Vi har genomfört en studie kring två förskolors arbete med kulturell mångfald. Med kvalitativ forskningsmetod har studien utforskat hur åtta förskollärare, fyra per förskola, samt kommunens mångfaldsstöd arbetar för att synliggöra och stärka barns olika kulturer i den dagliga verksamheten. Studien visar på att förskollärarnas definitioner för begreppet kultur skiljer sig. Det som alla förskollärare har gemensamt är dock att de arbetat med barns hemspråk. Detta har kopplats till barnens etnicitet. Vår studie visar att etnicitet inte är den avgörande faktorn för arbetet med barns kulturer utan att alla har sin egen kultur, baserad på värderingar och upplevelser samt erfarenheter man gjort i livet. Utifrån ett interkulturellt förhållningssätt kan förskolan skapa lärande miljöer där barn kan få ökad förståelse för sin egna och andras kulturer

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur interkulturellt förhållningssätt tillämpas i förskolan för att ge lika möjligheter till utveckling och lärande för alla barn oavsett bakgrund. Som metod användes kvalitativa intervjuer som genomfördes med pedagoger i två mångkulturella förskolor. Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som ifrågasätter normer och beskriver hur identitet, etnicitet och liknande begrepp är socialt konstruerade. Resultatet visade att pedagogerna både värdesätter och tillämpar ett interkulturellt förhållningssätt, exempelvis genom att aktivt arbeta för att tillmötesgå alla barn, och främja en acceptans för olikheter. Språkets och kommunikationens betydelse liksom föräldrasamverkan sågs som viktiga grundbultar i tillämpningen av interkulturellt förhållningssätt.  Dock identifierades utmaningar med detta kopplat till tankar om vad som ingår i förskolans uppdrag och förskollärarprofessionen samt bristande ekonomiska resurser i verksamheten. Slutsatsen som kan dras från denna studie är att tillämpningen av ett interkulturellt förhållningssätt är en del av pedagogers yrkeskompetens som blir allt mer betydande i och med ett allt mer mångkulturell förskola.

Syftet med föreliggande studie var att genom deltagande observationer och informella samtal skapa förståelse för vilka modersmålsstödjande arbetssätt som förskolepersonal kan använda sig av i den pedagogiska verksamheten. Fokus har legat på hur barn med svenska som andraspråk kan utveckla sitt modersmål i ett land där det svenska språket ses som en norm. Jag har genom observationer forskat i vilka arbetssätt personalen på förskolan använde sig av i sin vardag. För att skapa en djupare förståelse för hur arbetssätten fungerade användes även informella samtal som metod. Det var tre tillsvidareanställda personal som deltog i studien och två vikarier. En av de fastanställa var tvåspråkig. Barngruppen var mångkulturell, och i den gick det 13 barn, varav hälften hade annat modersmål än svenska.   I studien framkom det att personalen på förskolan upplevde bristande kunskaper när det handlade om att stödja barnen i deras modersmål. De kände sig otillräckliga och såg istället sin roll som att utveckla barnens svenska språk, då kunskap i de olika språken främjar varandra. Det framkom även flera indirekta och direkta arbetssätt som personal på förskolan kan arbeta utifrån. Kodväxling är en effektivt metod som tvåspråkig förskolepersonal i min studie använde sig av. Även samverkan med vårdnadshavare visade sig vara ett fördelaktigt, men ibland svårt, arbetssätt. Andra arbetssätt som framkom i resultatet var inkludering av modersmålet i verksamheten, samt att utveckla sina egna språkkunskaper.

<p>Vårt syfte med studien var att ta reda på hur lärarna på en mångkulturell skola organiserar och planerar sin undervisning samt hur de själva upplever att de stöttar alla elever. Vi valde att använda en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade fyra lärare på en mångkulturell skola för att få en insyn i deras arbete. Lärarna är elevernas länk ut till verkligheten och för att kunna ta sig in i samhället behövs ett språk. Av vårt resultat framkom att eleverna måste få stöd i båda sina språk för att kunna få ha kvar sin identitet och kultur. Slutsatsen visar också hur påfrestande det är när språket blir ett hinder för inlärning och kommunikation.</p>

