Uppsatsen berör tre lärares undervisning i religion under grundskolans senare år. I kvalitativa intervjuer berättar de om hur de strukturerar det didaktiska innehållet i undervisningen samt vilka mål och riktlinjer ur styrdokumenten som de grundar religionsundervisningen på. I bakgrunden presenteras kursplan för ämnet Religionskunskap, läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) och en kortare presentation av innehållet som förekommer i läroböcker för religionskunskapsundervisning. Vidare berörs religionsämnets historik samt den mångkulturella situationen i den postmoderna skolan, med fokus på det mångreligiösa klassrummet och dess roll i religionsundervisningen. Syftet med undersökningen är att ta reda på om kursplanen, läroplanen och läromedlen kompletterar varandra eller inte och hur lärarna formar didaktiken i ämnet i förhållande till detta. Resultatet visar att läroböckerna innehåller en viss dominans av religionen kristendom. Dock är läroböckernas innehåll skiftande vilket också undersökningen visar. Hos två av lärarna förekommer en något större betoning på det kristna perspektivet. Undersökningen visar att de tre lärarnas religionsdidaktik vilar på grunder hämtade från styrdokument, elevinflytande och egna initiativ och didaktiska lösningar, allt utifrån tradition i förening med mångkultur och mångreligiositet.

In Sweden exist a Swedish institute for children’s book which is a national information center. They have an annual "Book tasting" where they present statistics and trends from the latest publications of literature for youth and children. In their “book tasting’’ from 2010 a number of picture books had, as they say, children who descend from non-Swedish culture (Swedish institute for children’s book, 2010).  The aim of this thesis is to investigate how the ethnical diversity describes in these picture books from 2010. To understand how the ethnical diversity describes in these books I had two questions which helped me in my research. The questions were: Do these picture books have some features which are ethnic stereotype? Do the ethnical diversity in the picture books describes as multi-cultural or intercultural condition? The thesis is based upon a qualitative text analysis and from this main group did I choose discourse analytical approach to analyze my picture books. My working model is inspired by associate professor Pil Dahlerup and professor Maria Nikolajeva. In the theoretical framework do I assume from PhD student Hassan Sharif (2008) who separate the term multi-cultural from the intercultural term. He says that the multi-cultural term can sees as descriptive, which means that the multi-cultural term work as a description of the society’s condition while the intercultural term sees like a process where all cultures in the society gives space to interact and cooperate with each other on equal terms. My first conclusion is that several of the picture books describe ethnical diversity stereotyped. An example is the stereotype of the dark man as black and with black curly hair. Another example is the stereotype of people with darker skin color as happy and affective. One picture book didn’t have stereotype persons or characteristics. My second conclusion is that only one picture book did describe the ethnical diversity as an intercultural condition. The other picture books describe the ethnical diversity as a descriptive multi-cultural condition.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Abstract</strong></p><p>Studien tar sin utgångspunkt i barnkonventionen och skolans styrdokument. I fokus är pedagogens uppdrag att stödja elevens trygghetskänsla och självbild genom ett medvetet arbetssätt där elevens bakgrund, kultur och språk uppmärksammas. Ett delsyfte är att undersöka eventuella olikheter i pedagogers förhållningssätt, till elevers kulturella bakgrund och modersmål som en resurs i undervisningen. Studien tar stöd i tidigare forskning som visar på ett tydligt samband mellan pedagogens förhållningssätt, elevens identitetsutveckling och skolresultat. Den teoretiska bakgrunden finner vi bland annat i Mead (1976) som beskriver hur signifikanta andra (till exempel en lärare) påverkar identitetsutvecklingen hos eleven genom att individen ser sig själv som en spegelbild, genom andra. Studien är en kvalitativ undersökning som vi genomfört genom deltagande observationer kompletterade med en mindre enkät. Vår undersökningsgrupp består av sju pedagoger fördelat på två olika skolor, i Norrköpings kommun, med tillgång till olika ekonomiska resurser. Resultatet visar på olikheter i pedagogernas förhållningssätt på båda skolorna. I enkätsvaren framkom att de flesta pedagogerna hade relativt god kunskap om fördelarna med att uppmärksamma elevernas kulturella bakgrund och språk för att skapa goda förutsättningar för lärande och identitetsutveckling för eleverna med svenska som andraspråk. Dock visade observationerna att pedagogerna inte genomför detta i praktiken. Vår slutsats av studien är att skillnaden mellan pedagogers olika arbetssätt främst beror på den enskilda pedagogens attityder och intresse.</p>

