Syftet med studien är att undersöka två förskolors arbete i relation till förskolans mångkulturella uppdrag samt vilka arbetsformer som används. För att undersöka detta har kvalitativa gruppintervjuer utförts på två olika förskolor. Den ena förskolan har många flerspråkiga barn medan den andra förskolan har ett fåtal flerspråkiga barn. Resultaten av studien visar på att det finns en skillnad i hur förskolorna arbetar med det mångkulturella uppdraget. I förskolan där många av barnen är flerspråkiga arbetar de dagligen med mångkultur medan det i förskolan där det finns ett fåtal barn som är flerspråkiga endast arbetar med svenska traditioner vid högtider. Vilka arbetsformer som används i arbetet ser också olika ut beroende på hur förskolorna ser på det mångkulturella uppdraget. Studien har utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv där förskolornas mångkulturella arbete analyserats utifrån såväl ett sociokulturellt som ett interkulturellt perspektiv.

Syftet med studien är att undersöka hur fem svensklärare i grundskolans senare år säger sig arbeta med mångkultur i undervisningen, vilka erfarenheter de har och hur de resonerar i valet av skönlitteratur. Genom semistrukturerade intervjuer framkommer det att lärarna visserligen ser möjligheter att arbeta med mångkultur i svenskundervisningen genom läsning av skönlitteratur, men att det inte alltid sker. Lärarnas uppfattningar om texturval skiljer sig åt, men vanligt förekommande är ett mottagarinriktat perspektiv där elevernas intresse påverkar valet av litteratur, samt perspektivet där lärarnas egna preferenser för vad som är en bra och intressant bok påverkar urvalet.

Skolan existerar i en globaliserad värld och eleverna ska utbildas till framgångsrika globala medborgare. Skolans samhällsorienterade ämnen fokuserar bland annat på hur vi människor lever tillsammans, dels i vårt närområde och dels i vår globala värld. Syftet med forskningsöversikten är att undersöka vad som kännetecknar forskningen om global undervisning i grundskolans samhällsorienterade ämnen. Det här är en systematisk litteraturstudie där primärkällorna (sju artiklar och en avhandling) kartläggs, syntetiseras och analyseras. Arbetsprocessen började med litteratursökningar och ett urval av primärkällor. Kartläggning och fördjupad analys av forskningsfältet grundades på kodning och syntetisering av primärkällorna. Kvalitativa metoder används i alla studier och deltagarna är vanligen lärare, i vissa fall i kombination med deras elever. Flera studier i det undersökta forskningsfältet visar att lärare är osäkra på betydelsen av begreppet global undervisning. I det undersökta forskningsfältet är det flera artiklar visar på hur lärares bakgrund, diskurs eller perspektivmedvetenhet påverkar implementerandet av global undervisning. Lärares syn på global undervisning verkar dock inte påverka implementerandet. Ett annat vanligt sätt att närma sig global undervisning i det undersökta forskningsfältet är fallstudier där effekten av ett projekt om internationell kommunikation mellan skolor undersöks. Projektens utfall visar att deltagarna har breddat sina perspektiv och dessutom lärt sig mer om sitt eget närområde och sin egen kultur i samband medgenomförandet av projektet.

Syftet med detta arbete är genom intervjuer få kunskap om hur fritidslärare samt rektorer går tillväga för att bemöta och inkludera nyanlända elever. I följande text kommer du, genom forskning, intervjuer med rektorer och fritidslärare samt två lärarstudenters syn på detta ämne, få reda på hur det fungerar på två olika skolor i södra Sverige där den ena skolan är väldigt mångkulturell och den andra skolan inte alls är lika mångkulturell. Hur arbetar de två olika skolorna och hur ser forskningen på  detta? Finns det något sätt för de övriga eleverna på fritidshemmet att hjälpa de nyanlända eleverna att känna sig välkomnade i verksamheten?

Flerspråkighet är inget modernt ord, det är ett faktum i vårt samhälle att vi lever i en mångkulturell miljö. Många barn kommer hit från andra länder och placeras in i vår svenska skola med kort varsel, där de förväntas anpassa sig efter alla främmande företeelser och kulturella skillnader som finns. Vi ville se hur man som pedagog utifrån detta planerade och genomförde undervisning som var anpassad till en mångkulturell skola. Därför valde vi att genomföra intervjuer med vissa pedagoger, som är de flerspråkiga barnens närmsta länk i skolan. Genom dem fick vi veta hur komplext pedagogernas arbete är, hur frustrerande det kan vara när språket blir till en barriär för kommunikationen. Hur viktigt det är att barnen får stöd i alla sina språk, för att det lägger grunden för deras framtid och förutsättningar. För att detta ska kunna förverkligas måste pedagoger förstå att deras inställning till flerspråkighet och mångkultur återspeglas i barnen, deras attityder formas utifrån det.

