Nyanlända elever på högstadiet står inför dubbla utmaningar i den svenska skolan. Elever som är nyanlända och inte behärskar det svenska språket behöver lära sig både språk och ämneskunskaper samt kunna resonera, tala och skriva på svenska. Jag valde att genomföra min undersökning i en mångkulturell skola där det finns många nyanlända elever. Jag har arbetat både kvantitativt och kvalitativt där metoderna ska komplettera varandra. Alla eleverna hade en liknade syn på ämnesspråket och ämnesbegreppen. Historieämnet är ett ämne som har ett brett stoff samt kräver att eleven kan utveckla sin förmåga att “använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används” (Skolverket,2011) enligt lgr 11. Enligt kunskapskraven ska eleven också kunna: “Föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt” (Skolverket, 2011). Tolkar man Skolverkets kursplan i historia för högstadiet kan man konstatera att eleven behöver kunna föra resonemang och kunna använda historiska begrepp, det är detta som kommer att analyseras i examensarbete.

Den här uppsatsen handlar om mångkultur i grundskolans musikundervisning. Det presenteras röster från musiklärare i grundskolan om mångkulturell musikundervisning. I bakgrunden introduceras information om bland annat hur Skolverket ställer sig till frågan samt redogörs olika röster gällande mångkulturell musikundervisning för. Syftet med detta arbete är att undersöka lärares utsagor/berättelser om hur de arbetar mot att förverkliga läroplanens skrivelser gällande mångkultur i sin undervisning. Studien genomfördes med semi-strukturerade intervjuer med musiklärare i grundskolan. Materialet som samlades in är från fyra musiklärare som berättar om hur de arbetar med mångkultur i musikundervisningen.Materialet filtrerades genom ett sociokulturellt perspektiv. Därefter delades materialet upp i intellektuella verktyg, fysiska verktyg samt mediering. Resultatet visade att lärarna hade olika ingångar och syn på mångkultur i musikundervisningen men en konsensus fanns i att de alla arbetade mångkulturellt med hjälp av olika sociokulturella verktyg. Diskussionen lyfter frågor om breddad rekrytering, närhetsprincipen, kulturell mångfald och interkultur.

