The purpose of this study is to examine how the concept multiculture has been defined and used in selected articles, which were published during the year 2006 and the following month. The study is based on five Swedish newspapers, from which 57 single articles were chosen and divided into total seven categories and dimensions which were partly developed from the theoretical base and partly from the chosen material itself. By using a qualitative analysis I have found following: In most articles the concept multiculture is used in an anthropological sense, meaning that the presence of several anthropological cultures is claimed before the concept multiculture can be real. An anthropological culture is of varying size and contents, in the majority of the articles an anthropological culture consists of a non-western and foreign country but can also represent a region or a continent. Aesthetic culture is, for the most part, used primary as an aid to define the current anthropological culture and not to stand for its own belonging to a specific genre. / Uppsatsnivå: D

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

The evolving science of astrobiology for the search for life beyond Earth has put focus on the possibility of subsurface bodies of liquid water beneath the surface of icy moons within our Solar System. Specifically, the Jovian moon of Europa and the Saturnian moon of Enceladus show telling characteristics of endogenous heating through their complex tidal resonances with their parent planets – suggesting the presence of oceans of liquid water and therefore a potential for astrobiology. Today, the planning of upcoming satellite missions to guarantee the identification of completely unknown, possibly habitable environments has become an intriguing task for space agencies worldwide. A method of guidance, ground-truthing, debugging and testing of the viability of planned satellite missions is to utilize relatively accessible analogue environments on the Earth. Fortunately, the research of Antarctic subglacial water environments has been acknowledged as the most suitable analogues to the environments of Europa and Enceladus. Given its recorded motions of ice dynamics, erosion, complex thermal systems, and occasions of sampled microbes within – these sensitive, exotic environments beneath the Antarctic ice bed are currently assessed for their suitability as habitats for extremophilic microorganisms, which may provide important insights into the potential existence of habitats, perhaps even life, on icy moons. Ultimately, viable lessons can be drawn from the research of Antarctic subglacial environments given the uncovering of reliable sanitary methodologies that are going to be required during future approaches and sampling of natural systems of extraterrestrial subglacial environments in order to minimize irreparable anthropogenic disturbances on any potential astrobiology. Regardless of the question if the future investigation of Europa’s and Enceladus environments is going to reveal astrobiology within beneath their icy surfaces; this investigation is going to be of invaluable information for the improving familiarity of physical systems beyond Earth. / Sedan länge har forskare vetat att flytande/rinnande vatten är en av de viktigaste förutsättningar för allt liv på Jorden. Under de senaste decennierna har frågan om liv på Jupiters måne Europa, och Saturnus måne Enceladus aktualiserats, efter upptäckten av frusna islager på deras månytor. Evidens från respektive månars omloppsbanor, gör att forskare idag tror att månarnas djupa islager hettas upp inifrån av en aktiv, inre geologi, vilket i sin tur kan tyda på större mängder av flytande vatten. I och med omvandlingen av is till flytande vatten, får detta forskare att tro att cirkulationen av vatten, ihop med den aktiva geologin, möjligtvis har skapat och upprätthåller beboliga förutsättningar för mikroskopiskt liv. I dagsläget planeras ett flertal satelliter skjutas upp till månarna med uppdrag att bekräfta fallet om flytande vatten och beboliga miljöer på månarna, och därmed även undersöka frågan om månarna möjligtvis bär på liv. På den frusna kontinenten Antarktis har ett flertal motsvarande subglaciala miljöer undersökts för att fastställa deras kvalifikationer att upprätthålla liv under extrema levnadsförhållanden. Under dessa undersökningar har ett flertal mikroorganismer påträffats i prover från iskärnor från två subglaciala sjöar (Vostoksjön och Whillanssjön), varav några blivit omstritt påstådda som inhemska extremofiler. Ifall detta stämmer, betyder det att de två subglaciala sjöarna underhålls av ett unikt samspel av drivande faktorer som upprätthåller de nödvändigaste levnadsförutsättningarna för att mikroorganismer kan överleva, även frodas i uppenbart extrema miljöförhållanden. Med forskningen av Antarktis subglaciala sjöar som rapporterar ett unikt samspel mellan is, vatten och underliggande geologi; kan den fortsatta fastställningen av detta fysiska samspel, samt vidare identifikationer av inhemska mikroorganismer att bli en viktig lärdom för framtida satelliters datainsamling av subglaciala vattenmiljöer på Europa och Enceladus. För att underlätta och effektivisera sökandet efter potentiella livsmiljöer, samt möjligtvis hitta utomjordiskt liv på isiga månar bör framtidens satellituppdrag dra stor lärdom och väga in de erfarenheter och resultat som gjorts på subglaciala sjöar i Antarktis.

