Kunskapsöversikten kommer att belysa metoder för inkludering genom att studera hurskolan har bemött och bemöter multikulturalitet. Syftet med uppsatsen är att informeraläsare om vad olika forskare har kommit fram till som medverkar till inkludering. Skolan harvarit exkluderande för människor med utländsk bakgrund, där kulturer som inte följermajoritetssamhället, exempelvis religion, blivit förminskade. Etniskt svenskars tal kringreligion är ofta exotifierande där ´den andra’ uppfattas som annorlunda. Elever medutländsk bakgrund får ofta sin hemkultur felaktigt representerad i skolan, vilket bidrar till ettvi och dom perspektiv.Undersökningen genomfördes med hjälp av olika licentiatuppsatser ochdoktorsavhandlingar samt rapporter som i sin tur bildade en kunskapsöversikt som vi kundedra slutsatser genom. Teorin i det studerade materialet består både av litteraturstudier ochkvalitativa (intervju-) studier av både lärare och elever för att få flera olika perspektiv frånolika positioner inom den svenska skolan.Undersökningens resultat är en diskussion av den informationen som insamlats utifrån olikastudier. I diskussionen reflekterar vi kring vad analysen innebär, vad denna analys har förbetydelse för den dagens och framtidens lärarprofession, vad det finns för brister i dennakunskapsöversikt och hur forskningen kan utvecklas och fortsätta inom forskningsområdet.Slutsatsen blev att lärarutbildningen i allmänhet behöver omorganiseras. Lärare behöverfortbildas för att få kunskap om olika inkluderingsmöjligheter och ramverk för inkluderandetillvägagångssätt. Ett sätt är genom att förstå hur hemkulturer har en stark inverkan på hurindivider bygger sin identitet och att denna identitet måste bli accepterad imajoritetssamhället för att medverka till en inkluderande miljö.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och analysera förskollärares berättelser om hur de arbetar med flerspråkiga barns förutsättningar till en likvärdig utbildning i utbildningsspråket som i sitt modersmål, vilket besvaras genom forskningsfrågorna: hur berättar förskollärare att de ger barn med annat modersmål förutsättningar att utveckla utbildningsspråket? och hur berättar förskollärare om sin kompetens att bedriva modersmålsundervisning i förskolan? Genom problemområde vill vi med studien fördjupa oss i verksamma förskollärares berättelser om sin kompetens att bedriva en likvärdig utbildning i utbildningsspråket som i barnens modersmål. Då Palla och Roth (2018) ställer sig kritiska till om ansvaret enbart ligger på den enskilda förskolläraren eller om det behövs personalresurser som kan barnens modersmål som till exempel flerspråkig personal och tolk. Studien tar ansats i socialkonstruktionismen och den metodologiska utgångspunkten är diskursanalys med inriktning diskurspsykologi. Insamling av empiriskt material har skett kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med sju verksamma förskollärare. Resultatet presenteras i teman utifrån en tematisk analys. Slutsatsen för föreliggande studie är att förskollärarna besitter kunskap kring visuella verktyg för att arbeta med flerspråkiga barn i förskolan. Genom diskurser framkom det att förskollärare är osäkra om de ger flerspråkiga barn likvärdiga förutsättningar att utveckla utbildningsspråket som sitt modersmål. En bidragande faktor till osäkerheten var att förskollärare berättade om den bristande förskollärarutbildningens förmåga att förse dem med kunskap kring flerspråkig språkutveckling. Föreliggande studies resultat riktar sig till både verksamma förskollärare som till rektorer då studiens resultat kan möjliggöra vidare diskussioner, som i sin tur kan leda till kompetensutveckling och relevanta strategier som kan stärka förskolläraren i sitt uppdrag gentemot att ge barn med annat modersmål en likvärdig utbildning i både utbildningsspråket som i sitt modersmål.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i fritidshem beskriver att de skapar förutsättningar för elever att konstruera identitet i mångkulturella fritidshem, samt hur lärarna relaterar identitet med tillhörighet och gemenskap. För studien används en kvalitativ forskningsmetod, där semistruktuerarde intervjuer genomfördes med sex lärare i fritidshem. Studien har använt sig av tematisk analys som bidragit till att tre teman har uppstått. I resultatet framkommer att leken är den viktigaste förutsättningen för elevernas identitetsskapande. Majoriteten av lärarna i fritidshemmen som intervjuats har beskrivit att de skapar förutsättningar för elever att konstruera identitet genom lek, rollek, relationsskapande, språk och inflytande.