Detta är ett examensarbete som ämnar undersöka hur svensklärare ser på genusperspektivet i undervisningen, genom en kvalitativ studie där fem svensklärare bidragit genom intervjuer. Syftet är att undersöka hur svensklärare ser på att jobba utifrån ett genusperspektiv i svenskundervisningen. För att konkretisera mitt syfte utgår jag ifrån tre essentiella frågor: Hur ser svensklärarnas syn på genus och jämställdhet ut i förhållande till värdegrunden?, Vilka hinder möter svensklärarna som eftersträvar att arbeta utifrån ett genusperspektiv?, Vad anser svensklärarna om att arbeta utifrån ett genusperspektiv i en mångkulturell skola? Utifrån styrdokumenten resonerar jag kring hur intervjupersonerna väljer att definierar begreppet ”jämställdhet”. Därefter presenteras vilka hinder de intervjuade upplever att de möter i arbetet med genusperspektivet, detta presenteras utifrån fyra kategorier: Kollegor, Elever, Texter och Läraren. Slutligen har jag valt att lägga ett mångkulturellt perspektiv på studien och diskuterar då hur svensklärarna tänker kring kulturella skillnader och jämställdhet. I mina slutsatser kommer jag fram till att ett stort hinder för att man som lärare ska kunna arbeta utifrån ett genusperspektiv är avsaknaden av diskussioner kring ämnet med kollegor och skolledning. Utan diskussioner blir genusperspektivet något väldigt individuellt som några av de intervjuade känner att de varken har tid eller kraft att arbeta med. Även avsaknad av adekvat material som är lättillgängligt efterfrågas av intervjupersonerna. Även intervjupersonernas syn på sin egen roll i klassrummet diskuteras och åsikterna går isär om huruvida en svensklärare ska fördela ordet i klassrummet eller inte. Slutligen diskuteras kulturella skillnader och jämställdhet och hur detta påverkar de intervjuade lärarna.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om olika utmaningar och möjligheter som kan förekomma i samhällskunskapsundervisningen i mångkulturella klassrum. Vidare är syftet att bidra med kunskap om samhällskunskapslärares interkulturella kompetens. Frågeställningarna som studien vilar på är vilka utmaningar och möjligheter möter lärare i sin undervisning i mångkulturella klassrum? Samt på vilka sätt framträder lärares interkulturella kompetens i undervisningen? För att besvara dessa frågeställningar har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer, där sju högstadielärare i SO-ämnena har intervjuats. De utmaningar som lärarna beskrivit kan förekomma i undervisningen är olika synsätt, att undervisa om kontroversiella frågor samt språk. Möjligheten som beskrivs av lärarna är att elever utbyter sina erfarenheter med varandra, vilket bidrar till en ökad förståelse för sina medmänniskor. Huruvida lärares interkulturella kompetens framträder i undervisningen beskrivs på olika vis. Majoriteten av de intervjuade lärarna hävdar att deras interkulturella kompetens framträder omedvetet, medan andra lärare menar att den framträder genom att vara nyfiken på sina elever. Vidare är även främlingsfientlighet ett centralt tema samt att lärarna motverkar fördomar genom sin interkulturella kompetens. / This study aims to contribute knowledge about various challenges and opportunities that may occur in social studies teaching within multicultural classrooms. Furthermore, the aim is to examine how teachers’ intercultural competence in teaching emerges. The research questions for this study are based on what challenges and opportunities teachers experience which may arise in their teaching in multicultural classrooms? And how do teachers’ intercultural competence appear in teaching? The study is based on a qualitative research of semi-structured interviews, where seven teachers in social study subjects in upper secondary school have been interviewed. Furthermore, the study is based on the socio-cultural perspective. The challenges that the teachers describe can occur in teaching are different approaches, teaching about controversial issues and language. One opportunity that can occur is that students exchange experiences, which contributes to an increased understanding of other people. Whether teachers’ intercultural competence appears in teaching is described differently. The majority of teachers experience that their intercultural competence emerges unconsciously, while other teachers believe that it emerges by being curious about their students. Furthermore, xenophobia is also highlighted as a theme and how they counteract prejudice through their intercultural competence.

Syftet med vårt utvecklingsarbete har varit att skapa ett tematiskt arbete kring lokalhistoria för elever i en mångkulturell miljö. Vi har valt att utgå från stadsdelen Rosengård i Malmö då det är en mångkulturell miljö i vår närhet. Målet med temaarbetet som vi utformat har varit att göra det lokalhistoriska arbetet meningsfullt och givande för alla elever genom att koppla samman den lokala historien med elevers historier. Då identitetsskapande och historiemedvetande poängteras i både förslag till kommande kursplan för historia och kommande läroplan för grundskolan ville vi att arbetet skulle fokusera på just dessa begrepp. Vi har utformat ett temaarbete som är planerat att sträcka sig över en termin där vi genom olika moment och arbetssätt hoppas kunna fördjupa elevers historiemedvetande och identitet. I vår slutdiskussion har vi knutit samman de teorier kring historiemedvetande och identitetsskapande som vi utgått ifrån med det tematiska arbetets upplägg. Eftersom vi inte utfört arbetet i praktiken har vi inte kunnat utvärdera och analysera det utifrån empiri. Istället har vi gjort detta utifrån den litteratur och de teorier som vi använt oss utav. De slutsatser vi har kunnat dra utifrån arbetet är bland annat att elever vid vårt lokalhistoriska arbete skulle kunna öka sin lust att ta till sig historiekunskap och att detta i sin tur kan ge dem möjlighet till ett ökat historiemedvetande. Detta skulle dessutom kunna leda till att elever fördjupar och nyanserar synen på sig själva.