In the last year more and more measles cases have been reported in Rinkeby-Kista due to the fact that it is one of the few areas in Sweden with low vaccination coverage. As a consequence, political parties have proposed a vaccination requirement for preschool to protect vulnerable children who, for various medical reasons, can not vaccinate. This study illustrates how preschool leaders at independent and municipal preschools in the district of Rinkeby-Kista in Stockholm address the politicians’ bill on a possible vaccination requirement for preschool. Furthermore, the study illustrates how these preschool leaders handle the question of vaccination as an intercultural dilemma at preschool. The purpose is investigated using qualitative interviews where four preschool leaders are interviewed and the results are analyzed from an intercultural perspective. The result of the study shows that the preschool leaders would feel safe with some type of control of the children who are not vaccinated when they are part of a collective at preschool. But at the same time, there is a fear that it could lead to a categorization of children in society. The majority of preschool leaders did not consider it their task to handle the vaccination question at preschool and referred to BVC and current laws when different interests were posed against each other. It was only one preschool leader who participated in handling the vaccination question at preschool and was interested in intercultural meetings with the parents to conduct a dialogue together.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka vilka värderingar och attityder till det svenska samhällets månkulturalitet som speglas i skönlitteraturen idag, hur det kan påverka läsaren, samt hur det överrensstämmer med de värderingar kring ämnet som vår skola vill förmedla och föra vidare till sina elever. Det görs genom en ideologikritisk analys av det valda materialet som i detta fall utgörs av fyra böcker ur bokserien "LasseMajas Detektivbyrå" skrivna av författaren Martin Widmark. Analysen fokuserar på hur karaktärer med utländsk bakgrund framställs i böckerna. Resultaten av analysen visar att de förekommande karaktärerna med utländs bakgrund framställs som stereotypa i materialets alla böcker. Dock dras slutsatsen att det inte vilar en negativ värdering kring att de framställs på detta sätt, eller vårt mångkulturella samhälle som de representerar. Snarare försöker författaren uppmärksamma samt lyfta olikheter och visa hur de berikar vårt samhälle. Genom att hans böcker har ett enkelt språk samt ger extra stöd med hjälp av illustrationerna blir de lättillgängliga för en stor läsarkrets, vilket gör att han sprider dessa positiva värderingar kring mångkulturen till ett stort antal barn och ungdomar. Värderingarna som böckerna förmedlar stämmer bra överrens med skolans värdegrund och kan därigenom anses vara goda exempel på skönlitteratur att lyfta in i skolans verksamhet idag. / The aim of this report is to find out what kind of values and attitudes towards today’s multiculturalism that is being reflected in modern fiction. It will also try to find out how those values can affect the reader, and how they conform with the values on the subject which our school is advocating. To answer these questions, I am going to do an ideologically critical analysis of the chosen material. In this case, it consists of 4 books from the series of “LasseMajas Detektivbyrå” written by the author Martin Widmark. The analysis is focusing on the characters with foreign ethnicity and how they are portrayed in the books.  The result of the analysis shows that those characters are portrayed in a stereotypically way in all the books. Although we reach the conclusion that it is not done on purpose with negative values. The author is rather trying to make us pay attention to the multiculturalism from a positive point of view, and show how it can enrich our society. Due to the simplicity of the language and the illustrations as an extra support, his books become easily accessible for many children. This also helps spreading the positive values on to a large group of readers. The values which these books are communicating goes well in agreement with our school. Therefore, the books can be considered as good examples of fiction that can be used in today’s classroom.

The focus of this study is to examine the aesthetics due to a new residential area, Glasberga Sjöstad, located in the outskirts of Södertälje. During the first construction process in the housing estate, some of the buildings appeared not familiar to the Swedish norm, and they did not fit into the concept Garden City, “trädgårdsstaden”. The main research question is to investigate the aesthetics and planning ideals according to the forming of Glasberga Sjöstad and the study focus on the lack of consistency between the vision and the everyday-reality. Another important starting-point is questions about ethnic segregation and aspects of power relations between a majority and a minority in the society. Former research points at causal factors as socioeconomic imbalances and class-aspects as important to understand the ethnic- and race segregated Swedish society, and the main research question in this study, is to add a focus on the aesthetics as an important aspect and more, to pay attention to the middleclass-citizens. The study is built upon in-depth interviews with residents in Glasberga Sjöstad and analyses of planning documents and aesthetic guidelines due to the construction process. The material shows that the aesthetic guidelines are built upon former ideals and it also shows that the inhabitant of Glasberga pay less attentions to the aesthetics of the houses, than to the social relations with their neighbours. The outcome of this study proposes the aesthetics as an important matter in planning and power practices, and proposes for a more open-minded way to embrace and include cultural diversity.

