Andraspråksinlärning är ett komplext område för både lärare ochelever. Kunskapsmål såväl som trivsel ska uppnås och för dettabehövs stöd och uppmuntran från alla inom skolans verksamhet.Syftet med det här examensarbetet var att kartlägga hur möten serut i den mångkulturella skolan. Detta har gjorts genom ensystematisk litteraturstudie där ett urval forskning omandraspråkselevers språkutveckling har studerats. Studiens resultatär indelat i sex olika kategorier: förberedelseklass, frånförberedelseklass till ordinarie klass, integrering av första- ochandraspråk, språkets betydelse för ämneskunskaper,modersmålsundervisning samt upplevelsen av att inte vara somalla andra. I den studerade forskningen beskrivs vikten av attstötta tvåspråkiga elevers språkutveckling på både första- ochandraspråket. Det är flera faktorer som spelar roll förandraspråkselevers trivsel så som lokaler, samhörighet ochpedagogiska insatser som utmanar eleverna samtidigt som destöttar. Framtida forskning och utbildning behövs inom ämnet föratt säkra framtidens andraspråkselevers positiva upplevelser iskolan.

Studien syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar gällande kultur – och traditionsskapande. Forskningsfrågor lyder: Hur tycker pedagogerna att de arbetar med traditioner på förskolan? Hur uppfattar pedagogerna att kultur- och traditionsarbetet på förskolan bidrar till barnen i deras barngrupp? I studien har en kvalitativ forskningsansats använts med semistrukturerade intervjuer som metod. Det har medverkat sex pedagoger på tre olika förskolor. Bearbetning av det insamlade materialet analyserades med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Detta perspektiv berör det som handlar om att den kultur barnen lever i påverkar sedan hur barnen leker och hur de lär. Analysen kommer att presenteras med hjälp av tre olika begrepp, nämligen: Bevara och överföra, skapa nytt och bidra. Resultatet visade på att kulturbundna traditionella firanden inte kan ses ur ett enhetligt synsätt. Slutsatsen som dras utifrån resultat och diskussion är att arbetet med traditioner på förskolan är komplext och kräver tid och kunskap för att kunna bidra till den komplexitet som den mångkulturella förskolan utgör.

The aim of this bachelor's thesis is to gain a deeper understanding of the subject which is about children's librarians and how they look at their professional identity when it comes to the work they do with bi- and multilingual children. This comes mainly from what we have read in earlier publications that exists in the subject as a whole. The analytical framework for the thesis is based upon Anders Ørom and Treine Schreibers professional identities written in the 1990's. The method for the thesis is made up of six semistructured interviews with children's librarians. The main results we got out of this thesis are that all of the professional identities could be found in the respondents for this study. We also found that several of the identities coexisted in parallel within the respondents.

BAKGRUND:Vi har utgått från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system och Vygotskijs samspelsteori.Dessa teoretiker kopplas samman med aktuell forskning och utgör bakgrunden till den förändringsprocesssom vi valt att följa.SYFTE:Vårt syfte är att följa en mångkulturell förändringsprocess som äger rum i Sydby Kommundelmellan Lotumskolan och Sydbyskolan. Vi vill också undersöka vad denna förändring innebärför pedagoger i deras undervisning och yrkesroll.METOD:Vi har valt att använda oss av fallstudie som ansats och intervju är vår datainsamlingsmetod.Detta eftersom en fallstudie lämpar sig då syftet är att följa och beskriva en process.RESULTAT:Resultatet som vi har kommit fram till är att den förändring som skett, inte hade behövt förekommaom samhällets struktur hade sett annorlunda ut. Det är samhället i sig som skapar problem,som inte hade behövt vara några problem från början. Genom ett mångkulturellt klassrumskapas en förutsättning för att acceptera olikheter, vilket bidrar till att elever tidigt får enförståelse för att alla är olika. / Uppsatsnivå: C

The purpose of this study is to examine how the concept multiculture has been defined and used in selected articles, which were published during the year 2006 and the following month. The study is based on five Swedish newspapers, from which 57 single articles were chosen and divided into total seven categories and dimensions which were partly developed from the theoretical base and partly from the chosen material itself. By using a qualitative analysis I have found following: In most articles the concept multiculture is used in an anthropological sense, meaning that the presence of several anthropological cultures is claimed before the concept multiculture can be real. An anthropological culture is of varying size and contents, in the majority of the articles an anthropological culture consists of a non-western and foreign country but can also represent a region or a continent. Aesthetic culture is, for the most part, used primary as an aid to define the current anthropological culture and not to stand for its own belonging to a specific genre. / Uppsatsnivå: D

