Den här uppsatsen handlar om hur förskollärare idag upplever samarbetet mellan förskola och hem, deras beskrivning av förutsättningar för ett gott samarbete och vilken betydelse den nya reviderade läroplanen (Lpfö98/10) har för samarbetet.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskollärare upplever samarbetet hem- förskola. Den empiriska delen grundas på sex intervjuer med förskollärare som har avlagt sin examen under fyra olika decennier. Intervjuerna har genomförts med fokus på att lyfta fram deras syn på de barndomssociologiska begreppen being och becoming (med svensk översättning varandesyn och projektsyn) och frågor kring just samarbetet förskola - hem.De fyra teman som uppstod ur analys av intervjuresultatet var: 1. Växelverkan mellan being och becoming, 2. Samarbete påverkat av den dagliga dialogen och förskollärares uppdrag, 3. Samsyn, något man vill nå för ett bra samarbete kring barnet och 4. SamverkanDessa fyra teman reflekterades mot vår litteraturbakgrund som är uppbyggd utefter de tre senaste decenniernas forskning av bland andra Christina Gars (2002), Gunilla Halldén (2007) och Ann-Marie Markström (2005,2007,2009) kring den samverkansdomän mellan stat familj, som förskolan är. Vår studie visar bland annat att implementeringen av den nya reviderade läroplanen och dess skrivelse kring att tydligt redovisa verksamhetens innehåll kan påverka hur förskollärare upplever att samarbete kan utvecklas.

The purpose of this master thesis is to examine some pre-school teacher's and parent's perceptions about communication within the pre-school context and how this can be described in terms of conceptual dichotomy. The empirical investigation consists of a qualitative study, where data have been collected by interviewing two focus groups and one single parent. The main theoretical tools which the study uses as its premiss is Derridas' theory of hospitality and Habermas' theory of deliberative dialogues. The study also considers the conception of the intermediate domain as an arena for communication between parents and pre-school teachers, and further more the conception of stereotyping in social and cultural contexts. In order to explore these processes I have used the qualitative method of interpretation; Hermeneutic, also with a narrative approach to the analysis. The results and the analysis of the data show that the interviewed parent and pre-school teachers have a poor sense of knowing how much influence to give to each other. The parents were not satisfied with the level of open communication and how the pre-school teachers share information of the activities.

xv, 76 p. : ill. (some col.) Includes 4 video files. / Improved understanding of pharyngeal arch (PA) patterning and morphogenesis can reveal critical insights into the origins of craniofacial diseases, such as Fraser syndrome. PAs contain mesenchymal condensations, which give rise to most of the facial skeleton in vertebrates. Studies of Endothelin1 signaling reveal that the skeleton derived from the first two PAs are patterned into dorsal, intermediate, and ventral domains. Previous work has indicated that endothelin targets, including the Dlx genes, homeotically pattern dorsal versus ventral PA identity. I show that the Dlx gene family plays a vital role in PA intermediate-domain identity establishment. In WT fish, the PA intermediate domain is delineated by combined expression of all Dlx genes. Reduction of Dlx gene function results in loss of intermediate-domain identity. Conversely, ventral expansion of Dlx expression, seen in hand2 mutants, results in ventral expansion of intermediate-domain identity. Hence, PA intermediate-domain identity is defined by co-expression of Dlx genes. Epithelial-mesenchymal interactions play an important part in PA intermediate-domain morphogenesis. Zebrafish fras1 (epithelially expressed) and itga8 (mesenchymally expressed) mutants also show specific defects within intermediate-domain skeleton and epithelia. Facial phenotypes in fras1;itga8 double mutants look extremely similar to either single mutant, suggesting that fras1 and itga8 might participate in the same epithelial-mesenchymal interaction during PA intermediate-domain formation. Our developmental studies reveal that fras1 - and itga8 -dependent epithelial segmentation of the PA intermediate domain stabilizes developing skeletal elements. Lesions in human FRAS1 underlie many cases of Fraser syndrome, and this work provides an excellent developmental model for the craniofacial defects found in Fraser syndrome. Loss of either Dlx or fras1 function produces defects in the PA intermediate domain, yet seemingly during different developmental periods. Nonetheless, combined reduction of both Dlx and fras1 function synergistically increases skeletal defects, implying a molecular connection between early (Dlx -mediated) pattern formation and later (fras1 -mediated) pattern stabilization. Elucidation of the Dlx-fras1 interaction is an interesting topic which may unveil new molecules pertinent to Fraser syndrome. Supplemental movies highlighting skeletal and epithelial morphogenesis accompany this dissertation. / Committee in charge: Judith S. Eisen, Chairperson; Charles B. Kimmel, Advisor; John H. Postlethwait, Member; Chris Q. Doe, Member; Kennith E. Prehoda, Outside Member

The purpose of the study is to describe how the relationship between preschool and parents is experienced in everyday life, and if there are differences based on the parents' gender. To study this, Sara Lawrence Lightfoot's sociological theory about the relationship between parents and school is used. With the support of Yvonne Hirdman's gender system, the gender perspective in the relationship is highlighted. First, parents were interviewed in groups. Then, their views were applied in the interview guide for individual interviews with preschool teachers. Through a thematic analysis became the conclusion that the relationship is perceived as mostly positive. Security, trust, individualization, good communication, consensus, authenticity are words that describe a good relationship according to the interviewees. This is achieved by prioritizing the relationship through physical meetings that are supplemented via digital platforms. There are tendencies that show that the relationship differs between mothers and fathers. Fathers tend to signal ignorance and disinterest in cooperation. For practical reasons, it is therefore easier for mothers to be responsible for the primary responsibility for a functioning everyday life. This means that preschool staff choose to contact mothers before fathers because that’s the easiest way to achieve the best for the children. / Syftet med studien är att beskriva hur relationen mellan förskola och föräldrar upplevs i vardagen, samt om det finns skillnader utifrån föräldrarnas kön. För att studera detta används Sara Lawrence Lightfoots sociologiska teori om relationen mellan föräldrar och skola. Med stöd av Yvonne Hirdmans genussystem lyfts genusperspektivet i relationen. Först intervjuades föräldrarna i grupp. Därefter applicerades deras synpunkter i intervjuguiden för individuella intervjuer med förskollärare. Genom en tematisk analys blev slutsatsen att relationen upplevs som mestadels positiv. Trygghet, tillit, individualisering, god kommunikation, konsensus, autenticitet är ord som beskriver en god relation enligt intervjupersonerna. Detta uppnås genom att prioritera relationen genom fysiska möten som kompletteras via digitala plattformar. Det finns tendenser som visar att relationen skiljer sig åt mellan mammor och pappor. Pappor tenderar att signalera okunnighet och ointresse för samarbete. Av praktiska skäl är det därför lättare för mammor att ha huvudansvaret för en fungerande vardag. Det innebär att förskolepersonal väljer att kontakta mammor före pappor eftersom det är det enklaste sättet att uppnå det bästa för barnen. / <p>2024-05-31</p>