Syftet med studien är att undersöka förskollärarens, vårdnadshavarnas och förskolechefens förhållningssätt till och erfarenheter av mångkulturalitet i förskolan. Detta uppfylls delvis genom att undersöka förskollärares pedagogiska villkor och utmaningar i deras arbete på en mångkulturell. Förskolechefen intervjuas eftersom hon har, enligt Skolverket (2010), det övergripande ansvaret för den pedagogiska verksamheten. Jag valde kvalitativa intervjuer som metod i denna studie. Lahdenperä (2004) beskriver begreppet interkulturellt perspektiv som en gränsöverskridande process där individen ökar sin kunskap om andra kulturer samtidigt som individen blir medveten om sin egen kultur. Resultatet visade på att desto mer erfarenhet förskollärarna hade med att arbeta på mångkulturella förskolor desto större acceptans hade de för andras kultur och de hade även kommit längre i sin interkulturella kompetens. Förskolechefen såg vikten av att driva en förskola som aktivt jobbar med den mångkultur som samhället speglar. Vårdnadshavarna utryckte en positiv inställning till den kulturella mångfalden och ansåg att deras barn lärde sig från en tidig ålder att respektera alla människor, oavsett bakgrund.

As today's classroom has transformed into a multicultural classroom, it brings with it both possibilities and challenges. We have asked ourselves the questions whether the application of an intercultural perspective in history education is possible and doable, and what obstacles and opportunities may present themselves if this perspective is applied. We have studied research regarding interculturality in a classroom specific context and through a wider theoretical framework. We did this to analyze how and if it is applicable to the subject of history education in a school context. The search engines used are: “ERC”, “ERIC”, and “SWEPUB”.     Our paper concludes that interculturality can be applied in history education without compromising eithers core ideas. Through the use of teacher discussion groups, together with introspection from the teachers’ regarding their own practice, we have found the implementation to be possible. Another aspect is that the use of historical empathy in exercises has an effect on students’ ability to construct the necessary perspective shifts needed to acquire an intercultural ability in history education. Further, we discovered that students and teachers share the view that interculturality needs to be implemented in school. However, we also note that some research regarding teachers' views are split between some deeming it to be unnecessary. Lastly, we have found that harnessing student’s emotional responses to historical issues can have positive results in regard to their acquisition of different perspectives. These perspectives lay the groundwork for the historical empathy that helps them acquire intercultural competence.      The main obstacles for applying an intercultural perspective in history education is suggested by our research to be mainly a lack of resources, time, and supporting structures.

Syftet med uppsatsen är att få ökad kunskap om hur musiklärare i grundskolan värderar, tänker och resonerar kring mångkulturellt perspektiv i musikundervisning och i vilken mån och på vilket sätt detta avspeglar sig i deras val av undervisningsrepertoar. Metoden kan beskrivas som blandat kvalitativ och kvantitativ, då empirin består av enkäter med både fasta och öppna frågor, samt två intervjuer med verksamma musiklärare. Resultaten visar att informanterna i huvudsak tolkar begreppet ”mångkulturellt perspektiv” utifrån en etnisk definition och ofta ställer det i relation till etnisk mångfald i elevunderlaget. Informanternas ”mångkulturella repertoar” speglar ett stort fokus på europeiska och afroamerikanska musikstilar, till viss del afrikanska, och till mycket liten del övriga världen. Lyssning och tidsavgränsade temaperioder framstår som det vanligaste sättet att ta sig an området. När det gäller praktiskt utövande görs det i huvudsak via sång och till viss del dans/rytmik, medan spel och improvisation/skapande förefaller ligga utanför de flestas undervisningssfär. Sammantaget framträder en bild av att en stor majoritet informanter tycker att det är viktigt eller ganska viktigt med ett mångkulturellt perspektiv i musikundervisningen, men att många upplever det som svårt att realisera i praktiken och även har relativt vaga uppfattningar om begreppets mångfacetterade innebörd om man jämför med de resonemang kring ämnet som förs inom aktuell debatt och forskning.

