Som ung och nyanländ i Sverige kan det uppstå flera komplexa utmaningar, krav och hinder när det gäller karriärutveckling. Språkliga hinder, svårigheter att navigera i de svenska utbildningsystemen och bristen på stöd är några förslag å hur detta kan spegla sig. Detta leder till svårigheter att senare integreras i den svenska arbetsmarknaden och behovet av rätt stöd från studie- och yrkesvägledare är viktigt.Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för unga nyanländas karriärval och integration på arbetsmarknaden och även hur studie- och yrkesvägledare bidrar till detta. Frågeställningarna som vi utgick ifrån var: Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med de nyanländas karriärval och integration på arbetsmarknaden? Vilka utmaningar möter studie- och yrkesvägledare i arbetet med unga nyanlända elever? Hur resonerar äldre individer kring det stöd de fick för sin karriärutveckling när de var unga och nyanlända? För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av semistrukturerade intervjuer med tre studie- och yrkesvägledare och tre vuxna, som tidigare varit unga nyanlända. För att analysera resultatet av vår studie användes Careership theory och Social Cognitive Career Theory. Utifrån resultatet framkommer det att det förekommer brist på karriärstöd för nyanlända unga elever, en utmaning för både nyanlända unga och studie- och yrkesvägledare är språkliga hinder samt komplexa processer för att navigera i det svenska utbildningssystemet och arbetsmarknaden. Studie- och yrkesvägledare spelar en avgörande roll i att erbjuda stöd och vägledning, men det finns behov av förbättringar för att möta de specifika behoven hos nyanlända elever.

Ungefär 30 miljoner barn beskrivs vara på flykt ifrån sina hemländer. Många av dessa barn har kommit hit till Sverige eller kommer att komma hit, med sig har de en annan kulturell bakgrund och ett annat språk. Dessa barn som kommit hit till Sverige har rätt att gå i förskola på samma villkor som svenska barn. Förskolan ses som en kulturell mötesplats som ska arbeta för kulturell förståelse och accepterande av barns olika kulturer och språk. Därför blir frågan hur man som förskollärare på bästa sätt kan möta alla dessa barn och deras olika språk och kulturella bakgrunder. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vad tidigare forskning säger om estetiska uttrycksformer och hur dem kan vara ett stöd i språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Studien har även som syfte att ta reda på vad tidigare forskning säger om språkutvecklingens roll för att skapa förståelse mellan olika kulturer. Resultatet visar att den tidigare forskningen talar för ett multimodalt lärande, där olika språkliga uttryck används samtidigt och integrerar med varandra. Det är användandet av flera uttryck för kommunikationen som tas upp som det centrala, och det som kan ge stöd i språkutvecklingen. Estetiska uttrycksformer beskrivs kunna stödja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn, bland annat genom att användandet av estetiska uttrycksformer erbjuder möjlighet till kommunikation som inte behöver vara verbal. Estetiska uttrycksformer beskrivs kunna erbjuda kommunikation som inte ställer lika höga krav på kunskaper i ett visst språk, som skriftspråk eller talspråk kan göra. Studiens resultat visar att språkutvecklingen har en stor roll i att skapa förståelse mellan olika kulturer. Eftersom språket ses som ett verktyg för tänkandet och som en länk mellan en person och dennes omgivning. Men även om etnicitet, språk och kultur är viktiga delar i en människas identitetsutveckling, ger min studie exempel på att miljön har påverkan på identitetsutvecklingen och att den kan förändras. Men kan därför inte anta bara för att föräldrarna är invandrare och har en viss kulturell identitet och språk, att barnen kommer känna samma kulturella tillhörighet som föräldrarna eller se deras språk som deras modersmål. I denna studie beskrivs estetiska uttrycksformer och lek bidra till att skapa förståelse mellan olika kulturer. I leken och användandet av estetiska uttrycksformer kan barnen kommunicera med varandra och omgivningen på ett sett som inte måste vara verbalt. Även pedagogernas syn och användning av olika språk och språkliga uttryck i verksamheten påverkar hur olika kulturer och språk accepteras i förskolan.

