The purpose of our study is to find the reasons behind teachers' different choices of literature in the Swedish subject at Sixth Form level in Sweden. These choices have didactical consequences regarding what is actually taught through literature. There is a risk that the diverse subject of Swedish, according to the Swedish curriculum, is not taught to its full extent due to a lack of understanding of what literature should be used for. We believe that one way to counteract this misunderstanding is finding a consensus in the choice of literature between teachers of Swedish. The literature review covers central Swedish sources with student and teacher perspectives on literature use in school. We also included more recent international studies to include further perspectives on different kinds of literature and literature use. To accomplish our study, we interviewed six teachers of Swedish at three different schools in the Southwest of Sweden about their choices of literature as well as their view of literature in Swedish education. The teachers' choices of literature were compared and analysed using theories on categorization of the Swedish subject in school and other factors that might play a role in the choice of literature. We also interpreted what kind of reading was prioritized by teachers to analyse the didactic implications of different literature choices. Additionally, we searched for any sign of consensus between the teachers that might show us whether or not teachers of Swedish do have consensus in their choice of literature. We concluded that our informants all have different views on literary education, which guide their choices, and we have made suggestions for finding consensus in the choice of literature.

För att kunna göra väl underbyggda karriärval krävs en utvecklad valkompetens. Syftet med detta arbete är att se hur yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare definierar och arbetar med valkompetens inom grundskolan och jämföra det med synen hos vägledare inom gymnasieskolan gällande valkompetens och vad de förväntar sig att vägledare inom grundskolan gör. Tio stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med yrkesaktiva studie- och yrkesvägledare inom grund- och gymnasieskolan. Till hjälp i analysarbetet användes tidigare forskning i ämnet samt teorierna Circumscription and Compromise av Gottfredson, Cognitive Information Processing av Peterson, Sampson Jr, Lenz och Reardon samt teorin om KASAM av Antonovsky. Resultaten visar att ett stort mått av samsyn finns kring definitionen av begreppet valkompetens. Samtidigt arbetar vägledarna väldigt olika för att uppnå målet kring elevernas utveckling av valkompetens och vägledare inom gymnasieskolan förväntar sig att eleverna fått mer information än vad grundskolan vägledare förmedlat.

Denna studie genomfördes för att undersöka hur förskollärare upplever att de planerar och genomför sin undervisning tillsammans med sina kollegor. Studien genomfördes med intervjuer av förskollärare om hur deras verksamhet ser ut kring samarbetet, då samarbetet och samsynen är viktig för att barnens utbildning ska kunna bedrivas på ett bra och kvalitetshöjande sätt. Resultatet visar att förskollärare upplever att det finns en samsyn vad det gäller det innehåll som ska undervisas i förskolan, däremot tyder resultatet samtidigt på att det finns brister i samarbetet och samsynen kring hur undervisningen ska planeras och genomföras. Det visade sig bero på att varje enskild förskollärare gör sin egen planering.

Syftet med studien har varit att bidra med ökad kunskap om de olika perspektiv som finns i det specialpedagogiska uppdraget. Detta har gjorts genom att undersöka förväntningar, uppfattningar och ramar hos rektorer, lärare och elevhälsopersonal. Studien är gjord utifrån en ekologisk systemteoretisk teori med en fenomenografisk forskningsansats där man tolkar och analyserar uppfattningar med kvalitativ intervju som metod. Uppfattningar hos informanterna har varit det centrala. Pedagogiska perspektiv som synliggjorts är det relationella- och det kompensatoriska i analysen slagit samman till elevsyn. Studien visar på att det fanns skillnader i uppfattningar rörande speciallärar- och specialpedagoguppdraget mellan informanterna, vidare såg några av informanterna specialpedagogen som en övergripande specialist. Studiens resultat redovisar också synsätt, tolkningar och uppfattningar gällande handledning, det förebyggande, främjande och åtgärdande arbetet och vem som ska ha ansvaret för elever i behov av särskilt stöd. Det fanns bland lärarna skillnader i uppfattningar och förväntningar på specialpedagogen men genom en tydlig arbetsbeskrivning, skulle förståelsen för uppdraget kunna öka. / Gustavsson, Johanna (2020). Det specialpedagogiska uppdraget ur olika perspektiv. The special education assignment from different perspectives -a study on the perceptions of principals, teachers and student health workers. Specialpedagogprogrammet, Institution för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. The purpose of the study has been to gain increased knowledge about the different perspectives contained in the special education assignment. I have done this by examining the expectations, perceptions and frameworks of principals, teachers and student health staff. The study is done with ecological systems theory and a phenomenographic research approach where one interprets and analyzes perceptions with qualitative interview as method. The views of the informants have been central. Educational perspectives that have been made visible are like the relational and compensatory ones that I have combined in the analysis in views of pupils. Differences between the special teacher assignment and the special education assignment and that some mentioned the special educator as an overall specialist. The results of the study presents the views, interpretations and perceptions regarding supervision, the prevention, promotion and corrective work and who should be responsible for students in need of special support and the assignment as a whole. Teachers want to be able to influence efforts to varying degrees and differences in perceptions and expectations exist. Through a job description, a responsiveness and having a mandate from the pricipal makes an understanding and clarifies the assigntment.Keywords concensus, ecological systems theory, leadership, perceptions, relationship