SammanfattningDagens skola är inte densamma som för trettio år sedan. Det sker ständigt förändringar i samhället och inte minst speglas detta i skolan, exempelvis syns det på skolans utformning men också på skolans förhållningssätt till reformer och förnyelser i takt med förändringarna som sker. Ett tydligt exempel på detta är de senaste reformerna inom skolpolitiken med de nya läroplanen och kursplanerna. Jag tycker att det är intressant att se på just förhållningssättet mellan skolan och samhällsförändringar och de senaste reformerna är därför mycket intressanta i den bemärkelsen. Den mångkulturella utvecklingen och dess prägel på den svenska skolan och utbildningsväsendet är en samhällsutveckling som har intresserat mig och därför valde jag att fördjupa mig i begreppet mångkultur. Jag har gjort en jämförande studie mellan den gamla läroplanen Lpo94 och den nya Lgr 11. För att inte göra det allt för stort valde jag vidare att fokusera på kursplanerna i historia i vardera läroplan för att undersöka hur begreppet mångkultur framställs. Syftet var alltså att se om det mångkulturella begreppet behandlas i kursplanerna i historia och i så fall vilken skillnad som finns mellan dessa.I min undersökning har jag kommit fram till att begreppet mångkultur är ett begrepp som inte har en ren definition utan begreppet är kontextuell och skapar olika känslor. Begreppet används på olika sätt i olika syften. Utöver vissa strukturella skillnader i de olika kursplanerna finns både likheter och olikheter i hur begreppet mångkultur framställs. Gemensamt för de olika kursplanerna är synen att historieundervisningen är viktig för att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om olika kulturer och kulturella sammanhang. Begreppet mångkultur finns med men indirekt med kopplingar till samhällsutvecklingen och vikten att förstå och respektera olikheter. I kursplanerna finns ingen direkt koppling mellan historieundervisningen och det mångkulturella samhället, istället behandlas begreppet mångkulturalism som ett fenomen inom landet och inte i klassrummet och undervisningen. Den nya kursplanen är dock tydligare med att koppla till det mångkulturella samhället och dess påverkan på samhället. Vidare har den nya kursplanen mer fokus på den mångkulturella utvecklingen i samhället i form av kulturmöten.Nyckelord; historieundervisning, mångkultur, mångkulturalism, mångkulturell skola, Lpo94, Lgr 11

Mot bakgrund av skolans demokratiska uppdrag är syftet med följande uppsats att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnås genom att diskutera kulturell representativitet utifrån några elevers utsagor om skolans praktiker gällande traditioner, med fokus på jul- och luciafirande samt skolavslutningar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med sex niondeklassare med ickekristen bakgrund. Elevernas uttalanden om skolans praktiker analyseras i förhållande till aktuella teoribildningar om kultur. Enligt intervjupersonerna uppmärksammas kristna traditioner, men exempelvis inte muslimska eller judiska på deras skola, något som hos flertalet personer uttrycks som upphov till utanförskap. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att den kulturella representativiteten inom skolans traditioner har betydelse för hur utanförskap produceras och reproduceras inom skolan.

Vår studie handlar om hur pedagoger på två utvalda förskolor arbetar och förhåller sig till ett interkulturellt förhållningssätt. Ett interkulturellt förhållningssätt innebär att man accepterar och värderar alla kulturer på samma sätt och under samma omständigheter.Syftet med denna studie var att synliggöra vad ett interkulturellt förhållningsätt kunde innebära och det undersökte vi genom att intervjua sex olika pedagoger om hur de ser på integration, kulturmöten och hur de tar del av barnens kulturella olikheter i förskolan. Frågeställningen som vi valde att undersöka var: Hur ser pedagoger på två mångkulturella förskolor på kulturmöten och de kulturella olikheter de möter i verksamheten? För att kunna få vår frågeställning besvarad intervjuade vi sex pedagoger som arbetar på två olika mångkulturella förskolor. Resultatet vi fick visade att de två olika förskolorna arbetade utifrån ett likartat förhållningssätt när det gällde att ta del av barns olika kulturella bakgrunder men pedagogerna hade olika synsätt på vad en integration var. Pedagogerna på de två utvalda förskolorna säger att de tar tillvara på alla barns kulturella olikheter i vardagen. Man kunde även se att pedagogerna lade fokus på barnens olikheter och pedagogerna lyfte även upp hur viktigt det var för dem att barnen skulle förstå att alla barn inte har det likadant och att det finns kulturella olikheter hos varje barn.