<p>Examensarbetets syfte är att undersöka vilka strategier lärare har för att historieundervisningen skall bli meningsfull i ett mångkulturellt klassrum. Med meningsfull i detta sammanhang menas att även andra länders historia, utöver den svenska historien, belyses i undervisningen. Ur syftet formulerades två frågeställningar, som avsåg undersöka hur historieundervisningens ser ut vad gäller val av innehåll och genomförande i ett mångkulturellt klassrum, samt hur historieundervisningen motiveras av lärare i ett mångkulturellt klassrum. För att finna dessa meningsfulla strategier har ett antal kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma i mångkulturella klasser genomförts.</p><p>Den tidigare forskningen visar på en monokulturell historieundervisning baserad på historisk tradition, normer, styrdokument, läromedel och lärares inställning. Utgångspunkt har därför varit att lärarna försätts i en situation där undervisningen inte kan bli annat än monokulturell.</p><p>Undersökningen visar på en historieplanering som främjar den svenska historien. Lärarna motiverar detta genom styrdokument, läromedel och tidsbrist. Vissa lärare har dock utvecklat olika strategier för att skapa en meningsfull historieundervisning för elever med rötter i andra länder. Jämförande anknytningar till andra länder görs genom den svenska historien och traditioner undervisningen. Modersmålsundervisningen åläggs också ett ansvar att låta respektive elever studera sitt ursprungs historia.</p> / <p>This essay examines the strategies teachers may develop in multicultural classrooms in order to make the historical schoolwork meaningful to the students that have their origin in foreign countries. By meaningful this essay points out a teaching in History in multicultural classes that focuses on other countries, besides the history of Sweden.</p><p>In order to find meaningful strategies a number of interviews have been made with teachers that are active in multicultural classes.</p><p>The result of the interviews shows that the teachers planning in History promotes the history of Sweden. They motivate this by pointing out the guideline documents, history textbooks and lack of time. But at the same time the teachers have developed strategies to make their teaching in History meaningful to the students with an origin in other countries. This, by making comparing attachments to other countries history, while teaching the history of Sweden. Other strategies, that is often used by the interviewed teachers, is to bring in different cultural traditions to compare and letting the teachers in the subject of mother tongue be responsible for the learning of their native history.</p>

Syftet är att undersöka hur personal arbetar med samverkan och hur vårdnadshavare i förskolans verksamhet  beskriver samverkan mellan hem och förskola i mångkulturella verksamheter. I förskolans läroplan (Lpfö98/2010) står det att förskolan ska ge vårdnadshavare delaktighet och inflytande i samspel med den individuella familjens behov. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat personal och vårdnadshavare vad de tycker är betydelsefullt för en god samverkan. Undersökningen har genomförts med hjälp av medvetna öppna frågor följt av följdfrågor. Resultaten har jämförts mellan personal och vårdnadshavare för att undersöka respektives perspektiv på samverkan. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av personal och vårdnadshavare har en klar bild av vad samverkan är för dem och gav under intervjuerna intressanta förslag på olika samverkansformer. I resultatet framkom det att den övergripande samverkansformen var den dagliga kontakten som verkade vara den mest uppskattade samverkansformen mellan hem och förskola. Undersökningen syftar till att kunna bidra till en praktisk kunskapsproduktion för personer som arbetar och vistas i en mångkulturell verksamhet. / The purpose of the study is to investigate how staff works with collaboration and how the caretakers describe the interaction between home and preschool on three multicultural activities. The purpose and research question is to find out how staff and caretakers relate to collaboration work in preschool. According to the revised curriculum (Lpfö98/2010) the pre-school should provide caretakers involvement and influence in interaction with the individual family needs. We have through qualitative interviews asked staff and caretakers what they think is important for a good collaboration. The survey was conducted by means of conscious open-ended questions followed by supplementary questions. The results between staff and caretakers have been compared to take part of both staff and caretakers perspectives on collaboration. The results of the survey show that the majority of staff and caretakers have a clear picture of what collaboration is for them and gave during the interviews interesting proposals on forms of collaboration and what it means for them. The result showed that the overall form of cooperation was the daily contact that proved to be the most valued form of cooperation between home and preschool. Participants in the survey said that the daily contact was the most important because it was seen as a quick and easy way to be able to both give and receive information on the individual child's stay in preschool. The study aims to contribute to a practical knowledge production for people who work and participate in the multicultural activities. / <p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p>