Sammanfattning/AbstractEkstrand, Linda (2018). Samverkan i elevhälsoteamet – för att möta varje elevs behov. Student Health Team in Collaboration – to meet the Need of every Child. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragStudien förväntas öka kunskapen i vilken betydelse samverkan inom elevhälsoteam har för att kunna möta varje barns behov. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa hur samverkan i elevhälsoteam upplevs och vilken betydelse samverkan har för elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete.De preciserade frågeställningarna är:Hur upplever professionerna i elevhälsoteamet sina möjligheter till samverkan?Hur påverkar samverkansmöjligheterna det förebyggande och det hälsofrämjande arbetet?Vilka faktorer identifieras som framgångsrika i det förebyggande och det hälsofrämjande arbetet? TeoriDen teoretiska förankringen tar sin utgångspunkt i systemteorin, där individens problem förklaras utifrån ett samspel med många olika faktorer. En organisation kan betraktas som ett system där människorna måste förstås i relation till varandra. Vidare grundas analysen i studien på Antonovskys känsla av sammanhang. KASAM, vilken utgår från ett hälsofrämjande perspektiv. MetodMetodansatsen i studien har inspirerats av fenomenologisk ansats där syftet är att fånga fenomenets kärna, den gemensamma nämnaren i det empiriska materialet. Metoden för insamlandet av empirin har skett via halvstrukturerade intervjuer med öppna svarsalternativ. Fyra olika yrkeskategorier i ett elevhälsoteam har intervjuats. Intervjumaterialet har sedan genomgått en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Dessa har resulterat i fyra underkategorier vars gemensamma nämnare utsetts till en huvudkategori, som betraktas som fenomenets essens.ResultatStudiens resultat visar att upplevelsen av möjligheter och förutsättningar till samverkan inom elevhälsoteamet till hög grad påverkas av vilken syn skolan har på elever i svårigheter, vilket anses utgöra kärnan i studiens fenomen. De specialpedagogiska perspektiven kategoriskt och relationellt hamnar i blickfånget och bedöms vara samverkansmöjligheter som påverkar det förebyggande och det hälsofrämjande arbetet. Vidare visar resultatet att förutsättningarna för samverkan till stor del utgörs av hur ledningen organiserar elevhälsans arbete. Tillgängligheten och närheten till de olika yrkesprofessionerna gynnar det förebyggande arbetet i att kunna möta varje elevs behov. Det tvärvetenskapliga lärandet inom elevhälsoteamet upplevs som en värdefull faktor i elevhälsoarbetet. Slutligen visar resultaten vikten av att involvera hela skolan i det förebyggande och det hälsofrämjande arbetet. Vilket till stor del utgörs av elevens perspektiv genom att ta till vara på elevernas upplevelser av sin egen skolsituation. Specialpedagogiska implikationerMöjligheterna och förutsättningarna för en specialpedagog att kunna arbeta hälsofrämjande och förebyggande anses till stor del handla om skolans sätt att se på elever i svårigheter. Specialpedagogens uppdrag innefattar att undanröja hinder och svårigheter i lärmiljön vilket kan tänkas bli ett dilemma om skolans sätt att se på elever i svårigheter tillskriver eleven som bärare av problemet. Detta kategoriska perspektiv resulterar i att lärmiljön i mindre utsträckning analyseras vilket i praktiken leder till åtgärdande insatser på individnivå.NyckelordElevhälsoarbete, elevhälsoteam, samsyn, samverkan och tvärvetenskapligt.

