Studiens syfte var att undersöka och bidra med kunskap kring hur förskolan arbetar med nyanlända samt bidra med förskollärares beskrivningar av sina erfarenheter av arbetet med nyanlända barnen och vårdnadshavare i förskolan. I studien har kvalitativ metod används och parintervjuer har genomförts med tre par förskollärare från olika förskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige. Den teoretiska utgångspunkten som inspirerat studien är fenomenologi. Fenomenologin fokuserar på att söka efter olika individers beskrivningar, upplevelser och förståelse av ett visst fenomen. Studiens resultat belyser de fyra teman som framkom genom analysarbetet av parintervjuerna, nämligen: “Att vara det första mötet”, “Ett vidgat uppdrag”, “Utmaningen” samt “Inte så annorlunda”. I studien framkom vad förskollärarna beskriver som betydelsefullt för arbetet med nyanlända i förskolan samt vilka svårigheter som kan uppstå. I resultatdelen framkommer även förskollärarnas beskrivningar att arbetet med nyanlända barn och vårdnadshavare inte skiljer sig avsevärt från det traditionella arbetet i förskolan.

Den stora ökningen av nyanlända barn under de senaste åren har inneburit stora utmaningar för skolan. Syftet i studien är att skapa kunskap om hur fritidslärare beskriver sitt arbete med integration av nyanlända barn i fritidshemmets verksamhet. Hur beskriver fritidslärare det första mötet med det nyanlända barnet? Hur beskriver fritidslärare att de förbereder sig för att ta emot nyanlända barn? Hur beskriver fritidslärare vilka resurser de har tillgång till på fritidshemmet för integration av de nyanlända barnen? Ett sociokulturellt perspektiv på lärande, språk och utveckling har tillämpats i studien. Studien bygger på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har använts som metod. I resultatet framkommer det att det första mötet med ett nyanlänt barn har stor betydelse. Den största svårigheten som beskrivs är kommunikationen i mötet med nyanlända barn och vårdnadshavare. Ytterligare resultat som framkommit i studien är att resurser såsom modersmålslärare ska finnas tillgängligt i fritidshemsverksamheten för att stödja det nyanlända barnets språkutveckling.

Skolan och fritidshemmet är en mötesplats för olika kulturer. Vår studie kommer att visa resultat utifrån fritidspedagogers erfarenheter av att arbeta på ett mångkulturellt fritidshem. Med avseende på valt syfte har vi valt att ha följande frågeställningar: Vad beskriver fritidspedagogerna som betydelsefullt i arbetet på mångkulturella fritidshem? Vilka utmaningar beskrivs i arbetet på ett mångkulturellt fritidshem? Vilka möjligheter beskrivs i arbetet på ett mångkulturellt fritidshem?   Studien genomfördes genom en kvalitativ del där det hölls fokusgruppsamtal på två olika skolor i två skilda kommuner. Skolorna låg i mångkulturella bostadsområden där övervägande del av bostäderna var hyresrätter. Resultatet visar att fritidspedagoger på ett mångkulturellt fritidshem ser det som betydelsefullt att fritidshemmet är öppet för alla och liknar fritidshemmet vid en fritidsgård. Parallellt finns utmaningar i att exempelvis vissa av eleverna under speciella religiösa högtider har fastetid. Pedagogerna betonar även fritidshemmets potential och möjlighet till andraspråksutveckling.