Either if you are a company or a state owned organization, in our case Sodertorn University collage, it is very highly demanded and needed that there is a well-defined definition of the area you perform in. It is also highly recommended that you have an accurate and informal profile of the type of company you are and that you have an effective communication to your surroundings, so that they can perceive it the way the company wishes mediate the message. In this essay we have tried to explain the kind of profile Sodertorn University collage has, and how its current students perceive this profiling strategy. Sodertorn University collage profiles itself through three significant areas: the school claim themselves to be multicultural, multiscientific in an aspect when it comes to courses and programs, and as a school with an ambition to educate and form more critical thinking students. This has become Sodertorn University collages trademark and is quite significant for the school, something that we have examined in our survey among the current students. What we will examine in our essay will only be the two first mentioned components, multicultural and multiscientific programs and courses. We have also had the intention to do a comparison with an earlier essay from 1997 made by two economics students, and put our results in contrast to the earlier results since there were no previous research after this one. We also wanted to see if the profile of the school accordingly to the three components mentioned above was more or less accurate or not to the image that the students had. Our survey was done on 95 students currently studying on Sodertorn University collage; along with an interview with the temporary information manager to find out if the whether the profile was perceived in an accurate way or not. We also used litterateur that has helped us get more insight in the problem surrounding a profile, an image and an identity and how the dynamics surrounding these there takes place. We have also tried to do a comparison on how Sodertorn University collage defines the first two components in their profile and how the students define the same components. What we can conclude is that the students perceive and understand the meaning of multiscientific courses and programs, but when it comes to the definition of the multicultural word the students seem to have a much more restrained definition in comparison to the schools way of defining the word. This definition may result from an action taken by Sodertorn University collage to be more discreet about this fact.

Skolan är en del av samhället och de främlingsfientliga åsikterna som visar sig har varkenstöd i värdegrunden eller i läroplanerna. Som lärare måste man förhålla sig till detta ochförsöka motverka främlingsfientlighet, vilket emellertid kan vara lättare sagt än gjort. Syftetmed denna uppsats är att kartlägga och undersöka hur verksamma lärare förhåller sig till denmångkulturella verkligheten. Genom semistrukturerade intervjuer har vi undersökt hur fyrahögstadie- och gymnasielärare i ämnena historia och/eller religionskunskap arbetar ellerskulle vilja arbeta med elevers nyfikenhet och intresse inför andra kulturer och hur de bemöterfrämlingsfientliga och rasistiska åsikter. Det visar sig att många saknar detta i sin utbildningmen menar att kunskaper är en bra grund för att argumentera mot stereotypa föreställningar.Genom diskussioner och studiebesök försöker lärarna låta eleverna uppleva möten medmänniskor från andra kulturer, även om det hade behövts i större utsträckning. Lärarna tyckerockså att det är viktigt att bemöta fördomar, diskutera likheter och olikheter samt att utgå frånelevernas livsvärld i sin undervisning.

Studien syftar till att undersöka den förändring som skett i grundskolans läroplaner mellan 1962-2011, vad gäller formuleringar om och kring arbetet med mångkultur. Syftet har besvarats genom frågeställningarna: Vad utmärker de enskilda läroplanernas synsätt på mångkultur? Vilka förändringar har skett i grundskolans läroplaner under de senaste femtio åren, vad gäller synsättet på mångkultur? Metoden som använts för att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare beprövad analysmodell har använts och kategoriserat det mångkulturella i läroplanerna enligt tre nivåer. Målnivå, regelnivå och verksamhetsnivå. Resultatet visade på en tydlig utveckling av de mångkulturella formuleringarna i skolans styrdokument, men på en avsaknad av metoder för att genomföra dem. Resultatet visar att retoriken i läroplanerna ligger i samtid med hur samhället har sett ut under läroplanens formulerande. Det syns i studiens resultat en vilja att göra mångkultur till något universellt accepterat. Sverige är en demokrati, varpå demokratiska värden måste värderas och prioriteras högt.

No description available.