Sammanfattning/AbstractHenriksson, Maria (2019). Förebyggande insatser i förskolan- och samverkans betydelse i en specialpedagogisk kontext. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolut- veckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien förväntas bidra med kunskaper om hur specialpedagoger ser på förebyggande insatser i förskolan samt hur de kan samverka med andra professioner i det förebyggande arbetet. Studien förväntas ges kunskaper om tidiga insatser kopplat till aktuell forskning både nationellt och internationellt.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa förebyggande specialpedagogiskt arbete i förskolan. Vi- dare syftar studien att belysa hur specialpedagoger upplever samverkan med andra pro- fessioner i det förebyggande arbetet. De preciserade frågeställningarna är:• Hur ser specialpedagoger på förebyggande specialpedagogiskt arbete i förskolan?• Hur samverkar specialpedagoger med andra professioner i det förebyggande ar-betet?TeoriStudien har sin utgångspunkt i tre teorier. Den första är systemteorin som ser verksam- heten som ett system där olika delar bildar en helhet. Dessa delarna står i relation till varandra och påverkas av varandra och påverkar därmed helheten. Analysen grundas även i ett sociokulturellt perspektiv utifrån Vygotskijs tankar om att människor lär sig genom att samspela med omgivningen. Även Antonovskys teori kring KASAM, alltså känsla av sammanhang, för bibehållen hälsa finns med i analyserna.MetodEmpirin till studien har samlats in genom fem halvstrukturerade intervjuer med öppna- frågor. Deltagarna i studien är alla specialpedagoger, några lokalt och andra centralt pla- cerade. Den kvalitativa analysen av empirin är inspirerad av fenomenologin med syfte att kategorisera innehållet för att hitta kärnan i materialet.3ResultatAnalysen av studien har resulterat i fyra underkategorier för förebyggande arbete i för- skolan. Dessa fyra är språkutvecklande arbetssätt, tillgänglig lärmiljö, gruppdynamik och samverkan. Inom alla fyra kategorier har förhållningssätt ansetts vara av stor vikt. Resul- tatet visar, att ett kategoriskt förhållningssätt där man ser brister hos barnet, försvårar det förebyggande arbetet som istället utgår ifrån att undanröja hinder i lärmiljön och barnets omgivning. Vidare visar resultatet att samverkan med andra professioner är viktigt för barn i riskzonen. Det som ofta brister i samverkan är att den sker sporadiskt och behöver utvecklas till att bli mer systematisk för att få full effekt.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogen har ett viktigt uppdrag när det gäller förebyggande arbete. För att ar- beta för barnets bästa behöver specialpedagogen arbeta på många nivåer i organisationen. För att nå ut med specialpedagogisk kunskap och förhållningssätt behöver de arbeta med handledning ut mot pedagogerna i verksamheten. De behöver även samverka med andra yrkesprofessioner skapa ett helhetsperspektiv. För att nå ut med specialpedagogiska tan- kar på organisationsnivå behövs ett bra samarbete och förtroende hos ledningen för att göra sin röst hörd i verksamhetens förändringar. Resultatet av denna studie pekar på att det specialpedagogiska förhållningssättet behövs ute i verksamheterna och att det gör skillnad för barnen. Specialpedagogens roll är viktig i alla organisationens delar, både på organisations-, grupp- och individnivå.NyckelordFörebyggande, lärmiljö, riskzon, samsyn, samverkan

Syftet med vår studie var att genom en intervjustudie med sex förskollärare analysera deras tolkningar av undervisning som begrepp och hur de uppfattar vilka yttre faktorer som påverkar undervisningen. Studien genomfördes genom en kvalitativ intervjustudiemetod på kommunala förskolor i mellersta Sverige. I resultatet framkom en definition av begreppet undervisning som något som sker genom målstyrda processer och som ska utgå från barnens intressen. Undervisning kan både vara planerad men även uppstå spontant i olika lärsituationer. Det visade sig viktigt med en samsyn i arbetslaget och att det behövs fler utbildade förskollärare för att öka kompetensen i förskolan, för att kunna säkerställa kvalitén i undervisningen och en likvärdig förskola för alla barn. I resultatet framkommer det att ramfaktorer såsom tid för planering, tid för reflektioner, utbildade förskollärare och barngruppens storlek ses som organisatoriska förutsättningar för att bedriva undervisning / <p>2019-12-20</p>