Syftet med studien som har genomförts har varit att ta reda på hur förskollärare arbetar med delaktighet i den dagliga förskoleverksamheten då det blivit synligt för oss att det kan finnas svårigheter med att göra alla barn på avdelningen delaktiga. Anledningar kan bland annat vara barn som av olika anledningar inte vill vara delaktiga eller barn som tar ganska mycket plats på bekostnad av andra barns plats och hur detta då blir en svårighet för förskollärarna. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med verksamma förskollärare och olika fiktiva fallbeskrivningar som vi diskuterat tillsammans med förskollärarna. Genom intervjuerna har vi upptäckt olika sätt att arbeta med barns delaktighet för att bemöta barn utifrån deras förutsättningar. De fem förskollärarna som intervjuats hade vitt skilda uppfattningar om vad delaktighet innebar för just dem och detta kommer att presenteras i detta arbete. Olika kategorier som framstod som väsentliga för förskollärarna i deras delaktighetsarbete och som utgör resultatdelen i detta arbete har varit tecken och bildstöd som en del i kommunikationen, en samling på rätt sätt och för stora barngrupper och bristen på pedagoger.

Syftet med studien var att undersöka hur sju fritidslärare uppfattar att de omsätter uppdraget, att dels vara kultur- och traditionsbärare och dels ta tillvara elevgruppens kulturella mångfald. Följande forskningsfrågor formulerades: På vilket sätt uppfattar fritidslärare att verksamheten präglas av traditioner och högtider? Vad styr vilka traditioner och högtider som uppmärksammas, enligt fritidlärarnas uppfattning? Hur uppfattar fritidslärare att de arbetar för att tillvarata elevgruppens kulturella mångfald?  I studien användes en kvalitativ ansats och datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet gjordes genom ett extremgruppsurval och bestod av sju fritidslärare. Fyra respondenter arbetade på fritidshem med liten kulturell mångfald och tre respondenter arbetade på mångkulturella fritidshem. Datamaterialet analyserades via en innehållsanalys i syfte att finna skillnader och likheter i materialet. Resultatet visade att respondenterna upplevde styrdokumenten som svårtolkade och att de tolkade uppdraget på olika sätt. Vidare visade resultatet att de respondenter som arbetade på fritidshem där den kulturella mångfalden var låg inte såg behov av att ta till vara elevgruppens kulturella mångfald.

The political parties Law and Justice (PiS) and Fidesz have over the years being on the tabloid for choosing different directions than other countries within the European union. With their Euroscepticism and rhetoric’s often criticizing the union for putting Europeans second before immigrants, the parties have become a well discussed topic around the continent. The rhetoric that has been used by the parties have been associated with nationalism and making different decisions than ruling parties around Europe, as an example preventing immigrants entering their countries during the refugee crisis of 2015. The question however is whether the parties are nationalistic as their critics say, and what other areas besides immigration that tells if the parties are nationalistic. Thus, this essay’s purpose is to analyze whether PiS and Fidesz are nationalistic parties. Using three concepts to analyze from; multiculturalism, citizenship and nation, this essay will show whether you can place PiS and Fidesz within ethnonationalism or cultural nationalism. The essay also contains charts, where the parties are placed within the two chosen nationalistic orientations.

Examensarbete handlar om framför allt interkulturell kommunikation och lite om samverkan, mellan pedagoger och vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska. Syftet med studien var att få svarpå vilka utmaningar och hinder pedagoger kan uppleva inom kommunikation, samt på vilka sättkommunikation sker och vad som förmedlas. Det utfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, som dels skedde enskilda, dels i en fokusgruppintervju, totalt deltog fyra pedagoger. Studienutgår ifrån begreppet mångkultur och teorin interkulturalitet. Tidigare forskning visar på hur komplext kommunikation kan vara, när det finns olika språk och det är inte alltid lätt att kunna förstå varandra. Björk Willén (2013) beskriver att det krävs ett stort samarbete, både utifrån pedagoger och vårdnadshavare att nå ett samförstånd. Resultatet visar på att språket kan vara utmanande, som flera pedagoger poängterar, upplever dem att vårdnadshavare säger att de förstår, men oftast gör de inte det. Kulturkrockar kan också vara ett hinder, som en pedagog belyser. I studien framgår också att förskolor kan vara både mångkulturella och monokulturella, beroende på situation. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

