Med ett kritiskt diskursanalytiskt tankesätt ämnar denna uppsats att studera hur nyhetsmedier rapporterar om manliga offer respektive kvinnliga offer för dödligt våld i nära relation. Syftet med studien är att utreda om nyhetsmediet Aftonbladet i sin nyhetsrapportering bidrar till stigmatiseringen av kvinnliga och manliga offer för dödligt våld i nära relation. I denna studie ska det även analyseras hur Aftonbladet väljer att tilldela skuld i fallen för att undersöka hur de ser på maskulinitet och femininitet. Studien ämnar att bidra med kunskap om huruvida Aftonbladet främjar eller hämmar jämställdhet i samhället, stigmatisering kring könen och om de bidrar till de patriarkala idéerna. För att besvara forskningsfrågorna analyserades elva artiklar mellan åren 2016 till 2023. Resultatet visar att manliga offer refereras på ett opersonligt sätt där den kvinnliga gärningsmannen står i fokus i artiklarna. De manliga offren tilldelas även skuld i brottet i och med de attribut som de tilldelas och hur de representeras inför och under morden där de misshandlade kvinnan, vilket används som rättfärdigande för tilldelningen av skuld. Därmed bidrar Aftonbladet inte till stigmatiseringen kring manliga offer och främjar jämställdhet i samhället. Resultatet av de kvinnliga offren visar att de tilldelas attribut som är personliga, och därmed ger läsaren en “vi”-känsla. På grund av det får kvinnliga offer ingen tilldelning av skuld i brott. Dock innebär detta att Aftonbladet bidrar till stigmatiseringen då de kvinnliga offren även får attribut som svaga och rädda samt inte främjar jämställdhet. Däremot främjar Aftonbladet jämställdhet i och med att de kvinnliga offren får mer utrymme i artiklarna och könsmaktsordningen bryts. / Using a discourse analysis approach, this thesis aims to study how news media report on male and female victims of fatal domestic violence. The purpose of the study is to investigate whether the news media Aftonbladet in its news reporting contributes to the stigmatisation of female and male victims of fatal domestic violence. And how Aftonbladet chooses to assign blame in the crimes, to see how they view masculinity and femininity. The study aims to contribute to understand whether Aftonbladet promotes or inhibits gender equality in society, stigmatisation around the genders and whether they contribute to patriarchal ideas.  In order to answer the research questions, eleven articles between 2016 and 2023 were analysed. The results show that male victims are referred to in an impersonal way where the female offender is the focus of the articles. The male victims are also assigned guilt in the crime through the attributes they are assigned and how they are represented before and during the murders where they abused the woman, which is used as justification for the assignment of guilt. Thus, Aftonbladet does not contribute to the stigmatisation of male victims and promotes gender equality in society. The result of the female victims shows that they are assigned attributes that are personal, thus giving the reader a "we" feeling. Because of this, female victims do not receive an attribution of guilt in crime. However, this means that Aftonbladet contributes to stigmatisation as the female victims are also given attributes such as weak and afraid and do not promote gender equality. However, Aftonbladet promotes gender equality because the female victims are given more room in the articles and the gender power structure is broken.

Dödligt skolvåld har sedan länge varit ett uppmärksammat problem i bland annat USA. Forskningen om dödligt skolvåld tenderar ofta att studera amerikanska exempel där syftet är att identifiera riskindivider genom att undersöka personlighetsdrag och bakgrundsfaktorer. Dödligt skolvåld i en skandinaviskt kontext saknas det dock kunskap om. Syftet med den här studien är att undersöka utmaningar och framgångsfaktorer med samverkan vid hanteringen före, under och efter händelser med dödligt våld i den svenska skolmiljön. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod där det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Med utgångspunkt i ledning och samverkan som teoretiskt ramverk och med boundary spanning som centralt teoretiskt begrepp, analyserades insamlade data med tematisk analys. Studien resulterade i två huvudsakliga teman, utmaningar för samverkan och framgångsfaktorer för samverkan. Studien visade att avsaknad av systematik och bristande kommunikation utgör de främsta utmaningarna, samtidigt som god person- och förmågekännedom utgör de främsta framgångsfaktorerna vid samverkan. Studiens resultat bekräftar delvis tidigare forskning men lyfter också fram nya fynd. Till exempel att lagstadgade sekretessbestämmelser utgör hinder för effektiv samverkan mellan skolan, polisen och socialtjänsten. / Deadly school violence has long been acknowledged as a pressing issue, particularly within the United States. Existing research primarily concentrates on American instances, with a focus on identifying high-risk individuals through the examination of personality traits and background factors. However, there exists a notable gap in understanding deadly violence within a Scandinavian context. This study aims to explore the challenges and success factors associated with collaborative efforts in managing incidents of deadly violence within the Swedish school environment, spanning the periods before, during, and after such occurrences. Employing a qualitative approach, empirical data was gathered through semi-structured interviews. Drawing upon the theoretical framework of management and collaboration, and boundary spanning as a central theoretical concept, thematic analysis was employed to analyze the collected data. The study highlights two key themes: challenges for collaboration and success factors for collaboration. Findings reveal that the lack of systematic approaches and inadequate communication represent primary challenges, while good understanding of individuals and their capabilities are the primary success factors in collaboration. The study's findings partly confirm previous research but also highlight new discoveries. For instance, statutory confidentiality regulations pose obstacles to effective collaboration between schools, the police, and social services.