Detta examensarbete är en fallstudie i hur tre elever med annan etnicitet än den svenska ser på värdegrunden och hur det arbetas med värdegrunden på en gymnasieskola.Undersökningen bygger på intervjuer med en lärare och tre elever om deras erfarenheter av värdegrunds arbete och deras tankar kring värdegrunden. Undersökningen innehåller även observationer som gjort på den gymnasieskola som eleverna och läraren tillhör.Undersökningen har sociokulturell teori som utgångspunkt. Resultatet visar att eleverna inte känner till värdegrunden som ett begrepp men att dess värderingar stämmer väl överens med deras eget sätt att tänka. Resultatet visar att det enbart arbetas aktivt med värdegrunden i vissa ämnen på skolan men att värderingarna dock genomsyrar undervisningen och lärarnas och elevernas förhållningssätt.

Syftet med denna studie har varit att analysera tre exempel på interkulturellt värdegrundsarbete i skolan. Analysen gjordes utifrån verktyg som tagits fram utifrån ett antropologiskt kulturbegrepp och litteratur som behandlar interkulturell pedagogik. Studien bygger på den kvalitativa forskningsmodellen och analys av skriftliga källor. Analysen av de tre exemplen på värdegrundsarbete visar hur man strävat efter att utgå från elevernas egna erfarenheter i det pedagogiska arbetet. Så använde sig Etniska relationer av en övning där ballonger fick symbolisera elevernas tankar, värderingar, erfarenheter och kunskaper. Syftet med övningen var att eleverna skulle gestalta skolans värdegrund och få tillit till varandra. Delvis har man dessutom genomfört ett värdegrundsarbete på strukturell nivå. Exempel på detta är ett avlönat interreligiöst arbetsteam i projektet Se mig kompis. Ett annat exempel är det där Sankta Maria folkhögskola i samarbete med romska ledare och den lokala katolska församlingen inbjuder romer som grupp till skolan och introducerar ett nytt ämne med namnet ”romsk kultur och religion”. En viktig skillnad mellan exemplen har varit att det kommunala arbetet som Etniska relationer står för utgår från konceptet en multikulturell skola för alla. De övriga exemplen utgår mer ifrån tanken att bygga upp en skolverksamhet utifrån gemensamma kulturella referensramar. Trots dessa initiativ är dock helhetsintrycket att man inte riktigt lyckats med att bryta majoritetskulturens dominans i den interkulturella dialogen. Det förblir en utmaning att skapa förutsättningar för ett interkulturellt värdegrundsarbete i ett integrerat mångkulturellt samhälle. Detta framförallt på grund av strukturer i och utanför skolan som försvårar jämlikhet, makt- och resursfördelning.

Syftet med detta arbete är att få ökad insikt och kunskap kring samarbete mellan skola och hem i en mångkulturell yrkesgymnasieskola. Samverkan innebär att läraren, föräldrarna och eleven genom samarbete hittar samarbetsformer vilka främjar elevens kunskaps och sociala utveckling. Som forskningsobjekt hade jag en mångkulturell yrkesgymnasieskola. Jag ville se vilka samarbetsformer som brukar användas i skolan och vilka hinder som finns. Jag vill också se hur eleverna, deras föräldrar och lärarna ser på samarbete mellan skola och hem. Undersökningen har visat att ämnet föräldrasamverkan är mer komplext än lärarna tror, föräldrarna och eleverna förstår. Hinder som finns är många. Föräldrarnas intresse är litet av olika anledning och de saknar kunskap om det svenska skolsystemet och är osäkra i sin föräldraroll. Lärarnas kunskap om föräldrarnas problem, mångkulturalitet och olika skoltraditioner som eleverna och föräldrar har, är inte tillräckligt stor. Det är mycket som kan och behövs göras för att samverkan mellan skola och hem blir en viktig part av skolans allmänna utveckling.

