En stor del och kanske även den klurigaste delen av lärarnas yrkesliv handlar om att sätta betyg och bedöma eleverna. Skolverket hävdar att bedömningen inom den svenska skolan inte är tillräckligt likvärdig. De menar dock att sambedömning kan användas som ett verktyg inom skolorna för att förbättra den likvärdiga bedömningen. Studiens syfte var att undersöka sambedömning utifrån ett tvålärarsystem i ämnet Idrott och hälsa på högstadiet. Frågeställningar som studien ämnade att besvara var: hur lärarna definierade begreppet sambedömning och vad det fanns för positiva respektive negativa aspekter kring sambedömning när ett tvålärarsystem inom Idrott och hälsa används samt vilka metoder inom sambedömning som dessa lärare använde sig av när rörelsekvaliteter bedöms. Sex lärare i Idrott och hälsa som arbetar på högstadieskolor som undervisar med ett tvålärarsystem intervjuades. Studiens resultat visar att lärare samarbetar både kring bedömning och betygsättning. De intervjuade lärarna menar att sambedömning och tvålärarsystemet är överlägset om man ska uppnå en likvärdig bedömning. Detta eftersom lärarna diskutera bedömningen och bedömer elevernas kunskaper och färdigheter tillsammans genom tvålärarsystemet. De intervjuade lärarna har svårt att se något negativt med sambedömning. Det finns dock vissa negativa aspekter, bland annat att lärarna måste kunna arbeta nära varandra under stora delar av sin arbetstid. I studien framkommer det att ett vanligt hjälpmedel vid bedömning av rörelsekvaliteter är digitala verktyg som exempelvis filminspelning.

Studien syftade till att undersöka vilka svårigheter och utmaningar pedagoger i förskolan upplever i situationer när en pedagog kränker ett barn. Studien utgick från frågeställningarna ”Hur tolkar pedagoger begreppet kränkande behandling i förskolan?” och ”Vilka dilemman ställs pedagoger inför när en kollega kränker ett barn?” En kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med öppna frågor stod för insamling av empiri har använts och det utifrån sex verksamma pedagogers uppfattningar om ämnet.   Resultatet av studien visade att pedagogers tolkningar av kränkande behandling skiljer sig åt. Kränkande behandling som framkommer i resultatet är bland annat oskrivna regler som inte är anpassade för alla, när barn utsätts för att känna skam och skuld, våld och nedlåtande blickar samt särbehandling. De svårigheter och utmaningar som pedagogerna upplever finns i arbetet med kränkande behandling visade sig vara bland annat att konfrontera en kollega som utsatt barn för kränkningar. Detta är något som pedagogerna tror grundar sig i hur relationen till kollegan ser ut och därmed är upprätthållandet av bra relationer i arbetslaget en svårighet och utmaning. Ytterligare visade resultatet på att om det inte finns en gemensam samsyn i arbetslaget och en god kommunikation, medför det svårigheter och utmaningar för arbetet med kränkande behandling.

I denna studie har vi undersökt om det finns en samsyn på matematik mellan pedagoger i förskoleklass och lärare som arbetar med de tidigare åren (1-3). I vårt arbete får vi svar på om det finns en ”röd tråd” mellan matematikundervisningen i förskoleklass och år 1. Vi har studerat vad forskningen säger om matematikunder- visning i år F-1 samt vad den, sedan 1998, gemensamma läroplanen säger. Genom enkätundersökning och intervjuer har vi bl.a. fått svar på vad lärarna tycker att eleverna bör ha för matematikkunskaper inför starten i år 1 samt vad pedagogerna i förskoleklass anser om samma sak. Resultatet visar att förskoleklasspedagogerna i sin matematikundervisning styrs av vad de tror är skolans förväntningar. Lärarna har inte alls samma höga krav på vad eleverna i år 1 bör kunna vid skolstarten. Anledningen kan anses bero på dålig kommunikation mellan de olika yrkesgrupperna samt okunskap om varandras verksamheter. Vår undersökning visar på vikten av att ha en ”röd tråd” i matematikundervisningen, som även löper genom stadieövergångar.

<p>I denna studie har vi undersökt om det finns en samsyn på matematik mellan pedagoger i förskoleklass och lärare som arbetar med de tidigare åren (1-3). I vårt arbete får vi svar på om det finns en ”röd tråd” mellan matematikundervisningen i förskoleklass och år 1. Vi har studerat vad forskningen säger om matematikunder- visning i år F-1 samt vad den, sedan 1998, gemensamma läroplanen säger. Genom enkätundersökning och intervjuer har vi bl.a. fått svar på vad lärarna tycker att eleverna bör ha för matematikkunskaper inför starten i år 1 samt vad pedagogerna i förskoleklass anser om samma sak. Resultatet visar att förskoleklasspedagogerna i sin matematikundervisning styrs av vad de tror är skolans förväntningar. Lärarna har inte alls samma höga krav på vad eleverna i år 1 bör kunna vid skolstarten. Anledningen kan anses bero på dålig kommunikation mellan de olika yrkesgrupperna samt okunskap om varandras verksamheter. Vår undersökning visar på vikten av att ha en ”röd tråd” i matematikundervisningen, som även löper genom stadieövergångar.</p>