Denna studie har som syfte att bidra med kunskap om vilka individer som är inkluderade respektive exkluderade i två läromedel. För att bringa klarhet i det undersöker jag vad text och bild förmedlar i förhållande till värdegrunden i läroplanen för gymnasieskolan. Frågorna som ligger till grund för undersökningen är följande: Vad visar text och bild i läromedlen kopplat till etnisk tillhörighet, kön och funktionsnedsättning? Hur skiljer sig innehållet i läromedlen utifrån värdegrunden? Vilka individer blir inkluderade respektive exkluderade i läromedlen? Metoden som har använts för att få fram det empiriska materialet är diskursanalys. Det empiriska materialet har analyserats med stöd av den intersektionella teorin. Undersökningens resultat visar att det råder en diskriminering och marginalisering i läromedlen av mörkhyade individer, kvinnor och individer med funktionsnedsättning.

Inledning: Sverige är ett mångkulturellt samhälle. Psykisk ohälsa är vanligare bland utrikes födda. För att kunna möta dessa patienter från andra kulturer på deras villkor finns ett behov av ökad kultur- och omvärldskunskap bland terapeuter. Studier inom ämnesområdet mångkultur och psykoterapi kan bidra med värdefull kunskap som ökar kulturkompetens och kulturell sensibilitet hos såväl terapeuter som tolkar och därmed leder till mer framgångsrik behandling av psykisk ohälsa bland utrikes födda. Frågeställningar: Syftet var att göra en explorativ studie av kulturmöte mellan terapeut och patient i terapirummet, med frågeställningen: Vilka upplevelser har psykologer/psykoterapeuter samt tolkar av mötet mellan svenska psykologer/psykoterapeuter och patienter från persiska och arabiska kulturer i psykoterapi? Metod: Fyra legitimerade psykologer/psykoterapeuter samt fyra auktoriserade tolkar ingick i två fokusgrupper. Data analyserades och tolkades utifrån induktiv tematisk analys. Resultat: De kulturella skillnaderna mellan svenska terapeuter och persiska och arabiska patienter som såväl psykologer/psykoterapeuter som tolkar hade erfarenhet av var: att psykisk ohälsa är stigmatiserat och att söka hjälp kan vara skambelagt; att kön har betydelse; att patienter mer ofta är multitraumatiserade och har andra känslouttryck; att tillit är avgörande; att terapeuter har begränsad kultursensibilitet och att psykoterapi är sammanlänkat med en västerländsk kultur. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån tidigare forskning och teoretikers tankar om mångkultur och psykoterapi – och stämde väl överens med dessa. Den terapeutiska alliansen diskuterades, både dess betydelse och de hinder som identifierades i studien. Förslag på att terapeuten öppet talar om kulturskillnader med patienten; att terapeut och tolk samarbetar och att ha separat ingång/väntrum var exempel på åtgärder som föreslogs för att minska kulturella skillnaders betydelse i psykoterapi. / Introduction: Sweden is a multicultural society. Mental illness is more common among foreign-born. In order to be able to meet these patients from other cultures on their terms, there is a need for increasing cultural and international knowledge among therapists. Studies in the field of multiculturalism and psychotherapy can contribute with valuable knowledge that increases cultural competence and cultural sensitivity of both therapists and interpreters and thus leads to more successful treatment of mental ill health among foreign born. Question formulation: The purpose was to do an explorative study of cultural meeting between therapist and patient in the therapy room, with the question: What experiences do psychologists/psychologists and interpreters of the meeting between Swedish psychologists/psychotherapists and patients from Persian and Arab cultures in psychotherapy Method: The study had a qualitative research approach. Four legitimate psychologists/psychotherapists as well as four authorized interpreters were included in two focus groups. Data were analyzed and interpreted based on inductive thematic analysis. Results: The cultural differences between Swedish therapists and Persian and Arab patients who both psychologists/psychotherapists and interpreters had experience of were: that mental illness is stigmatized and seeking help can be shameful; that gender is important; that patients are more often multi-traumatized and have other emotional expressions; trust is crucial; that therapists have limited cultural awareness and that psychotherapy is linked to a Western culture. Discussion: The results were discussed based on previous research and theorists' thoughts on multiculturalism and psychotherapy - and were in good agreement with these. The therapeutic alliance was discussed, both its significance and the barriers identified in the study. Suggestion that the therapist openly discuss cultural differences with the patient; that the therapist and interpreter cooperate and have separate entrance/waiting rooms were examples of measures that were proposed to reduce the importance of cultural differences in psychotherapy.