I uppsatsen analyseras två kapitelböcker anpassade för barn och som utspelar sig i förorten. De analyserade böckerna är Douglas Foleys bok Habib: meningen med livet (2005), samt Dogge Doggelitos bok Izzy & gänget (2011). I böckerna analyseras hur mångkultur framställs på olika sätt, studien syftar även till att se om det uppkommer eventuella kulturkrockar. En ytterligare aspekt är att ta reda på huruvida böckerna är användbara för lärare som ett verktyg i sin undervisning och ett hjälpmedel för att skapa diskussioner kring ämnet mångkultur, då det i dagens samhälle kan vara en utmaning att diskutera kring nämnda ämne. Uppsatsen är en motivstudie och de metoder som har använts som hjälpmedel är närläsning av böckerna samt en komparativ analys. Som teori för analysen har bland annat tidigare forskning kring mångkultur i både samhälle och barnböcker används. Resultatet har påvisat att båda böckerna framställer mångkultur både varierat och konkret. Man kan även utläsa att mångkulturen framställs övervägande positivt i de två böcker som studien baserats på. Boken Izzy & gänget (2011) framställer mångkulturen med enbart positiva ordalag. Habib: meningen med livet (2005) är mer tudelad i sin presentation av mångkulturen, de positiva sidorna framställs men författaren tar även upp en del negativa aspekter, tillexempel kulturkrockar som får negativa konsekvenser. Resultatet påvisar även att de två böcker som undersökts kan användas som material för diskussion kring mångkultur i undervisningen.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om interkulturell kommunikation på förskolan. Specifikt fokus riktas mot förskollärares kommunikation i förskolans tambur med vårdnadshavare som har bristfälliga kunskaper i svenska språket. Fyra förskollärare på två olika förskolor i södra delen av Sverige har medverkat i studien. I tamburen förekommer de spontana och informella samtalen som skapas av både vårdnadshavare och förskollärare. Resultatet visar att förskollärare anser att kommunikationen mellan hem och förskola har stor betydelse för barnets vistelse på förskolan. Bland annat ansågs kommunikationen ge möjlighet för vårdnadshavarna att påverka förskolans verksamhet. På samma sätt ansågs en utebliven kommunikation ge inga, eller få, möjligheter till att göra sin röst hörd. Den kommunikation som finns mellan förskollärare och vårdnadshavare är ofta kort med fokus på barnets omsorg istället för förskolans pedagogiska uppdrag. Studien visar att utebliven kommunikation upplevs påverka relationen mellan förskolläraren och vårdnadshavaren negativt då framförallt nödvändig information om barnet missas. Studien visar också vilka olika förutsättningar förskolan har  att kommunicera med hemmet. Förskollärarna i studien tar gärna hjälp av någon annan person, som exempelvis en släkting, tolk eller personal med goda språkkunskaper i kommunikationen med vårdnadshavare med bristfälliga kunskaper i svenska språket. Möjligheten att kunna kommunicera med vårdnadshavaren är en kostnadsfråga och därför en lösning som inte används fullt ut på förskolan.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklandet av en produkt och är en del av ett självständigt arbete. Produkten heter kulturkuber och är ett mångkulturellt undervisningsmaterial tänkt att användas i förskolan. Kuberna består av bilder som kan kopplas till olika länder och ska kunna användas av både pedagoger och barn i både styrda aktiviteter och fritt. Produkten ska uppmuntra till möten och samtal om olika kulturer och därmed belysa mångfald och främja en positiv syn på mångkultur. Produkten har utvärderats med hjälp av intervjuer och observationer. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande har legat till grund för hur produkten ska utformas.

Under många år har ”invandringsfrågan” varit en mycket debatterad fråga. Detta märks inte minst i alla de insändare som publicerats i Dalarnas morgontidningar. Integration och ekonomi är exempel på ämnen som nämns i dessa insändare då diskursen invandring diskuteras. En betydande faktor i debatten har bland annat varit Sverigedemokraternas valframgångar. Med denna undersökning vill vi försöka kartlägga hur diskursen invandring framställs i insändare från Dala-demokraten. Detta har gjorts med en innehålls- och diskursanalys. Analysen har utgått från insändare mellan tidsperioden augusti-april 2002/2003 och 2014/2015, vilket motsvarar tiden kring de båda riksdagsvalen.Analysen har genererat fyra teman (mångkultur och svenskhet, integrationsfrågan och invandring, demokrati och yttrandefrihet och ekonomi och välfärd) som diskursen invandring kretsar kring. Utifrån dessa teman har vår analys visat att Sverigedemokraternas valframgångar tenderar att delvis influera diskursen invandring som insändarskribenterna förmedlar. Diskursen invandring har gått från att kretsa kring integrationsproblematik 2002/2003 till ekonomisk problematik 2014/2015. Analysen har även visat på ett ”vi och dem”-tänk som genomsyrar diskursen invandring under bägge tidsperioder. Detta sker både genom fördomsfulla framställningar av andra människor och i uppdelningen av vilka som ”bör” få ta del av Sveriges gemensamma medel.