<p>Vårt samhälle ser idag inte ut som det gjorde för 15-20 år sedan. Det har berikats av tillflyttade människor som fört med sig olika kulturer och religioner. Detta avspeglar sig även i skolan som ju är en del av vårt samhälle. Jag vill med detta examensarbete undersöka hur bildundervisningen i grundskolornas senare årskurser, utifrån ett mångkulturellt perspektiv har ändrats under de senaste 15-20 åren. För att undersöka detta har jag bl.a. gjort jämförelser mellan de olika läro- och kursplanerna från Lpo80 fram till kursplanerna 2000 i ämnet bild. Jag har även undersökt i hur stor utsträckning undervisande lärare inom ämnet bild tar hjälp av modersmålslärarna i sin undervisning. I min undersökning har jag också genomfört att antal kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Resultatet av min undersökning visar att de intervjuade bildlärarna anser att bildämnet har förändrats under de senaste 10-15 åren. Detta beror dock inte, enligt informanterna, på ökad invandring i samhället utan mer på att teknologin fått större utrymme även inom bildkommunikation och framställning. En annan förändring till varför bildlektionerna ser annorlunda ut idag mot för 10-15 år sedan beror även att eleverna idag är mer vilsna och osäkra idag.</p>

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka möjliga påverkansfaktorer till varför en mindre friskola ärunderrepresenterad av elever med utländsk bakgrund. För att uppnå syftet ställs tvåfrågeställningar; (1) Vilka förklaringar ger elever med utländsk bakgrund som inte studerar påskolan till varför de inte valt att studera vid skolan? (2) Vilka förklaringar ger elever med utländskbakgrund som studerar på skolan till varför de har valt att studera vid skolan?För att svara på dessa frågor genomförs dels en litteraturstudie, dels en mindre kvantitativenkätundersökning samt en mindre kvalitativ intervjuundersökning. I litteraturstudien går jagigenom olika påverkansfaktorer till den idag påfallande ökande etniska skolsegregationen samtden teori som ligger till grund för analysen av mina två mindre studier.Resultatet visar att det inte finns något entydigt sätt att förklara friskolans brisande mångkultur.Utifrån litteraturstudien samt uppsatsens två mindre studier konstaterar jag att det åtminstonefinns tre påverkansfaktorer till skolans bristande mångkultur. (I) Staden har en påfallande etniskboendesegregation, som påverkar skolornas elevsammansättning, (II) Kompisrelationer är viktigaför skolungdomar vid deras skolval och (III) Skolans information är bristfällig, både om självaskolvalet och om skolans arbetssätt. Resultatanalysen visar också fler faktorer som i mindre gradän de tre nämnda sannolikt påverkar friskolans elevsammansättning.

The purpose of this study is to investigate how public libraries in Norrbotten provide multilingual media and how the commitment is legitimized. In January 2014 there was a change to the guidelines for the International Library’s service for providing multilingual media. The responsibility for the provision of this service was also changed. The result shows there has been different ways of implementing the guidelines in practice; this has led to inequalities in the local library service.We have assembled data through qualitative interviews with five different public libraries in the north of Sweden. The result has been analyzed thematically based on Dorte Skot-Hansens culture political theory. Our study shows that the way the libraries legitimize their work is basically in the social field with overreaching values as democracy and equality.

This bachelor thesis’ purpose is to investigate how purchase librarians work with foreign language collection management. Since about 15% of the citizens of Sweden are born abroad or have a foreign background, the subject of investigation becomes relevant because it touches a wide user group of the public library. Interviews were conducted with four librarians responsible for purchasing of foreign literature. The purpose of these interviews was to investigate which underlying strategies and thoughts are used as a basis for purchasing. Since the library act does not include guidelines regarding the content of the foreign literature collection, how is the literature chosen and to what purpose? As a theoretical framework a self-developed model was used to categorize the foreign literature into its different functions. The foreign literature was divided into two main categories; entertainment reading and literature with an informative purpose. To display the librarians room for interpretation factor in the purchasing of literature a theory from sociology studies was applied, the theory of room for maneuver. The findings in this paper have revealed that literature with the purpose to entertain was prioritized in the purchasing. Even though the libraries included multicultural activities in their organization, by prioritizing the entertainment literature the library tended to deprioritize the potential integration purpose of the literature. The paper also revealed that the individual responsible for the purchasing was left with a large room for interpretation, which meant that one individual had the responsibility to ensure that the literature was relevant and versatile enough for the user group.

In this thesis the author has through a discourse analysis examined how the concept of culture has been used in the discourse of integration during the late twentieth century in Sweden. The author argues that the integration of immigrating people has been the fundamental method in creating Swedish citizens within the immigrant communities. In this discourse the concept “culture” has been a constant recurring way of explaining differences among the immigrants towards “ethnic swedes” and Swedish way of life and establishing difficulties in performing integration outside of governmental policies. When looked upon in terms of discourse the integration process is the possibilities, intents and interests and the actual creation i.e. when immigrants become citizens of Sweden. The main source material has been legislative reports and bills which point out viewpoints within political institutions. In the discourse culture as a concept has operated in numerous ways. One key aspect has been to point out deviations from the “Swedish viewpoints and behaviours” by describing these deviations as “cultural expressions”. This in turn paved way for an ulterior nationalism and yet the legislative actors made it appear as a choice for the immigrants as well as an urge to keep an equivalence for all residents. Culture was also the main mode of giving the immigrants an identity. In turn the “Swedish” was both a culture that lacked a distinct content and something that was ”beyond culture”. Difficulties that immigrants would experience was in all circumstances a matter for the Swedish society as a whole but their presence was due to the immigrant’s actions or the cultural diversity in Sweden i.e. not because of Swedish policies.