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka om kommunala chefstjänstemän som delar politisk åsikt med kommunens styrande politiker i högre utsträckning än andra chefer också ”gör det lilla extra” på arbetet. Syftet är även att se om det är tillit till de styrande politikerna snarare än politiska åsikter som är viktigast för att förklara benägenheten att göra det lilla extra på arbetet. Detta undersöks genom att studera beteenden, prestation och engagemang på arbetet. Urvalet bestod av chefen för utbildningsförvaltningen (eller motsvarande) i Sveriges samtliga kommuner och undersökningen baserades på data insamlat med hjälp av webenkäter under hösten 2014. Av logistiska regressionsanalyser framgår att det verkar vara tillit till styrande politiker snarare än politiska åsikter som styr kommunala chefstjänstemäns benägenhet att göra det lilla extra på arbetet. Detta ger stöd åt teorin om socialt utbyte, d.v.s. att chefstjänstemännen ”i utbyte” mot politikers hänsyn och omtanke, utför beteenden som går i linje med politikernas preferenser. Det är dock möjligt att kommunala chefstjänstemän utnyttjar sin makt över politiska processer för att gynna preferenser som inte är kopplade till politisk syn. Det kan exempelvis handla om att gynna andra gruppers preferenser eller att förbättra vissa gruppers position i samhället. Det är ett uppdrag för framtida forskning att undersöka om så är fallet.

Den här uppsatsen handlar om hur förskollärare idag upplever samarbetet mellan förskola och hem, deras beskrivning av förutsättningar för ett gott samarbete och vilken betydelse den nya reviderade läroplanen (Lpfö98/10) har för samarbetet.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskollärare upplever samarbetet hem- förskola. Den empiriska delen grundas på sex intervjuer med förskollärare som har avlagt sin examen under fyra olika decennier. Intervjuerna har genomförts med fokus på att lyfta fram deras syn på de barndomssociologiska begreppen being och becoming (med svensk översättning varandesyn och projektsyn) och frågor kring just samarbetet förskola - hem.De fyra teman som uppstod ur analys av intervjuresultatet var: 1. Växelverkan mellan being och becoming, 2. Samarbete påverkat av den dagliga dialogen och förskollärares uppdrag, 3. Samsyn, något man vill nå för ett bra samarbete kring barnet och 4. SamverkanDessa fyra teman reflekterades mot vår litteraturbakgrund som är uppbyggd utefter de tre senaste decenniernas forskning av bland andra Christina Gars (2002), Gunilla Halldén (2007) och Ann-Marie Markström (2005,2007,2009) kring den samverkansdomän mellan stat familj, som förskolan är. Vår studie visar bland annat att implementeringen av den nya reviderade läroplanen och dess skrivelse kring att tydligt redovisa verksamhetens innehåll kan påverka hur förskollärare upplever att samarbete kan utvecklas.

Specialpedagoger har ett ansvar för att samverka med övriga yrkesgrupper i elevhälsan och med pedagogisk personal för att skapa förutsättningar för alla elevers lärande och utveckling. I de uppdragsbeskrivningar och direktiv som finns för elevhälsan och det specialpedagogiska uppdraget understryks nödvändigheten av samverkan. Syftet med denna studie är att närmare undersöka hur specialpedagoger i gymnasieskolan upplever den del av professioner som handlar om samverkan. Vi utgår ifrån en kvalitativ metod och har genomfört intervjuer med specialpedagoger som empiri och har inspirerats av kulturanalysens dimensioner för att kategorisera specialpedagogernas beskrivningar och sätter det som framkommer i relation till yttre ramar för skolans elevhälsoarbete. Teorier om grupptillhörighet och tvärprofessionella team relateras också de till specialpedagogernas uttalanden. Resultatet visar att gymnasieskolan är en komplex verksamhet där verkningsfull samverkan blir en utmaning, då en kultur med flera olika perspektiv blir synlig. Ansvaret för samverkan kring elever i behov av stöd samt för utveckling av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet vilar tungt på det lokala elevhälsoteamen och i specialpedagogernas beskrivningar tonar begreppet samsyn fram som en viktig faktor för att utveckla arbetet med samverkan. Kulturen i förhållande till de yttre ramarna skapar ett frirum för att utveckla det gemensamma elevhälsoarbetet. Aktörsberedskapen framstår som varierande på de olika skolorna, vilket utgör ett dilemma för utvecklingsarbetet.

