Övergripande syfte med undersökningen är att ge en bild av hur pedagoger ser på och tar till vara på individers olikheter och kompetenser i en barngrupp. I syftet ingår även att studera barns upplevelser av pedagogernas bemötande i och planerande av tambursituationen. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på pedagogerna och deras arbetssätt då detta ligger till grund för barnens upplevelser.   Studien är en kvalitativ intervjustudie med inspiration utifrån den hermeneutiska ansatsen och har genomförts på tre förskolor. Deltagande i intervjuer har varit 10 pedagoger och 29 barn i åldrarna 4-6 år.   Fokus ligger något mer på pedagogernas utsagor men genom intervjuer med barn kunde tambursituationen ytterligare belysas. Genom att ta del av barnens upplevelser av tambursituationen kunde vi se om dessa skilde sig från pedagogernas utsagor, och i så fall på vilket sätt. Resultatet av studien visar en strävan hos pedagogerna att bemöta varje barn individuellt och att tillvarata barns kompetenser genom att bl.a. göra gruppindelningar. Pedagogerna ser många gånger rutinsituationen som ett stressmoment och önskar förändringar både vad gäller arbetslagets samsyn, den fysiska miljön och individers förutsättningar. Barnen är till största delen nöjda men uttrycker önskemål om mer inflytande och en lugnare miljö i tambursituationen.

<p>Övergripande syfte med undersökningen är att ge en bild av hur pedagoger ser på och tar till vara på individers olikheter och kompetenser i en barngrupp. I syftet ingår även att studera barns upplevelser av pedagogernas bemötande i och planerande av tambursituationen. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på pedagogerna och deras arbetssätt då detta ligger till grund för barnens upplevelser.</p><p> </p><p>Studien är en kvalitativ intervjustudie med inspiration utifrån den hermeneutiska ansatsen och har genomförts på tre förskolor. Deltagande i intervjuer har varit 10 pedagoger och 29 barn i åldrarna 4-6 år.</p><p> </p><p>Fokus ligger något mer på pedagogernas utsagor men genom intervjuer med barn kunde tambursituationen ytterligare belysas. Genom att ta del av barnens upplevelser av tambursituationen kunde vi se om dessa skilde sig från pedagogernas utsagor, och i så fall på vilket sätt. Resultatet av studien visar en strävan hos pedagogerna att bemöta varje barn individuellt och att tillvarata barns kompetenser genom att bl.a. göra gruppindelningar. Pedagogerna ser många gånger rutinsituationen som ett stressmoment och önskar förändringar både vad gäller arbetslagets samsyn, den fysiska miljön och individers förutsättningar. Barnen är till största delen nöjda men uttrycker önskemål om mer inflytande och en lugnare miljö i tambursituationen.</p>

Syftet med studien är att synliggöra hur genus konstrueras vid pedagogers bemötande av barn. Hur genuskonstruktioner synliggörs av pedagoger vid bemötandet av pojkar och flickor, i detta fall vid påklädningssituationerna i tamburen. Anledningen till att vi valde skriva om genus var för att vi vet att det förekommer skillnader i bemötandet av pojkar och flickor. Vi hoppas därmed kunna bidra till ökad medvetenhet för att kunna utgöra en förändring i bemötandet.Denna studie ger en inblick hur det ser ut i tamburen på förskolor, genom att vi gjort observationer på fyra förskolor. Det vi tittat efter är vilka som får hjälp utan att be om det, vilka som får hjälp när de ber om det samt vilket tålamod och tonläge pedagogerna visar. Det analyserade resultatet visar att fler pojkar än flickor får hjälp utan att de ber om det, vilket tyder på de traditionella tankarna om könsroller. När de ber om hjälp är det jämnt fördelat mellan könen, vilket tyder på att pedagogerna har ett mer jämställt tänk. I de fall där pedagogernas tålamod prövas av barnen, höjs oftast deras tonläge vid bemötandet av dessa barn. Dock var det ingen skillnad i bemötandet sett ur ett genusperspektiv.

Abstract This text deals with one of the preschool everyday routine chores, and the phenomenon I have chosen to investigate is the hallway situation. The purpose of the study was to see if the hallway situation offers good communicative interactions between children and teachers, and investigate if the teachers use special strategies to make the hallway situation work. The method of this study was survey, qualitative interviews and observations. The three methods have deliberately been selected to best suite and reply to the different issues. Today’s groups of children in preschool are very big, and some of the preschools are not adapted to these large groups of children that we have today. This means that teachers are forced to think about and use their skills to get the business to work. During the 1990 - century was unfortunately substantial financial savings and cuts made, which today results in too large groups of children. But these cuts and savings have also generated a positive trend, and that trend is that the teachers consider themselves increased in their expertise and that they now have to use there skills to make the hallway situation work.The outcome of my case study shows that teachers and the children together create and allow for communicative interaction between them. But it then depends on educators' skills and willingness to reflect on their own activities. One way of looking at life is the postmodern perspective that centers the child. The child exists through its relationships with other people and in a unique context. Therefore it is important that we choose to see knowledge as a perishable commodity.   Key words: Preschool, hallway situation, communication, interaction, everyday routines