No description available.

Jag ser att vårt samhälle kliver in i en era av en tydligare globalisering och ett mångkulturellt samhälle där vi behöver gå ifrån vårt monokulturalistiska synsätt och se mångkulturen som en framgång och en resurs. Att se mångkulturen som en resurs kan ibland ses som en utopi snarare än en reell framtid, vår uppgift som lärare är tydlig när det kommer till inkludering och att låta alla elever ha rätt till en jämlik skolgång. Alla elever ska ges förutsättningar att klara av den svenska skolan oavsett kulturell och språklig bakgrund.   Med detta arbete vill jag vara med och bidra till debatten om undervisning till elever med annat modersmål än svenska samt annan kulturell bakgrund. Med hjälp av åtta vetenskapligt granskade artiklar genomfördes en komparativ innehållsanalytisk studie där syfte har varit att hitta gemensamma nämnare för vad som kan vara till hjälp för lärare som står inför en ökad mångkulturell fördelning av elever i sina klassrum. Resultatet visar att det finns en tydlig vinning i att förstå och lära sig om elevernas kulturella bakgrund för att skapa en så god lärsituation som möjligt. Det finns också tydlig vinning i att låta eleverna förklara sig och ta hjälp av sitt första språk i undervisningen. Det skall dock tilläggas att det resultat jag fått fram inte på något sätt är problemfritt, flera faktorer spelar in för att lärare skall kunna implementera dessa förändringar i sitt arbete så som tidsaspekten, samt vilket värde lärare lägger på elevernas tidigare skolgång.

Syftet med detta arbete har varit att identifiera framförallt tillgångar i barnskännedom, förståelse och inlevelseförmåga i andra barns livsvillkor menundersökningen har även visat på vissa brister. En viktig frågeställning har varithuruvida barns egna kulturella erfarenheter och identitet påverkar deras syn på andrabarn. Därför har undersökningen utförts i två olika kulturella miljöer enmångkulturell och en med brist på mångkultur. I de båda miljöerna har jag genomförtsemistrukturerade intervjuer utifrån bilder av barn och resultatet har visat på en dellikheter och skillnader mellan de båda grupperna.

En kvalitativ undersökning för att belysa hur elever, lärare och annan skolpersonal uppfattar historieundervisningen i det mångkulturella klassrummet. / “Teaching history in a minefield” – A qualitative research to illustrate students, teachers and others working in schoolenvironment, view on history in a multicultural classroom

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om och hur fyra pedagoger arbetar för att stimulera barns språkutveckling i en mångkulturell förskoleklass. Vi ville även se hur pedagogerna tänker när de väljer ut skönlitteratur för de tvåspråkiga barnen. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer som metod där vi följde fyra pedagogers arbetssätt i två parallella förskoleklasser, kallade för A och B. Vi observerade sammanlagt 12 timmar. Totalt genomförde vi följaktligen fyra intervjuer och pedagogerna blev intervjuade en i taget. Resultatet av vår studie visar att pedagogerna arbetar språkutvecklande utifrån barnens nivå. Sång, rim och ramsor men framförallt högläsning var centralt i arbetet med dessa barn. Det viktigaste för pedagogerna var att visa att barnen blir hörda och bekräftade. Det har inte varit lätt att dra några slutsatser med utgångspunkt från vår empiri men det vi diskuterar är möjliga för och nackdelar med nivågrupperingar i samband med högläsning. Diskussionen ter sig vidare i att barnens trygghet är väsentlig vid berättande och att vi pedagoger måste vara medvetna om att berättartraditioner och hemförhållanden kan se olika ut hos varje individ.

Syftet med det här självständiga arbetet är att undersöka hur fritidslärare upplever och beskriver arbetet med bildskapande på mångkulturella fritidshem. I arbetet redogör vi för fritidslärares upplevelser av elevers interaktion och kommunikation i bildskapande aktiviteter och vilka pedagogiska konsekvenser bildskapandet kan medföra på mångkulturella fritidshem. Dessutom vill vi skapa förståelse för vad fritidslärare kan behöva tänka på inför genomförande av bildskapande aktiviteter i ett mångkulturellt fritidshem.   Vi har använt kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod för att kunna besvara våra frågeställningar. Vi intervjuade sex olika fritidslärare på sex olika fritidshem i tre olika kommuner. Resultatet i vårt arbete visade på att fritidslärarna inte upplevde att elevernas utländska bakgrund hade någon direkt inverkan på de bildskapande aktiviteterna på fritidshemmen. En aspekt som ändå framkom är att fritidshemmen gör olika val angående att anpassa bildskapandet vid olika svenska högtider på grund av elevernas mångkulturella bakgrund. Resultatet visade också att fritidslärarna upplevde att bildskapande aktiviteter genererade pedagogiska konsekvenser i form av ett lugnt känslotillstånd, vidare inspiration i lekar och annat skapande och känsla av gemenskap i gruppen. Fritidslärarna upplevde även att kommunikation och interaktion var naturliga delar av elevernas bildskapande. Vid vår analys använde vi oss av det sociokulturella perspektivet som teoretiskt ramverk, eftersom elevernas sociala samspel kan ha en stor inverkan på bildskapande aktiviteter.