Syftet med studien är att undersöka fem förskollärares uppfattning av hur de gör barnen delaktiga i arbetet kring att stärka deras integritet, utifrån definitionen att ha en personlig sfär. Studiens frågeställning är: vad innebär det att arbeta med barns integritet i förskolan? En kvalitativ forskningsinriktning har använts för att få svar på syfte och frågeställning. Valet av undersökningsmetod blev i form av semistrukturerade intervjuer. Detta valdes eftersom intervjuer av kvalitativ karaktär söker respondenternas egna uppfattningar. Resultatet som framkom genom dessa intervjuer analyserades utifrån begreppet relationskompetens som är hämtades från relationell pedagogik. Därefter delades det in i teman, dessa teman är: relationskompetens, där kommunikation är ett undertema samt faktorer som påverkar integritetsarbetet. Studiens resultat pekar på att förskollärarnas lyhördhet och kommunikativa förmåga har betydelse för att göra barnen delaktiga i arbetet kring att stärka deras integritet. Slutsatsen är att förskollärarnas förhållningssätt och den syn som finns i arbetslaget gällande integritetsarbetet har stor påverkan när det kommer till om barnen blir delaktiga i arbetet kring att stärka sin integritet. Det framkom även att det finns faktorer som påverkar integritetsarbetet, som personal- och tidsbrist, stora barngrupper men även att det kan upplevas som ett känsligt ämne. Respondenterna menar även att integritetsarbetet påverkas och kan utvecklas till det bättre om det i förskolan finns uttalade riktlinjer att sträva efter.

The purpose of this study has been to gain knowledge of the different perspectives on the special educational assignment, which form the basis of the mission, by examining perceptions, expectations and frameworks for the special education assignment of principals, educators and student health professionals. The study is done with a phenomenographic research effort with interview as a method, where the perceptions of the interviewees are central. Two classical pedagogical perspectives visualize the field of special education in the study, the relational and the compensatory perspective. The result of the study presents perceptions of the special pedagogical assignment from a relational perspective, the special education assignment from a compensatory perspective and another category of perceptions of the special pedagogue in an expert role. In Sweden there are two different special educational professional roles, the special educator and special teacher, and a confusion is at hand. Different pedagogical perspectives, approaches can also confuse, such as the responsibility for a student's needs, as well as different expectations of the special education assignment, and everyone involved different interpretations in, on and outside the school around a student. The result of the study shows that some in school activities see the special educator as a person who will patch and fix when the regular teaching is insufficient and some have expectations of the special educator as both adviser, qualified dialogue partner and expert. / Syftet med studien har varit att vinna kunskap om de olika perspektiv som finns på det specialpedagogiska uppdraget, vilka utgör uppdragets förutsättningar, detta genom att undersöka uppfattningar, förväntningar och ramar för det specialpedagogiska uppdraget hos rektorer, pedagoger och elevhälsopersonal. Studien är gjord med en fenomenografisk forskningsansats med intervju som metod, där uppfattningar hos de intervjuade är det centrala. Två klassiska pedagogiska perspektiv synliggör kunskapsområdet specialpedagogik i studien, det relationella- och det kompensatoriska perspektivet. Studiens resultat redovisar uppfattningar på det specialpedagogiska uppdraget ur ett relationellt perspektiv, det specialpedagogiska uppdraget ur ett kompensatoriskt perspektiv samt ytterligare en kategori med uppfattningar om specialpedagogen i en expertroll. I Sverige finns två olika specialpedagogiska yrkesroller, specialpedagogens och speciallärarens och en sammanblandning ligger nära till hands. Olika pedagogiska perspektiv, synsätt kan också förvirra, som till exempel var ansvaret kring en elevs behov ska ligga, samt olika förväntningar på det specialpedagogiska uppdraget och alla inblandades olika tolkningar i, på och utanför skolan kring en elev. Resultatet i studien visar att vissa i skolverksamheten ser specialpedagogen som den som ska lappa och laga när den ordinarie undervisningen inte räcker till och vissa har förväntningar på specialpedagogen som både rådgivare, kvalificerad samtalspartner och expert.

Skolinspektionen rapport (2014); Från huvudmannen till klassrummet, visar att fokus måste riktas mor såväl pedagoger, skolledar- och förvaltningsnivå för att skapa och förbättra undervisningen för elevers lärande och en trygg skolmiljö. I denna studie undersöks vilka faktorer som bidragit till en framgångsrik skolutveckling på en skola utifrån rektorns och pedagogernas perspektiv. Utgångsläget var en skola med en av kommunens lägsta resultat på nationella prov och kommunövergripande enkäter om elevernas trygghet och trivsel. Efter två år hade skolan förbättrat sina resultat med den procentuellt sett högsta ökningen i kommunen. För att synliggöra komplexiteten och sambanden gestaltas skolans utvecklingsprocess utifrån ett lärandeoch organisationsteoretiskt perspektiv tillsammans med systemteori. Undersökningen baseras på en kvalitativt fenomenologisk forskningsansats där empirin utgörs av intervjuer med rektorn och pedagogerna på den undersökta skolan. Framgångsfaktorer som beskrivs är bland annat organisatoriska förutsättningar, rektors ledaregenskap, förutsättningar, gemensamt förhållningssätt och grundläggande färdigheter samt skolan som varumärke. Studien visar även att samband råder mellan givna förutsättningar och framgångsrik skolutveckling