämne inom ambulanssjukvården den senaste tiden. Det framkommer att en ökad hotbild har utvecklats över Europa och med detta ökar kravet på sjukvården gällande förberedelse och kunskap inom ämnet. Det kan röra sig om en eller flera gärningsmän som genomför ett brott med hjälp av vapen eller fordon och ofta är händelsen över inom 15 minuter. Som ambulanspersonal finns en risk att råka ut för en PDV-situation och denna studies syfte var att belysa ambulanspersonals erfarenheter av agerande i en situation med pågående dödligt våld. För att svara till studiens syfte valde författarna att använda sig av en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Under studiens gång intervjuades sex personer, varav två kvinnor och fyra män och därefter transkriberades och sammanställdes intervjuerna för att ett resultat skulle kunna framarbetas. Resultatet framställdes efter granskning med hjälp av Elo och Kyngäs (2008) mall för kvalitativ innehållsanalys och redovisades därefter genom fyra huvudkategorier och tio subkategorier. Resultatet visar på att den ambulanspersonal som agerat i en PDV-situation var nöjd med sin egen och sina kollegors insats, men känner en fortsatt oro över att behöva agera i en liknande situation igen. En utmaning finns därför i att försöka skapa en trygghet kring fenomenet med hjälp av ytterligare mental och praktisk utbildning.

Samhällets försämrade säkerhetsläge i kombination med akutmottagningens komplexa och utmanande vårdmiljö samt akutsjuksköterskans utsatta roll, är faktorer som kan öka risken för att utsättas för pågående dödligt våld. Därav finns betydelse att belysa de förmågor som stärker akutsjuksköterskans handlande i händelse av sådan situation på akutmottagning. Syftet med studien var att sammanfatta befintlig litteratur kring vilka förmågor i form av kompetens och beredskap akutsjuksköterskan bör ha i händelse av pågående dödligt våld på akutmottagning. Som metod valdes en systematisk och integrativ litteraturöversikt där nio vetenskapliga artiklar samt grå litteratur inkluderades. Ur resultatet framträdde tre kategorier: “Förmåga att förebygga och förbereda inför händelse av pågående dödligt våld”, “Förmåga att agera och skydda under händelse av pågående dödligt våld” och “Förmåga att stödja efter händelse av pågående dödligt våld”. Resultatet påtalade vikten av att akutsjuksköterskan, utifrån uppdraget att verka för en trygg och säker vård, ges rätt verktyg i form av mental medvetenhet, säker arbetsmiljö, kompetens och beredskap för att ha förmågan att stävja hotfulla situationer och agera utifrån sin egen och omgivningens säkerhet vid händelse av pågående dödligt våld på akutmottagning.

I studier gällande våldsbrott görs vanligen en uppdelning av gärningsmän. Feshbach (1964) presenterade en teoretisk distinktion som redovisade två separata former av aggression, reaktivt samt instrumentellt våld. Det reaktiva våldet kunde ses som spontant och impulsivt medan instrumentella våldet var planerat och proaktivt. Föreliggande studien syftade till att undersöka om det existerar en skillnad mellan reaktiva respektive instrumentella gärningsmäns olika grader av starka känslor/stress i samband med brottet, brottsbegåendets längd, samt val av mordvapen. Studien bestod av 215 brottslingar som begått instrumentellt eller reaktivt våld. Resultatet visade på ett signifikant samband mellan högre grad av känslor hos reaktiva gärningsmän samt att instrumentella gärningsmän begick signifikant mer utdragna våldsbrott. Vid val av vapen påvisades även ett signifikant samband mellan strypning med verktyg och instrumentellt våld. / In studies regarding violent crimes a division of offenders is usually made. Feshbach (1964) presented a theoretical distinction which reported two separate forms of aggression, reactive and instrumental violence. The reactive violence could be seen as spontaneous and impulsive, while instrumental violence is planned and proactive. The present study aimed to investigate if it exists a difference between reactive and instrumental offenders' various degrees of emotions/stress associated with crime, the length of the crime, and the choice of murder weapon. The study consisted of 215 offenders who committed instrumental or reactive violence. The results showed a significant association between higher levels of feelings amongst reactive offenders while the instrumental offenders committed significantly more protracted violent crimes. A significant association between strangulation with tools and instrumental violence was also detected.

Syftet med föreliggande kandidatuppsats har varit att utifrån forskning om riskfaktorer, redogöra för vilka riskfaktorer gärningsmän har som utövar dödligt våld mot en kvinna i en nära relation. En nationell och internationell forskningsöversikt genomfördes samt en kvantitativ innehållsanalys av tio domslut från olika Tingsrätter i Sverige. Sammantaget så visar nationell och internationell forskning att de vanligaste riskfaktorerna för dödligt våld är separationsproblematik hos gärningsmannen, drog/alkoholmissbruk, tidigare utsatt offret för partnervåld, samt arbetslöshet.Innehållsanalysen av domsluten bekräftar den vetenskapliga forskningen där de vanligaste riskfaktorerna för brottet är en problemfylld relation, utsatt offret för tidigare hot om våld, kontrollbehov, separationsproblematik samt sexuell svartsjuka. Mer forskning efterfrågas kring depression hos gärningsmannen vid brottet, som både litteraturgenomgången och innehållsanalysen visade vara en riskfaktor. Ytterligare forskning efterfrågas också om styvbarn och hög åldersskillnad mellan offer och gärningsman, som den internationella forskningen visade verka som riskfaktorer. Denna kandidatuppsats bidrar till kunskapsläget i Sverige över riskfaktorer hos gärningsmän för dödligt våld i nära relation. / This Bachelor’s thesis has sought to investigate the offender risk factors for intimate partner homicide based on prior research. A national and international literature research review was performed as well as a quantitative content analysis of ten court cases from different District courts in Sweden. The literature research review shows that the most common risk factors for intimate partner homicide are separation problems, drug/alcohol addiction, prior spousal violence, and unemployment. The content analysis confirms these results and shows that the most common risk factors in the ten court cases comprised a problematic relationship, prior threats of violence towards the victim, controlling behaviour, separation problems and sexual jealousy. More research is needed regarding depression in the perpetrator at the time of the crime, which both the literature review and the content analysis proved to be a risk factor for intimate partner homicide. The international literature also showed that stepchildren living at home, as well as a big age difference between the perpetrator and the victim, proved to be risk factors and further research is needed regarding this. This thesis contributes to the field of knowledge in Sweden on risk factors in the perpetrator for intimate partner homicide.

Denna studie syftar till att analysera massmedias framställning av kvinnor och män dömda för mord, och med utgångspunkt i genusteori jämföra skildringen av män, kvinnor, femininitet och maskulinitet. Vår analys grundas i den genusteoretiska ansatsen att genus produceras och reproduceras, vilket ständigt förhålls till normativa föreställningar om både femininitet och maskulinitet. Studiens empiriska material baseras på artiklar från kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen, som tillsammans skildrar fem manliga respektive fem kvinnliga gärningspersoner dömda för mord. Genom användning av en tematisk textanalys identifieras i resultatet fyra teman som är centrala för reproducerandet av genus i artiklarna: benämningar av gärningspersoner, skildring av våldshandling och motiv, dubbelliv och kontrasterande samt sexualitet. Genomgående i artiklarna återfinns mönster av hur gärningspersonerna beskrivs i linje med normativa föreställningar om genus och hur detta kontrasteras till det dödliga våldet. Massmediala framställningar använder således reproducerandet av olika genusgöranden på ett sätt som skapar sensationella nyheter.