Bakgrund: I denna globaliserade värld påverkar situationer som inträffar på andra platser i världen även oss i Sverige. Dessa förändringar i det svenska samhället kan även påverka skolan som får nya utmaningar. Elevunderlaget har blivit mer heterogent med elever från olika länder vilket kräver nya sätt att lära på. Lärande spelar en central roll i allas utveckling och enligt det sociokulturella perspektivet sker denna utveckling i interaktion med andra människor. Alla människor är viktiga i lärandet och var och en kan utvecklas med stöd av andra som kan lite mer än vad man kan själv, denna utveckling ger upphov till det som Vygotskij kallade för den proximala utvecklingszonen. En plats för formellt och organiserat lärande är skolan, men skolan är också en central plats för barn där de bygger upp relationer med andra barn och vuxna som inte tillhör familjen. I den mångkulturella skolan är dessa kontakter med andra utanför familjen en viktig del för lärandet till exempel för den personliga utvecklingen. Syfte: Studiens syfte var att utifrån elevers perspektiv i en mångkulturell kontext, undersöka elevens erfarenheter av lärande i en mångkulturell skola. 0 Metod: Kvalitativ metod användes i studien och data samlades in genom fem semistrukturerade fokusgruppintervjuer med elever i årkurs fem och sex. Resultatet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat och slutsatser: Under analysen framkom fyra huvudkategorier; den mångkulturella skolan, lärande, syn på läraren och skolmiljö vilka sammanlagt resulterade i 15 underkategorier. Eleverna anser att det är givande att vistas i en mångkulturell skola och att lärande sker ständig och i interaktion med kompisarna, lärarna och andra vuxna kring dem utanför skolan. Ett komplement för lärandet var digitala medier som blev ett stöd för eleverna i deras lärande både på skolan som i hemmet. / Background: Learning has a central role in everyone's development and according to the sociocultural perspective, this development takes place in interaction with other people. Other people are important so each can develop with the support of others who can little more than themselves, this stimulus gives rise to what Vygotsky called the proximal development zone. The school is a central place for children who, firstly, are a place of learning and, secondly, a place where they build relationships with other children and adults who are not family. In the multicultural school these contacts with others play an important role in learning such as personal development. Purpose: The aim of the study was to investigate student's perspectives of learning in a multicultural context. Method: Qualitative method was used in the study and data was collected through 5 semistructured focus group interviews with students in grade five and six. The results have been analysed with qualitative content analysis. Results and conclusions: The analysis revealed four main categories; the multicultural school, learning and how the students view the teacher which resulted in a total of 15 subcategories. Students consider it rewarding to stay in a multicultural school. That learning takes place constantly in interaction with friends, even that teachers and adults outside school are an important support for their learning. Digital media as support was something that students used in their learning as a complement both at school and at home.

Skolan är idag en social och mångkulturell mötesplats där både vuxna och elever dagligen interagerar. För att kunna bedriva en verksamhet där alla känner sig välkomna och av betydelse krävs ett aktivt arbete för att detta ska kunna uppnås. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare talar om interkulturell undervisning i skolan, bland elever med olika kulturella bakgrunder och livsåskådningar, i både klassrummet och skolmiljön. Utifrån syftet har följande frågeställningar tagits fram: Hur talar lärare kring den interkulturella undervisningen i ett interkulturellt/mångkulturellt klassrum? Vad talar lärare om som kontroversiella frågor? Vilka arbetssätt talar lärare om? Vilka svårigheter talar lärare om? Hur kan den interkulturella undervisningen hjälpa eleverna i framtiden? Dessa frågeställningar besvaras genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i dagens skola. Studiens resultat visar att lärarnas arbete med den interkulturella undervisningen i skolan är utmanande, utvecklande och ibland problematiskt, då kulturkrockar kan uppstå vilket kan leda till konflikter mellan eleverna. Lärarna beskriver också samtalet i helklass som det främsta verktyget för att bedriva denna verksamhet. Trots dessa svårigheter med interkulturell undervisning är lärarna i studien positiva till hur eleverna i framtiden kan gynnas av detta arbete i skolan. Dels för att bli förberedda inför en framtida mångkulturell arbetsplats och mångkulturellt samhälle samt förståelsen för att elevernas kulturella bakgrund inte är ett hinder för deras framtida val gällande studier och yrken.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och analysera aktuell forskning om hur skönlitteratur kan påverka ungas identitet, empati och demokratiska värderingar. Översikten ämnar även att synliggöra behovet av en normkritisk och bred mångfald av skönlitteratur. Detta för att visa på, och skapa en bättre förståelse för, hur både kunskaps- och demokratiuppdraget kan samspela i litteraturundervisningen för svenskämnet. Genom en systematiserad informationssökning har åtta vetenskapliga artiklar och fem böcker valts ut för att granskas och analyseras i relation till frågeställningen: Hur kan skönlitteratur påverka elevers identitet, empatiförmåga och demokratiska värderingar? Resultatet visar att det finns ett stort behov av mångkulturell och normkritisk litteratur, som utmanar stereotyper, likväl som behovet av ett ökat utrymme för öppna och utforskande samtal kring det lästa. Genom kunskap om ett normkritiskt förhållningssätt, kan skönlitteratur i undervisningen få ett framgångsrikt utfall där skolans dubbla uppdrag som både kunskaps- och demokratiförmedlare samspelar