Syftet med vårt examensarbete är att först och främst ta reda på om dagens elever verkligen är sekulariserade. Oberoende om svaret är ja eller nej vill vi ta reda på hur detta påverkar religionsundervisningen. Dessutom vill vi ta reda på hur vi, som blivande ämneslärare i religionskunskap, kan göra religionsundervisningen så vardagsanpassad som möjligt? För att få svar på våra frågeställningar har vi först sammanställt tidigare forskning för att ge en överblick kring var den pågående forskningen står om ämnet. Den tidigare forskningen behandlar den pågående diskussionen kring om Sverige, och övriga Europa är sekulariserat eller inte. Dessutom har vi definierat olika begrepp relevanta för vår undersökning. Styrdokumenten har även beskrivits för att ge en överblick kring den förändring den har genomgått i önskan om att göra den så vardagsaktuell som möjligt. Slutligen har vi beskrivit olika pedagogiska redskap för vilka har en viktig del i religionsundervisningen.Vår egen undersökning har genomförts med såväl lärare som elever i årskurs 8-9 för att få reda på om sekulariseringen råder i deras skola samt vad både lärare och elever anser om ämnet religionskunskap. Svaren har vi analyserat i relation till tidigare forskning för att slutligen komma fram till ett resultat. Resultatet visar att sekulariseringen råder främst på skolor som inte har någon mångkultur i relation till etnicitet och tro. Men oberoende på om sekulariseringen är stark eller inte tycker eleverna överlag att religionsundervisningen är något positivt som de beskriver som ett spännande och roligt ämne. Slutligen kommer vi fram till att lärarna många gånger saknar redskapen för att vardagsanpassa undervisningen till eleverna. Detta framkommer även av eleverna som överlag svarat att de anser att religionsundervisningen inte relaterar till deras liv.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur lärare på en grundskola och en gymnasieskola uppfattar begreppet kulturell mångfald, för att förstå hur detta kommer till uttryck i mötet med eleverna och därmed kan påverka lärandet. Arbetet ger en översikt över litteraturen som behandlar begreppen kultur och kulturell mångfald. Litteraturen behandlar även den kulturella mångfalden i relation till lärandet samt pedagogiska riktningar som kan tillämpas på de mångkulturella skolorna. Med hjälp av fokuserade intervjuer undersöktes lärarens förståelse för begreppet kulturell mångfald, på vilket sätt läraren kan arbeta för att öka förståelsen för begreppet hos eleverna och hur det i så fall kan påverka lärandet. Sammanfattningsvis tyder resultaten av vår studie på att lärare i första hand förknippar begreppet kulturell mångfald till förekomst av olika etniciteter. Samtidigt nämns social bakgrund och religion som delar av den kulturella mångfalden. Vilka arbetssätt läraren väljer för att, bland eleverna, öka förståelse för den kulturella mångfalden, beror på lärarens uppfattning av begreppet. Resultaten visar att elevernas olikheter skall synas i skolan lika mycket som likheter dem emellan. Det framkom dock inte tydligt att alla lärare uppmuntrar barn att ifrågasätta och lära sig av olikheterna och på det viset lära sig att uppskatta och respektera dem. Ett sådant förhållningssätt skulle bidra till lärorika möten mellan olika individer. Slutligen fann vi att lärarna skapar en positiv självkänsla hos eleverna genom att visa intresse för dem och deras livserfarenheter. Detta genererar förutsättningar för att lärande skall äga rum.