To make mathematics more significant for the beneficiaries, the problem studied in this thesis is to investigate how to connect mathematical daily practices with educational contexts. The overarching aim is to investigate how to contextualise school mathematics within Rwandan cultural mathematics practices. The content of the thesis reports on the characteristics of mathematical organisations in three workplace settings (taxi driving, house construction and restaurant management) which in turn serve as source for the design of contextualised mathematical activities for student teachers in a teacher education programme. Three levels of mathematical practices are described: (1) mathematical practices that are performed by workers within their respective workplaces, (2) mathematical practices that are performed by student teachers while solving and posing contextualised mathematical tasks for secondary school students, (3) mathematical practices that are carried out by secondary school students. Data gathered from individual and group interviews, transcripts of group discussions and students’ written reports of mathematical work were analysed from the perspective of both activity theory and anthropological theory of didactics. Findings from workplace settings revealed that mathematical organisations performed by workers are characterised by techniques which are functional to the problem at hand, the cultural constraints and the educational background of the workers. As long as they are pragmatic towards the goals of the activity no further justification of the techniques used is needed, resulting in a mathematical organisation with undeveloped know-why (logos). On the contrary, at university and secondary school settings, students justified the used techniques throughout the related taught content of the subject mathematics. Also from each category of mathematical practice, it is shown that while connecting workplaces and educational settings the didactic transposition process was much influenced by the institutional conditions and constraints. / För att göra matematiken betydelsefull för avnämarna är problemområdet som studeras i denna avhandling hur den matematik som finns i samhället kan överbryggas till en undervisningskontext. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur man kan kontextualisera skolmatematik i kulturella praktiker i Rwanda. I avhandlingen belyses först matematisk organisation på tre arbetsplatser – i en taxiverksamhet, hos en byggmästare och hos en restaurangägare. Matematik i dessa verksamheter utgör underlag för att konstruera uppgifter för lärarstudenter inom ämnet matematik som först löser uppgifterna och sedan i sin tur konstruerar uppgifter för elever motsvarande årskurs nio i grundskolan. Uppgifterna konstrueras med utgångspunkt i den information studenterna fått om de tre verksamheterna. Datainsamlingen skedde med hjälp av individuella intervjuer, gruppintervjuer och bandinspelade gruppdiskussioner samt studenters och elevers nedtecknade lösningar på respektive uppgifter. Data analyserades med hjälp av aktivitetsteori och antropologisk didaktisk teori. Resultaten från arbetsplatserna visade att matematisk organisation kännetecknades av tekniker som är funktionella för de problem som behövde lösas, de kulturella villkor som förelåg och deltagarnas utbildningsbakgrund. Så länge som teknikerna ledde till önskade mål för verksamheten fanns inga behov att utveckla tekniken som kännetecknades av en matematisk organisation med outvecklad logos. I kontrast till denna strategi sågs studenter och elever i respektive miljöer redovisa de tekniker som användes och motivera dem i enlighet med vad som krävs inom matematikämnet. Den matematiska transpositionsprocessen som utfördes av deltagarna i de olika miljöerna influerades i hög grad av rådande institutionella villkor och begränsningar.

Interactions are formed and shaped differently from culture to culture. This thesis focuses on this phenomenon and in the first part deals with (from a theoretical view) the question, how the interplay between language-use and culture can be described. A cross-disciplinary approach within the scope of cross-cultural communication research is developed as is a semiotic concept, based on mainly linguistic, interactional and anthropological theories and methods. In order to describe different culture-specific interactional styles the semiotic field called embedding culture is outlined as an important resource for participants organizing talk-in-interactions. In the second part of this book the relevance of this approach is applied and tested. With the aid of various video recordings of ‘lunch-talks’ among colleagues at a restaurant in Sweden and Germany, this specific type of action and their cultural patterns are analyzed in order to describe cultural-specific styles in face-to-face-interaction. The methodological problem of recorded interaction is pointed out and the role of the camera highlighted. As the analyzed data is mainly based on interactions between men also gender-aspects are discussed. Furthermore, the scenario, time aspects and the customs and rituals of interactions at table are taken into account as relevant features of the embedding culture, all going into a culture-specific style of interaction. The results of the empirical study are, finally, correlated with other, not interaction-based analyses in the field of cross-cultural communication, and the specific national-cultural dimensions are critically discussed. / Interaktioner utformas och gestaltas olika från kultur till kultur. Avhandlingen fokuserar på denna aspekt och behandlar först ur ett teoretiskt perspektiv hur detta fenomen kan beskrivas. Med en tvärvetenskaplig ansats inom ramen av den s.k. interkulturella kommunikationsforskningen (cross-cultural communication) kombineras kulturanalytiska med lingvistiska och samtalsanalytiska teorier och metoder. Ett semiotiskt koncept utarbetas med hjälp av vilka olika kulturspecifika interaktionsstilar kan beskrivas. Det semiotiska fältet som koncipierats kallas för Einbettungskultur (’inbäddningskulturen’). I den andra delen används och prövas detta koncept. Med hjälp av ett flertal videoinspelade lunchsamtal i Sverige och Tyskland analyseras konkreta exempel på kommunikativ praxis och deras kulturella mönster i jämförbara interaktionssituationer. Det beskrivs hur den kulturspecifika interaktionsstilen vid lunchen bland svenska arbetskollegor kan skilja sig från det tyskspråkiga sättet att gestalta samma interaktionstyp. Inspelningssituationen problematiseras och kamerans roll i interaktionen diskuteras. Eftersom analyserna huvudsakligen baseras på samtal mellan män tas genusperspektivet upp. Vid sidan av själva samtalen analyseras även scenariot, tidsaspekten och ritualiseringen av interaktionen vid bordet som tre aspekter av inbäddningskulturen som tillsammans bidrar till en kulturspecifik interaktionsstil. Resultaten av den kulturella analysen som tar sin utgångspunkt i en konkret och jämförbar interaktionssituation i olika kulturer relateras avslutningsvis till andra, icke-interaktionsbaserade analyser inom den interkulturella kommunikationsforskningen och nationalkulturella beskrivningar problematiseras.