<p>The aim with this essay is to examine in which way self-realizing and solidarity can be</p><p>reconciled in a multicultural society. The essay is a sociological literature study which</p><p>examines the self- realizing process and puts it in a multicultural perspective.</p><p>The issues are</p><p>Which role does self-realizing play for solidarity?</p><p>How is solidarity created in a multicultural society?</p><p>Can everyone be self-realized in a multicultural society?</p><p>Conditions and problems for self-realizing processes are examined and are treated mainly on</p><p>the basis of Jeffrey C. Alexander and Axel Honneth theories. In the essay is established that</p><p>self-realizing and society-solidarity is mutually interdependent and that solidarity requires a</p><p>form of shared value, but it doesn’t need to be based in the traditional values that common</p><p>history, ethnicity or culture. It can instead be based on a kind of generally recognizing that the</p><p>value about multiculturalism is good and will be respected. First then can everyone in the</p><p>society, self-realize on equal conditions.</p>

Vårt syfte med studien var att ta reda på hur lärarna på en mångkulturell skola organiserar och planerar sin undervisning samt hur de själva upplever att de stöttar alla elever. Vi valde att använda en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade fyra lärare på en mångkulturell skola för att få en insyn i deras arbete. Lärarna är elevernas länk ut till verkligheten och för att kunna ta sig in i samhället behövs ett språk. Av vårt resultat framkom att eleverna måste få stöd i båda sina språk för att kunna få ha kvar sin identitet och kultur. Slutsatsen visar också hur påfrestande det är när språket blir ett hinder för inlärning och kommunikation.

The aim with this essay is to examine in which way self-realizing and solidarity can be reconciled in a multicultural society. The essay is a sociological literature study which examines the self- realizing process and puts it in a multicultural perspective. The issues are Which role does self-realizing play for solidarity? How is solidarity created in a multicultural society? Can everyone be self-realized in a multicultural society? Conditions and problems for self-realizing processes are examined and are treated mainly on the basis of Jeffrey C. Alexander and Axel Honneth theories. In the essay is established that self-realizing and society-solidarity is mutually interdependent and that solidarity requires a form of shared value, but it doesn’t need to be based in the traditional values that common history, ethnicity or culture. It can instead be based on a kind of generally recognizing that the value about multiculturalism is good and will be respected. First then can everyone in the society, self-realize on equal conditions.

Studie har avsett att undersöka hur den postkoloniala teorin manifesteras i två ungdomsromaner, samt hur dessa manifestationer har parodierats. En tematiskt och narratologisk analysmetod har använts i studien. Resultaten åskådliggör att de båda romanerna kan betraktas som en parodi över det allmänmänskliga behovet av en kulturell identitet.

This essay is about boundaries between, "us and them", in the Swedish culture and immigrant culture in Sweden. The focus is to examine the political interest of the citizens to understand other ethnic cultures who lives in Sweden. One question concerns how the borderlines between different cultures has been painted partly through blogs but also by the media. Is this a result of ignorance or does it depends because of the influence of certain individuals. To find this out, I will study various electronic sources such as blogs, forums and news articles. What requires in sacrifice to be able to understand other people’s culture. I put in this paper special emphasis to trying to understand how boundaries are created and maintained between different cultures and what can be done to overcome them and create a deeper understanding of the different perspectives that exist in our world.

Sverige beskrivs som ett mångkulturellt samhälle. Detta är av betydelse för förskolans uppdrag med att utveckla barnets medvetenhet och förståelse för andra kulturer och religioner. För att undvika fördomar och diskriminering är det betydelsefullt att redan i tidig ålder påvisa mångfalden av kultur och religion eller annan trosuppfattning   Syftet med studien är att få en inblick i hur ett antal förskollärare talar om hur man praktiskt arbetar för att synliggöra och lyfta fram kultur och religion eller annan trosuppfattning i förskolan. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt – och interkulturellt perspektiv.   Syftet och frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien visar att det praktiska arbetet med att synliggöra och lyfta fram kultur och religion eller annan trosuppfattning är svårt då förskolan läroplan uttrycker att förskolans verksamhet ska vara icke-konfessionell. Dock framkommer det att samtliga förskolor uppmärksammar och firar de kristna traditionerna och högtiderna. Skilda erfarenheter, tankar och visioner framhävs för hur man praktiskt arbetar för att synliggöra och lyfta fram kultur och religion eller annan trosuppfattning i förskolan. Samtliga förskollärare arbetar för att barnen skall känna delaktighet i sin egen kultur och utveckla sin förmåga till öppenhet och respekt för andras kulturer.