Följande examensarbete fokuserade på pedagogiken i förskoleklasser som består av mångkultur. Mångkultur har många tolkningar och i detta arbete är det format för barn med utländsk bakgrund och behärskar mer än det svenska språket. Under studiens gång diskuterades mångkulturens synonymer och med hjälp av intervjuerna diskuterades mångfalden och hur pedagogerna arbetar för att skapa en gemenskap mellan barnen och världens som väntar på dem utanför. Socialpedagogik riktar sig främst på inkludering när det kommer till människan och samhället. Inkluderingens motsats är exkludering och det är viktigt att motarbeta för förebygga att barn och ungdomar inte hamnar snett i livet. Enligt forskning är förskolan och skolan en stor och många gånger avgörande skyddsfaktor. Studiens syfte var att ta reda på hur förskolor med mångkulturella barngrupper främjar inkludering, vilka hinder pedagogerna ser i sitt arbete och hur de ser på sitt arbete med barnen och föräldrarna. För att kunna få svar på studiens syfte användes Bronfenbrenners utvecklingekologiska perspektiv som är utvecklat och anpassat för att analysera barnets behov inom olika domäner. Resultatet kopplades även till socialpedagogikens syften och den tidigare forskningen som presenterar olika perpektiv på barnens lekar.

I denna studie har tre barnböcker analyserats ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med studien är att undersöka aspekterna genus och mångkultur i elevers bänkböcker. Detta är kopplat till ett av skolans uppdrag om att ge eleverna kunskap om mångfald och förståelse för olikheter. Böckerna som har valts ut för analys är de tre populäraste böckerna i årskurs 4–6 på en skola, totalt tre klasser. Urvalet blev följande: Dagbok för alla mina fans: satsa allt av Jeff Kinney (2016), Woodwalkers: Carags förvandling av Katja Brandis (2016) samt Kapten Kalsong och den sanslösa skrönan om Sir Stinkbomb av Dav Pilkey (2018). Dessa böcker har sedan analyserats både kvantitativt och kvalitativt. För att ta reda på i vilken utsträckning det förekommer en mångfald inom genus och mångkultur har en kvantitativ textanalys genomförts. Den kvalitativa textanalysen har fokuserat på hur karaktärerna gestaltas. Vidare har tidigare forskning inom ämnet presenterats för att få en inblick i hur genus och mångfald har gestaltats i andra barnböcker. Analysen visade en bristande mångfald inom mångkultur i alla tre böcker. I ena boken fanns inga tecken på olika kulturer och etniciteter, samtidigt som det i en annan bok beskrevs tre karaktärer som hade en annan etnicitet än vit. Den sista boken innehöll vita och mörka karaktärer som visades på bild men inte i text. Det huvudsakliga resultatet kopplat till genus var att majoriteten av karaktärerna var män, samt att de manliga karaktärerna hade större roller i böckerna. Många manliga karaktärer beskrevs som stereotypiska manliga karaktärer samtidigt som alla onda karaktärer var män. De kvinnliga karaktärerna hade ofta en omhändertagande roll. Sammantaget visar resultatet att eleverna inte får ta del av en mångfald när de läser dessa böcker. / <p>Slutgilitgt godkännandedatum: 2022-01-14</p>

Syftet med denna studie är att ta reda på hur några yrkesverksamma förskollärare beskriver sina erfarenheter av att arbeta med mångkultur i förskolan. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer. Det interkulturella perspektivet har varit utgångspunkten i denna studie, där förståelse, öppenhet och medvetenhet över sin egen kultursyn får en betydande roll i den mångkulturella undervisningen. Studiens resultat visade på att förskollärarna i sin mångkulturella undervisning använder sig av olika verktyg och arbetsmetoder. Vidare ansåg förskollärarna att det förekom både svårigheter och möjligheter i det mångkulturella arbetet. Både arbetslagsreflektion och ett interkulturellt förhållningssätt anses vara gynnsamma för det mångkulturella arbetet.