Studiens övergripande syfte är att lyfta fram och uppmärksamma en viktig del av SFI-undervisningen – samsynen kring grammatikens betydelse i undervisningen. Krashens olika teorier gällande grammatikens inlärning har delvis utgjort grunden för undersökningen. Den övergripande specifika frågeställningen som besvaras i studien är om det finns någon samsyn mellan SFI-lärare kring grammatikens betydelse i SFI-undervisningen. Studien utgår från tre viktiga aspekter inom grammatikundervisningen. Den första aspekten är SFI-lärarnas uppfattning om grammatikens status och roll i SFI-undervisningen. Den andra aspekten är SFI-lärarnas upplevelse, att utifrån uppfattningen om grammatikens betydelse i SFI-undervisningen, lära ut så eleven har möjlighet att nå höga grammatiska kunskapskrav i respektive kurs. Den tredje aspekten är SFI-lärarnas omfattning av grammatik i SFI-undervisningen utifrån påverkan av Skolverkets formulering i kursplanen gällande grammatiska strukturer. Semistrukturerade djupintervjuer används som metod och genomförs med totalt fyra kvinnliga och två manliga SFI-lärare inom Vuxenutbildningen, på tre olika arbetsplatser i tre olika kommuner. Av respondenterna har alla lärarexamen med minst 30 högskolepoäng i ämnet svenska som andraspråk och är i åldrarna 42 till 56 år samt undervisar i SFI-kurs C respektive D. Resultatet visar att det finns en samsyn. SFI-lärarnas uppfattning är att grammatikens status och roll i undervisningen anses vara hög och viktig. Lärarnas förhållning till samsynen varierar i SFI-undervisningen utifrån förmågan att hantera det som privatperson eller i sin yrkesroll. SFI-lärarna upplever att den egna uppfattningen om grammatikens betydelse i undervisningen påverkar hur de lär ut grammatik och indirekt i vilken grad eleven har möjlighet att nå höga grammatiska kunskapskrav i respektive kurs. Det finnas en viss delad uppfattning utifrån olika påverkansfaktorer som exempelvis förutsättning och vilja hos eleven. SFI-lärarna är eniga om att Skolverkets formulering i kursplanen för SFI gällande grammatiska strukturer i mycket låg grad påverkar deras omfattning av grammatik i SFIundervisningen. En anledning är att grammatiken inte kan vara fristående från övriga språkliga delar i undervisningen. Relaterat till de teoretiska utgångspunkterna är slutsatsen att lärarna har en samsyn utifrån status och roll, möjlighet att nå höga grammatiska kunskapskrav och att omfattningen av grammatik i SFI-undervisningen inte påverkas av formuleringen i gällande styrdokument.

Denna studie har som syfte att undersöka en grupp pedagogers erfarenheter av lyckad inkludering och hur pedagogerna beskriver avgörande faktorer som bidrar till detta. Vid vårt val av fokusgruppintervjuer har vi tagit del av pedagogernas tankar och resonemang kring begreppet inkludering där vi kan urskilja en gemensam faktor, det vill säga en gemensam samsyn, bland gruppernas svar som är en viktig del i inkluderingsarbetet. I vårt resultat kan vi utläsa att det är naturligt för pedagogerna är att anpassa sig till rådande omständigheter. En framgångsfaktor i arbetet är att inte tänka inkluderande utan förhålla sig till den barngrupp man har och arbeta för att alla barn är en del av gruppen.

Studien syftar till att få en ökad förståelse för det kollektiva lärandet genom reflektion i arbetslagen på förskolorna och har haft sin utgångspunkt från ett sociokulturellt perspektiv med kompletterande teoretiska begrepp. Studien bygger dessutom på en kvalitativ ansats och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vårt resultat visar att förskolans pedagogiska personal över lag uppfattar det kollektiva lärandet genom reflektion som positivt och kvalitetshöjande. Dock med undantag för när reflektionstiden går åt till att enbart skapa en gemensam förståelse för undervisningen och syftet med reflektionen. Vidare visar resultatet att den pedagogiska personalen främst använder det kollektiva lärandet i utbildningen i form av utveckling av undervisning och förhållningssätt. Studiens slutsats är att kollektivt lärande genom reflektion i många fall uppfattas gynnsamt för utveckling av förskolans kvalitet, undervisning, förhållningssätt och för de yrkesverksammas kompetensutveckling, vilket kräver en samsyn, stöttning, god inställning och trygghet i arbetslaget.