Syftet med detta examensarbete har varit att genom en kvalitativ intervjuundersökningreda ut vad lärare på en högstadieskola i Mellansverige har för kunskap, erfarenhet ochmedvetenhet om interkulturell pedagogik. Genom att besvara en webbaserad enkät medöppna frågor har syftet således varit att undersöka vilken kunskap verksamma lärare harom interkulturell pedagogik och hur den kan gestaltas i undervisningen. Resultatet avenkäten påvisar att lärare har goda interkulturella förhållningssätt utifrån ettvärdegrundsperspektiv. Resultatet åskådliggör att lärare resonerar om de aspekter sominryms den interkulturella pedagogiken samt att lärarna applicerar olika förhållningssätti sin undervisning för att motverka ojämlikhet, rasism, diskriminering och fördom. Deslutsatser som dragits utifrån resultat och tidigare forskning är att trots lärarnaskompetens, saknas djupare teoretisk kunskap om kultur och kulturell mångfald vilka ärbegrepp som inbegrips inom interkulturell pedagogik.

According to the national curriculum guidelines for elementary school, preschool and after-school 2011, (i.e. Lgr11), the Swedish school is based on a democratic foundation. Schools should prepare students to develop an understanding and acceptance of cultural diversity not only in the society as a whole but also how this should be reflected in the morals and ethics between us. The purpose of this study was to describe how teachers in multicultural schools perceptions and experiences on teaching pupils with diverse immigrant origin, and how they apply these cultural expression in practice. In particular, I focus on four teachers in multicultural schools and how they reason about applying cultural expressions that are transmitted at these schools and by them. Explicitly, I review how from policy documents and their own personal pedagogic are reflected in the actual teaching. Hence, my questions at issue are: How do these teachers reason about integrating and applying their pupils languages and traditions in the actual teaching? How do these teachers do to make their students' cultural diversity visible in the classroom? The result showed that teachers integrate different cultural content in school activities, but they also make their pupils cultural diversity visible and various forms of knowledge constructions and perspective in education. All teachers emphasized the importance of having a democratic approach and to give students the opportunity to learn their native language. The teachers argued that having a solid education in their native language affects the students' general academic performance in a positive sense.

Studien skrivs inom ramen för förskollärarprogrammet inom utbildningsvetenskap. Syftet med studien var att ta reda på hur barns samspel och kommunikation fungerade i en mångkulturell förskola. Vi har observerat barn i åldrarna 3-4 år. Frågorna som vi ville ha svar på var: Hur samspelar barn med varandra i den fria leken på en mångkulturell förskola? Vilken typ av kommunikation förekommer i samspelet?   Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och i bakgrunden talas det om uppdraget i och fördelar med ett mångkulturellt samhälle. I resultatet framkommer att barnen kommunicerar i samspel med varandra med hjälp av det verbala språket, kroppsspråket och det emotionella språket. Genom att kombinera de olika språken kan barnen lättare uttrycka sig. Resultatet visar att det emotionella språket och kroppsspråket har stor betydelse för barnen i den mångkulturella förskolan, barnen söker också varandras uppmärksamhet ofta och på olika sätt. I diskussionen lyfter vi frågan om hur och varför barnen använder sig mycket av det emotionella språket i samspelet med varandra. Slutsatsen i arbetet blev att barnens användande av multimodal kommunikation gjorde det lättare för barnen att kommunicera och samspela med varandra.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur förskolepersonal resonerar kring flerspråkighet. Tidigare forskning har visat att barns flerspråkighet i förskolan uppfattas som problematisk. Studien utgår från forskning om interkulturell pedagogik samt begrepp utifrån den franske utbildningssociologen Pierre Bourdieus teori. Den teoretiska förankringen har i studien används för att förklara och för att nå ökad förståelse för flerspråkighetens problematik i förskolan.  För att belysa problematiken genomfördes en intervjustudie med utgångspunkt i frågeställningarna: Hur ser förskolepersonalen på flerspråkighet i förskolan? Hur uppfattar förskolepersonalen modersmålets betydelse för barnets kunskaps- och språkutveckling? Sju stycken förskolepersonal (förskolechefer, förskollärare och barnskötare) på tre förskolor i en mindre kommun intervjuades. Det gick att urskilja olika samtalsämnen i förskolepersonalens resonemang utifrån förskolepersonalens bakgrund och kompetenser, vårdnadshavares roll i den flerspråkiga förskolan, hemmets roll i modersmålsutvecklingen, svenska språkets betydelse, barns språkliga svårigheter, flerspråkighetens och modersmålets betydelse. Resultatet visade att förskolepersonalen har en positiv inställning till flerspråkighet, samtidigt upplevde de olika svårigheter i samband med barns olika modersmål. Flerspråkighet ansågs utgöra en merit i det framtida arbetslivet, samt som viktig för barns självkänsla och trygghet. De intervjuade upplevde även att flerspråkighet hade positiv påverkan på deras egen kompetensutveckling och förhållningssätt. Det som upplevdes som nackdel var olika sorts kommunikationssvårigheter, samt att brister i svenska utgör en viss risk för utanförskap. Med utgångspunkt i Bourdieus teori konstateras att förskolepersonalens och barns habitus spelar roll för flerspråkiga barns utveckling, likväl som flerspråkighet kan utgöra ett symbolisk kapital både i förskolan och samhället.