Den här litteraturstudien undersöker vad aktuell svenskdidaktisk forskning säger om skönlitteraturens roll i det mångkulturella klassrummet. Uppsatsen har ett fokus på elevernas läsförståelse, och de faktorer som påverkar andraspråkselevers möjlighet att ta till sig texten som valts ut. Den undersöker även elevens möjlighet till identitets- formering i mötet med några utvalda skönlitterära verk. Dessutom tittar uppsatsen närmare på identifikationsläsning och meningsskapande. Slutligen sammanställer uppsatsen olika litteraturdidaktiska forskares förslag på texturval och konkreta arbetssätt. Källorna visar att andraspråkstalares läsförståelse beror på interkulturell förståelse och kunskap. De har också givit ett stort uppslag kring hur man som lärare kan stötta dessa elever, och även gynna ett öppet och identitetsutvecklande diskussionsklimat i klassrummet. Litteraturstudien understryker dessutom att elever som hamnar efter i läsförståelsen av skönlitteratur också går miste om möjligheten till identitetsutveckling. Uppsatsen undersöker vad olika litterära verk som fokuserar på andra kulturer än den svenska gör för andraspråkstalaren, och vad som riskerar att hända när en bok ligger för långt ifrån eleverna kulturellt. Uppsatsen lutar sig mot den postkoloniala teorin, och sammanfattar vilka fallgropar och risker en lärare kan förvänta sig utifrån valet av skönlitteratur utifrån diskrimineringsgrunderna etnicitet och kulturell tillhörighet. Studien tar också upp vad som riskerar att hända då andraspråkstalare mottager en text som för dem upplevs kränkande, generaliserande eller uteslutande. Flera av källorna understryker behovet av att läsa skönlitteratur kritiskt, och att tillsammans med eleverna problematisera stereotypiseringar, för att både hjälpa dem med identitetsutvecklingen och att undvika kränkningar. Slutligen tar uppsatsen upp behovet av att som lärare syna sin egen roll i klassrummet och de privilegier som då följer med lärarrollen. Läraren tjänar också på att identifiera klassens maktordningar och hur privilegierna som eleverna har gentemot varandra ser ut. Sammantaget kan samtliga åtgärder hjälpa svenskläraren att öka sin med- vetenhet om vad som är lämplig litteratur, och hur man bäst behandlar den i sin undervisning.

We have seen through our own experience that it is of most value to embrace other cultures in preschool to create respect and understanding for one another. We think it ́s important for children to take part of other cultures as young because we live in a multicultural country.The purpose of this essay is to analyze how educators reasons and work with multiculture in preschool. Our main questions in our study are:-How do teachers relate in the preschool Regnbågen to children’s different cultures in food situations and song gatherings? -How do teachers use language as a tool in preschool Regnbågen in meetings of children different cultures? This is a qualitative study where we interviewed three preschool teachers and observed teachers in three different observations. In order to obtain a result to analyze, we linked the interviews and observations to our theoretical concept and previous research. Our theoretical inspiration is the socio-cultural perspective where the language is in focus of understanding and learning. The reason for this interest lies in the fact we have come to face in our practice at the different preschools we have been to under our education. We have seen that preschool teachers stand infront of a difficult task, to exlude and include childrens different cultures in preschool. It is a struggle for teachers between the everyday musts and the work with the teaching plan for preschool. At the same time, the teachers have to try to detain preschool standards and values. This is something we have come to realize under our interviews and observations.

The stated aim of building the Swedish welfare state ("Folkhemmet") was to develop a modern society that contained equality between social classes. Interestingly, though, class inequalities still exist but have become obscured by an endeavour to reach cultural recognition with a particular focus on multiculturalism. This paper seeks to demonstrate the production and reproduction of class inequalities in Lena Andersson's novel Var det bra så?. Nancy Fraser's theory of redistribution and recognition is used to highlight the complexity and intersection of culture, ethnicity, gender and class. In that context, it is claimed that class inequalities have to be separated from cultural discrimination when the aim is to examine the establishment of social inequalities. Fraser argues that socio-economic segregation has to be seen in the light of economic and cultural inequalities as being two separate phenomena, even though they clearly are interrelated. Var det bra så? is here viewed as a critique of the Swedish welfare state ("Folkhemmet") as a political concept. The novel depicts how the focus on and belief in multiculturalism as central for the development of society has entailed a marginalization and culturalization of class.