Den kvalitativa studiens syfte var att analysera, beskriva och förstå skollednings och lärares uppfattningar kring mångkulturellt arbete i förskolan, samt deras betydelse för förskolans verksamhet. Studien utgick från sociokulturell teori och byggde på intervjuer av skolledning och förskollärare på en mångkulturell förskola. I studiens resultat framkom att skolledning och lärare i förskolan menar att barn och föräldrar ska mötas med respekt oavsett kulturell bakgrund. Lärarna ansåg sig viktiga att förmedla läroplanens värdegrund samt det svenska språket och kulturen till förskolans barn och föräldrar. De uttryckte även att de upplevde olika kulturella bakgrunder som spännande och berikande, vilket gav dem en fördjupad kunskap om olika sätt att tycka och tänka. Barnens språkutveckling var det innehåll som studiens lärare prioriterade högst, både det svenska språket och barnens modersmål. I diskussionen jämfördes studiens resultat med teorier och tidigare forskning. Lärarens komplexa och mångfasetterade arbete problematiserades och det ställdes frågor hur verksamheten kunde utvecklas. Frågor om inkludering av barns olika kulturer och modersmål, värderingar samt barns dubbla kulturtillhörighet diskuterades. Dessa frågeställningar kan bidra till verksamhetsutveckling i en förskola där alla barn och familjers kulturella bakgrund är lika värda, och där alla barnens språk är inkluderade. / The aim of this qualitative study was to analyze, describe and understand the school leaders and teachers’ perceptions about multicultural work in preschool, and their importance to preschool activities. The study was based on sociocultural theory and built on interviews of school leaders and teachers in a multicultural preschool. The results of the study showed that the school leaders and teachers expressed that children and parents should be treated with respect regardless of cultural background. The teachers considered themselves important to convey basic values of the curriculum as well as the Swedish language and culture to preschool children and parents. They also expressed their experience of different cultural backgrounds as exciting and rewarding, giving them a deeper knowledge of alternative ways to think and believe. The teachers of the study considered children's language development as the most important content, both in Swedish and in children's first language. In the discussion of the study were results compared with theories and previous research. Teacher's complex and multi-faceted work were problematized with questions how the early childhood education could be developed. There were questions in discussion about the inclusion of children of different cultures and first language, questions about values as well as children’s dual cultural affiliation. These issues can contribute to develop early childhood education to a preschool where all children and families' cultural backgrounds are equal, and where all children's languages is included.

This is an essay about the difficulties that can occur within the intercultural preschool, with how the parents background, willpower and whishes may not always be applicable to the preschool curriculum due to cultural differences. It is about how I as an educator can have intentions that collide with childrens and parents homeculture. There are different references in different cultures and we need to find ways to communicate regardless of any language difficulties that may be present. From a written dilemma I explore how different conditions can affect our communication skills to parents of foreign origin. Through my work I daily meet with different cultures and diversity which is the reason and idea behind this essay. / Detta är en essä om de svårigheter som kan uppkomma i den interkulturella förskolan kring hur föräldrars bakgrund, vilja och önskemål kanske inte alltid går att koppla till förskolans läroplan på grund av kulturella skillnader. Den handlar om hur jag som pedagog kan ha intentioner som krockar med barn och föräldrars hemkultur. Vi har olika referensramar i olika kulturer och vi behöver finna sätt att kommunicera med varandra trots eventuella språksvårigheter. Utifrån ett beskrivet dilemma utforskar jag hur olika förutsättningar påverkar kommunikationen med föräldrar av utländsk härkomst. Detta är något jag dagligen möter i mitt arbete på förskolan och som jag verkligen brinner för.

The purpose of this essay is to examine which perspective that dominates the political debates surrounding equality and diversity in Sweden. The theoretical framework used consists of three ideal types. These are the intersectional perspective, the cultural perspective and the white middle feminism class perspective. Operationalizing the theoretical framework with idealtypes, using Benford and Snowś first two principles in their frame analysis framework, which is the diagnostic and prognostic, as a method, I study the biggest political parties in Sweden due to their legislation and influence power within the field of equality and diversity. The analysis of the study shows that the culture perspective is dominating all the chosen debates, though it also shows that some political parties takes a more passive participation. The white middle class perspective is also visible in two of the three chosen debates, and the intersectional perspective is merely shown in two debates.