Detta examensarbete är en kvalitativ undersökning av hur svenska religionslärare ser på sitt ämnes roll i ett mångreligiöst samhälle, samt hur de ser på de förändringar som genomförts i kursplanen samt hur de gör för att uppfylla läroplanenernas krav på objektivitet. Många lärare menar att ämnet har utökats med nya moment, såsom religion i förhållande till vetenskap, men att tiden för kurserna inte utökats. Resultatet har därför enligt en lärare blivit mindre tid till fördjupning. Alla lärare i undersökninge säger att man försöker behandla alla religioner rättvist och neutralt, men man menar samtidigt att det gäller att vara medveten om att man aldrig helt kan uppnå neutralitet.

Samhället blir alltmer mångkulturellt och globaliserat i takt med den ökade invandringen och rörligheten mellan länder. Klassrummen speglar det mångkulturella samhället med elever från flera olika länder. Det centrala innehållet i historieämnet för år 4–6 återspeglar dock inte det mångkulturella samhället. Syftet med denna studie är att undersöka om lärare tar hänsyn till det mångkulturella klassrummet i valet av innehåll i historieundervisningen. Studien ska även un-dersöka hur eleverna upplever urvalet av innehåll samt hur eleverna med utländsk bakgrund påverkas av innehållet. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie, där främst svensk forskning inom området analyserats. Resultatet av studien visar att majoriteten av lärarna un-dervisar ur ett eurocentriskt perspektiv och följer en västerländsk kanon. Lärarna uttrycker många svårigheter med att anpassa innehållet efter elevernas bakgrunder, exempelvis kunskaps-brist, tidsbrist och språksvårigheter. Eleverna med utländsk bakgrund visar en vilja att lära sig om ”sin” historia och vissa visar ett ointresse i att lära sig om Sveriges historia. Om eleverna med utländsk bakgrund inte får lära sig om ”sin” historia påverkas de negativt. Det kan uppstå en känsla av ”vi och dom” vilket leder till utanförskap. Elevernas identitetsbildande kan för-svåras om de inte lär sig om sitt ursprung. Vår slutsats är att det är viktigt att lärare är medvetna om att den svenska historieskrivningen har en västländsk kanon, de bör därför anpassa innehållet efter elevernas bakgrunder eller förhålla sig kritiskt till det västerländska perspektivet.

<p>Skiftingehus grundskola satsar på modersmålsbaserad undervisning och elevansvar. Iraniern Ali Afrouz kom till Sverige på 60-talet och ser sig i dag som svensk. Marockanska Nejma och svenska Anne-Li träffades genom ett kommunalt projekt och blev vänner.</p><p>Välkommen till mångkulturens Eskilstuna.</p>

I denna undersökning undersöktes fyra musiklärares användning av världsmusik och/ eller etnisk musik i musikundervisning inom gymnasieskolan. Syftet var att belysa om och hur pedagoger integrerar världs- och/eller etnisk musik i musikundervisningen samt att visa på vilka möjligheter eller svårigheter som dessa musiklärare ser med att integrera denna. Under-sökningen fokuserade på musikundervisning inom gymnasieskolan, samt valet av lektionsinnehåll med världsmusik och/eller etnisk musik sett ifrån lärarens perspektiv. De problematiska aspekterna av begreppet världsmusik utforskades och hur musiklärarna i denna undersökning förhöll sig till detta. Undersökningens material utgörs av resultatet från intervjuer med fyra yrkesaktiva musiklärare som arbetar med stilar som kan kategoriseras som världsmusik och/eller etnisk musik. Pedagogernas intention att integrera världsmusik och/eller etnisk musik undersöktes. Resultatet av studien visar att de pedagoger som ingick i undersökningen integrerar musik i undervisningen på ett sätt som har sitt ursprung i deras egna intresse för den aktuella genren. Eftersom integrering av en ny genre kan ske då arbetsmaterialet erbjuder det, kan en integrering av världs och eller/etnisk musik i denna studie ses som att lärarnas intentioner genom eget intresse för genren verkar för detta. Pedagogerna i denna undersökning hade uppfattningen att om ett intresse kan väckas hos eleverna så skapar det möjligheter till att integrera världs- och/eller etnisk musik. Därför arbetade de lärare som ingick i denna undersökning också utifrån vad som i första hand – enligt deras egna uppfattning - främjade detta.