The following bachelor thesis will focus on the Swedish Armed Forces and their military pastoral care in the otherwise secularized society and organization. What kind of duties does the chaplains and other chaplaincy have in the armed forces, why haven't the religious pastoral care been replaced with a secular alternative and how does their work stand against their own organization values? The essay will primarily focus on the works of parson Sten Elmberg that he, together with the Swedish Armed Forces, published during the years of 2000 til 2014. These publications focus on the Swedish Armed Forces foreign missionary during the 1990s in Bosnia and the 2000s in Kosovo.   The theory chapter of the essay is focused on the secularizationtheory from Rodney Stark and Larry Shiner together with the deprivationtheory from Charles Glock and Rodney Stark. The conclusion is that it is hard to replace the religious pastoral care with a secular alternative since the secular care are not as skilled in dealing with the questions of life and death as the pastoral care are and that is because of the deprivation theory the soldiers sometimes even asks for pastoral care. Further wise we can see that the duties are not focused on the religious questions even though the care is delivered by religious representatives.

Syftet med den här studien är att inspirera förskollärare i arbetet med flerspråkiga barn. Att ge en tydligare bild och förståelse för hur biblioteket kan användas som pedagogisk resurs i den flerspråkiga förskoleverksamheten och i främjandet av flerspråkiga barns språkutveckling. Studien kan också fungera som inspiration till hur ett samarbete mellan verksamheterna kan se ut. Genom semistrukturerade intervjuer synliggörs fyra bibliotekariers syn på sitt arbete i relation till stöd för förskolors arbete med flerspråkighet. Resultatet visar att de medverkande bibliotekarierna har positiva attityder till arbete som främjar flerspråkiga barns utveckling. Flerspråkighet anses vara något positivt och ses som något värdefullt då kunskap inom i andra språk lägger en förutsättande grund även för utvecklandet av det svenska språket. Flerspråkighet bidrar även till gemenskap. Biblioteket visar sig kunna fungera som en pedagogisk resurs i den utsträckningen att tillhandahålla flerspråkiga böcker/ljudböcker samt att fungera som rådfrågare till pedagoger men initiativet måste komma från pedagogerna. / The purpose of this study is to inspire preschool teachers in their work with multilingual children. To provide a clearer picture and understanding of how the library can be used as an educational resource in multilingual preschool activities and in the promotion of multilingual children's language development. The study also serves as an inspiration for how cooperation between the two professions can appear. Through semistructured interviews, four libraians view their work in relation to support for preschool´s work with multilingualism. The results show that the participating libraries have positive attitudes towards work that promote the development of multilingual children. Multilingualism is considered to be something positive and seen as something valuable since knowledge in other languages ​​adds a prerequisite to the development of the Swedish language. The library proves capable of serving as an educational resource to the extent of providing multilingual books / audiobooks as well as acting as a consultant to educators.

Denna studie undersöker skönlitteraturens potential att anamma som ett didaktiskt och pedagogiskt verktyg i undervisning i gymnasieskolans ämne svenska. Vidare undersöker studien hur litteratursamtal och ett ämnesöverskridande arbete mellan ämnena svenska och samhällskunskap med hjälp av skönlitteratur kan bidra till inkludering i det mångkulturella klassrummet. Det vill säga hur ett sådant arbete kan främja tolerans, ödmjukhet och nyfikenhet på andra kulturer som i sin tur kan minska fördomar och diskriminering i en skola som vilar på demokratisk värdegrund. Studien består av en kvalitativ litteraturdidaktisk undersökning där materialet används som både teoretisk bakgrund och analysmetod vilket analyseras genom diskursanalys. Undersökningen har kommit fram till att litteratursamtal och ämnesöverskridande arbete i skola och undervisning är gynnsamt av många anledningar, bland annat ur ett perspektiv att applicera det lästa i en större kontext vilket kan gynna arbetet i riktning mot att fostra morgondagens demokratiska medborgare. På så sätt kan skönlitteraturen fungera som ett verktyg och medel som har potential att främja inkludering i dagens mångkulturella skolor.