In this thesis, a study was made of four teachers’ perception and application of an intercultural perspective in their teaching practice. The purpose was to investigate how the teachers describe to use an intercultural approach in teaching situations and how they achieve it in social studies. The study aimed to answer the questions below: - How do the teachers perceive the concepts of multicultural, multicultural education and intercultural approach and what do they assume is the purpose of an intercultural approach? - How do the teachers adapt teaching from an intercultural perspective? * - Which advantages and difficulties/hindrance do the teachers consider occur in the enabling of an intercultural approach? - In which way do the teachers make an intercultural approach possible in their teaching practice in social studies? The methods used to answer these questions where qualitative one-on-one interviews and observations of the teachers during class in social studies. The theories used to analyse the material was based on theories on different intercultural approaches and strategies in teaching and the frame factor theory. As a conclusion, this study finds that the teachers in the study are aware of the possibilities and benefits of an intercultural approach. Furthermore, the results show that the way the intercultural approach is utilized in the teaching practice differs from teacher to teacher and that the teachers focus on similar and different aspect of the intercultural approach. However, this study also shows that they teachers feel various difficulties working with an intercultural approach such as the schools’ resources and teaching in different matters and contexts. Which is consistent with previous research?

Följande studie är gjord utifrån en kvalitativ textanalys på två av Katarina Taikons uppmärksammade berättelser om den romska flickan Katitzi. Berättelserna Katitzi och Katitzi och Swing (Taikon, 2015) har analyserats dels utifrån läroplanen för grundskolan och dess värdegrund (Skolverket, 2019, s. 5), dels den didaktiska potential som berättelserna kan erbjuda för klassrumsundervisningen. I berättelserna förekommer flertalet stereotypa framställningar av manligt och kvinnligt och de roller respektive kön har i berättelserna. Den mångkultur som går att finna är den svenska samt den romska kulturen. Då handlingen kretsar kring den romska flickan Katitzi ges en tydlig bild av den romska kulturen. Sett till alla människors lika värde och solidaritet mellan människor finns det många exempel på romers utanförskap och mindervärde. Utifrån dessa värdegrundaspekter som framkommit ökar berättelsernas didaktiska potential. Berättelserna skildrar flertalet stereotypa framställningar av exempelvis könsroller något som ger upphov till diskussion för att belysa ämnet. Den tydliga bild av romers utsatthet och levnadsvillkor ger kunskap om skilda kulturer, alla människors lika värde samt mänskliga rättigheter. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-13</p>

The ambition with this research overview has been to gather what is observed regarding diversity in history classes. During recent years societies have changed on a global scale towards being more culturally diverse. There is a belief that individuals with different backgrounds are in need of special treatment. This, visionary multiculturalism or föreställda mångkulturen (as it is called in Swedish), can have both positive and negative effects on teachers and students. Teachers still seem to battle with how they should teach in diverse and heterogeneous classrooms, making the area relevant for research and investigation. Therefore, we pose the question: What does research claim regarding cultural diversity in history education? Collection of research was carried out using both Swedish (Libsearch and Swepub) and international (ERC) databases. Relevant research dissertations and articles were selected from Sweden, Finland, and Australia. This paper dives into two different areas of research: the praxis of teaching and identity. We found the history subject tends to be eurocentric, and teachers tend to turn to traditional teaching and use coursebooks for guidelines. Open attitudes towards diversity were visible in theory but absent in practice; moreover, intercultural objectives are implied in the syllabus for history. Students’ linguistic deficiencies are considered a challenge that gives rise to primitive knowledge teaching. Furthermore, links seem to be implied between low socioeconomic standing and diverse cultural backgrounds. Lastly, students state they feel they have a bisected identity which further problematizes teaching in a diverse classroom.