BakgrundI vår undersökning kommer vi att belysa olika områden som är relevanta till det fenomen som är i fokus i vår studie. Vi kommer även att lyfta fram olika metoder som används ute i verksamheterna och vi lyfter även fram kultur, modersmålets betydelse och olika undervisningsmetoder.SyfteVi ville genom vår studie ta reda på hur pedagoger arbetar med svenskundervisning för barn med svenska som andraspråk. Vi vill också ta reda på vilka metoder som pedagoger använder i förskolan och i förskoleklassen.MetodStudien bottnar i en fenomenografisk ansats. Detta är en kvalitativ undersökning och vi gjorde intervjuer med pedagoger i förskolan och i en förskoleklass för att komma fram till vårt resultat.ResultatResultatet visar att pedagoger i förskolan och i förskoleklassen har samma värderingar är det gäller svenska som andraspråk. Dock anser pedagogerna att det saknas tillräckligtMed resurser för att nå den optimala inlärningsmiljön i skolorna.Metoderna för svenskinlärningen som används i förskolan och i förskoleklassen bygger oftast på samma grundtanke. / Program: Lärarutbildningen

Förskolan är en arena som omfattas av många olika kulturer. Denna studie syftar till att undersöka, analysera och diskutera hur förskollärare arbetar för att inkludera olika kulturer i förskolans verksamhet, samt vilka möjligheter och utmaningar arbetet medför. Vi vill också undersöka hur de arbetar för att uppmärksamma barns egna kulturarv. Studien präglas av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer. Dessa har genomförts med sju verksamma förskollärare i norra delen av Sverige. Studiens resultat visar att det mångkulturella arbetssättet bör innefattas av bland annat kommunikation, nyfikenhet, förståelse och en ömsesidig respekt. Inkluderandet av olika kulturer kommer till uttryck i vardagliga situationer exempelvis under samlingar då barnen får möta sånger, ramsor, flaggor och “Google Earth”. Det framkommer även i resultatet att barns kulturarv uppmärksammas genom att förskollärarna oftast belyser högtider, traditioner och de olika språk som finns i barngruppen. Sammanfattningsvis ses arbetet med mångkultur som berikande och spännande samtidigt som det är komplext. Efter genomförd studie kan vi dra slutsatsen att pedagogens förhållningssätt har en stor betydelse för hur arbetet formas och relationer skapas i verksamheten.

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle. Detta ställer krav på att den svenska förskolan förbereder barn på att leva i ett mångfaldssamhälle. Förskolans läroplan beskriver uttryckligen att förskolan ska arbeta för att ge barn förståelse för alla människors lika värde. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare som arbetar på mångkulturella förskolor, firar högtider och traditioner i förskolan som en del av ett interkulturellt arbetssätt. Studien baseras på kvalitativa intervjuer. I studiens resultat framkommer att man i förskolan firar sina egna traditioner och traditionellt svenska högtider. Studien visar även att förskollärarna inte har några erfarenheter av att fira andra kulturella högtider och traditioner trots att de arbetar på förskolor där ett flertal nationaliteter finns representerade. Brist på kunskap uttrycker förskollärarna i studien är den främsta orsaken till varför enbart svenska högtider och traditioner firas på förskolan.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka åtta förskollärares inställning och förhållningssätt till mångkultur i förskolan. En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes och totalt intervjuades åtta stycken förskollärare från en homogen- och en heterogen förskola. Resultatet visade att förskollärarna var positivt inställda till mångkultur men att de hade svårt att lyfta fram mångkulturen i verksamheten. Ingen av förskollärarna tog tillvara på barns kulturella olikheter i vardagen utan endast vid planerade tillfällen. Resultatet visade också att det inte fanns några nämnvärda skillnader mellan de två förskolorna när det gällde att ta tillvara på barns olika kulturella bakgrund. Vi kunde dock se att förskollärarna på den heterogena förskolan kommit längre i sin förståelse om mångkultur än de på den homogena förskolan. En slutsats som kan dras är att ett interkulturellt arbetssätt inte kan infinna sig om man endast är positiv till mångkultur. Inte heller om mångkulturen sätts i ett rum för sig. För att blivande lärare ska kunna tillgodose sig ett interkulturellt synsätt är det viktigt att lärarutbildningen tar upp dessa frågor.</p>

<p>Flerspråkighet är inget modernt ord, det är ett faktum i vårt samhälle att vi lever i en mångkulturell miljö. Många barn kommer hit från andra länder och placeras in i vår svenska skola med kort varsel, där de förväntas anpassa sig efter alla främmande företeelser och kulturella skillnader som finns. Vi ville se hur man som pedagog utifrån detta planerade och genomförde undervisning som var anpassad till en mångkulturell skola. Därför valde vi att genomföra intervjuer med vissa pedagoger, som är de flerspråkiga barnens närmsta länk i skolan. Genom dem fick vi veta hur komplext pedagogernas arbete är, hur frustrerande det kan vara när språket blir till en barriär för kommunikationen. Hur viktigt det är att barnen får stöd i alla sina språk, för att det lägger grunden för deras framtid och förutsättningar. För att detta ska kunna förverkligas måste pedagoger förstå att deras inställning till flerspråkighet och mångkultur återspeglas i barnen, deras attityder formas utifrån det.</p>