I Sverige är 7% av alla barn utlandsfödda, alternativt har föräldrar som är födda utomlands. Med bakgrund av detta har denna studie genomförts, som handlar om hur förskollärare anser sig arbeta utifrån läroplansmålet “förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer [...]” (Skolverket 2018, s. 15). Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare arbetar kulturellt i förskolan med utgångspunkt i det nämnda läroplansmålet. Vi vill också ta reda på hur förskollärare tolkar begreppen kultur, mångkultur och kulturell identitet samt hur de arbetar med att stärka barns kulturella identitet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i form av intervjuer, gjorda med sju förskollärare i fyra olika kommuner i Skåne. Resultatet visar på en variation som vidare har ställts mot tidigare studier. Störst fokus på tidigare studier är Lunneblad, som 2006 genomförde en stor studie inom ämnet men även andra varierande studier ligger till grund. I analysen av det insamlade materialet är det interkulturella förhållningssättet utgångspunkten. Det innebär att det finns en medvetenhet om kulturella skillnader, både utifrån den egna kulturella bakgrunden men också andra personers bakgrund. Vår studie visar bland annat att det saknas kunskaper om kultur bland förskollärare. Förskollärarna berättar att de arbetar med kultur och att stärka barns kulturella identitet på flera olika sätt. Det som är gemensamt för alla avdelningarna är att det arbetar med högtider och traditioner, framför allt de svenska.

Many societal debates today are based on the problems that exist due to the lack of integration and segregation policy. Multiculturalism is one of the areas that often lifts in a negative context, however, there is another spectrum in this, the space the second-generation immigrants live in today. These people get stuck between the culture they were born into and the culture their parents grew up with, this means that they rarely get a place in society to talk about this problem. Previous research shows that people tend to group themselves with people whom they have the most in common with, which creates “us” and “them” groups. The second-generation immigrants have one leg in both groups; therefore, they end up in the middle. It also emerges those inequalities are created between groups in society and their ability to influence the democratic society.Therefore, the purpose of this study is to gain an understanding of the consequences that the second generation of immigrants are upon and their willingness to participate in Swedish democracy and get involved in civil society, which is a citizen's right.The method used to gain an understanding of their experiences is a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The results showed that there are clear perceived differences between ethnic Swedes and second-generation immigrants. Above all, they see a strength in carrying several different cultures and that they create their own community when they end up outside of “us” and “them”. They take their civil rights seriously even though they may feel that it makes no difference. Thus, the study's conclusion was that the second-generation experiences differences between themselves and ethnic Swedes and that they feel that democracy is important and want to be involved but do not really feel that they get the platform when they are not in a position of power.

I forskning om den mångkulturella skolan ges stort utrymme åt undervisning som bedrivs där i stort. Litet fokus riktas dock specifikt till historieundervisningen och historieämnet. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur lärare i historia bedriver sin undervisning med en mångkulturell elevsammansättning.Den teoretiska utgångspunkten utgörs av socialkonstruktivismen, metoden i sin tur är kvalitativ och tar sin utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer av respondentkaraktär. Respondenterna utgjordes av sex stycken lärare i historia som undervisade på mångkulturella högstadieskolor i nordöstra Skåne. Råmaterialet från intervjuerna analyserades med hjälp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalys.Resultatet visade att det fanns två diskurser beträffande historieundervisning med den mångkulturella elevsammansättningen. Den ena diskursen betonade en monokulturell undervisning, där stor uppmärksamhet riktades mot europeisk historia. Den andra diskursen betonade en interkulturell undervisning med hänsyn till elevernas skiftande ursprung. Den monokulturella diskursen fick stort utrymme vilket ur socialkonstruktivismens postkoloniala synvinkel kan tolkas som att den anses stå högre och vara mer berikande än den interkulturella.

I dagens mångkulturella samhälle är skolan en viktig mötesplats för barn och unga från olika kulturer där skolan ämnar utveckla förståelse och solidaritet för andra människor. Barnlitteratur har en väsentlig roll i skolans uppdrag och i vår framtida yrkesroll som lärare är det därför viktigt att skapa förståelse för vad litteraturen har för betydelse för barnen och hur den påverkar dem. Syftet med den här uppsatsen är att synliggöra hur mångkultur och stereotyper kan framställas i barnböcker från olika tidsperioder. Vi har analyserat fyra olika barnböcker från fyra olika tidsperioder som alla skildrar mångkultur. Studien är baserad på en kvalitativ metod och ett sociohistoriskt perspektiv. Böckerna har analyserats med hjälp av en mimetisk analysmodell och en komparativ analys där vi jämfört böckerna med varandra. Resultatet visade att böckerna skildrar mångkultur på olika sätt, i vissa fall genom fördomar och förtryck och i andra fall positivt och naturligt. Gemensamt för tre av böckerna är att kulturmöten endast sker mellan den svenska kulturen och en annan kultur. En viktig slutsats för studien är även att omfattningen av mångfald bland barnböcker påverkar barns självbild, motivation till läsning och bild av verkligheten.