Under arbetet med denna studie fann vi att toleranspedagogik är ett relativt outforskat område inom svensk förskola. Syftet med denna studie var att undersöka om och i så fall hur förskollärare använder sig av toleranspedagogik i relation till kulturell mångfald i sin yrkesutövning. I detta syfte ingick även att undersöka huruvida förskollärares kännedom om toleranspedagogik skiljer sig åt beroende på yrkeserfarenhet. För att undersöka detta har vi genomfört två delstudier som bestått av kvalitativa intervjuer. I varje delstudie har fem förskollärare med stor geografisk spridning intervjuats. I delstudie 1 intervjuades förskollärare med två års yrkeserfarenhet eller mindre, i delstudie 2 intervjuades förskollärare med 15 års yrkeserfarenhet eller mer. Databearbetning skedde genom riktad innehållsanalys där vi kodade materialet utifrån vår teoretiska ram. Vi valde att använda Kevin Kumashiros teori om antiförtryckande undervisning. Detta gav oss möjlighet att belysa förskolan som ett normativt landskap där diskriminering, stereotypisering och osynliggörande av olika kulturella identiteter kan ske. I Kumashiros teori ingår fyra förändringsstrategier för antiförtryckande undervisning, vilka främst fokuserats i vår databearbetning. Delstudiernas sammanställda resultat indikerar att toleranspedagogik var ett välanvänt pedagogiskt arbetssätt hos de förskollärare som ingick i studien. Dock visade resultatet att ingen av de deltagande förskollärarna hade en kännedom om toleranspedagogikens innebörd. Delstudiernas resultat visade på en viss skillnad i mångkulturella arbetssätt mellan förskollärare med längre yrkeserfarenhet kontra kortare yrkeserfarenhet. Vidare fann vi i våra resultat att vissa arbetssätt inte gick att placera under Kumashiros fyra strategier. Därmed fann vi att i vissa barngrupper användes undervisningsstrategier vilka inte tog hänsyn till kulturell mångfald. Vi fann också att i många fall användes svenskhet som norm för undervisningen. Utifrån dessa resultat skulle det varit intressant att vidare undersöka vilka de långsiktiga konsekvenserna av toleranspedagogik skulle kunna bli.

In 2011, the new upper secondary school curriculum Lgy 11 set out to distinguish thecharacteristics of the two subjects Swedish and Swedish as a second language. This thesis analyzes the consequences, or rather the underlying premises for such a characterization with the contradictory ideologies of the multicultural society as a point of departure. Using theories of cultural and linguistic hegemony, the thesis applies an ideological critique to the comparative text analysis of the two curriculums. The aim is to reveal the underlying assumptions of the two student bases as representatives of the majority society and the minorities. The results show that the characterizations of the two subjects are dominantly made along the line of the multicultural experience versus linguistic and cultural heritage. Swedish as a second language students are seen to be expected to use their own person as a learning tool to relativize cultural and linguistic values from the point of view of the majority society, while Swedish students are expected to follow a pattern of learning fixed values within a western diachronic framework, leaving their experience of being part of a majority society in a multicultural contemporary context unexplored. Discussing the results, the hegemonic aspect of the revealed assumptions is pinned down and the meanings of the seemingly varying ontological traditions within the two curriculums are brought up as a way forward for further research within the second language education discourse.

Denna litteraturstudie undersöker vilka värden som förmedlas i sex- och samlevnadsundervisningen och vilken roll lärare spelar i förmedlingen av dessa. Litteraturen har samlats in genom systematisk sökning som efter utsortering resulterade i nio vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar har sammanställts i en tematisk innehållsanalys. I resultatet framgår att samhällsnormer så som heteronormativitet och funktionalitet genomsyrar undervisningen även hos de lärare som intar ett normkritiskt perspektiv. Detta beror till stor del på att lärare saknar ämneskompetens inom sex och samlevnad. Av denna anledning utgår de till stor del från sin egen sexualsyn vilket leder till att normer reproduceras. Behovet av de nya examensmålen på ämneslärarprogrammet visar sig vara stort för att lyckas förmedla styrdokumentens värden i gymnasieskolans sex- och samlevnadsundervisning.

Världen idag blir allt mer globaliserad och länder får ett starkare mångkulturellt samhälle där det är vitalt att närma sig en interkulturell samexistens. Denna uppsats ämnar svara på frågan hur kan film användas i religionskunskapen för att skapa förståelse och acceptans för ’den andre’? samt diskutera hur normativa och stereotypa föreställningar presenteras i filmerna och huruvida dessa utmanas. Med utgångspunkt i filmerna Saved! (2004) och Bend it like Beckham (2002) analyseras och diskuteras representation utifrån begreppen intersektionalitet, interkulturalitet och normkritisk pedagogik i syfte att exemplifiera hur film kan agera som ett verktyg för att ge elever interkulturell kunskap och en djupare förståelse för den andre. Båda filmerna berör teman som religion, tradition och kultur i olika grad och med glimten i ögat, där de identitetssökande processerna är i fokus. Dessa båda titlar tillhör genren komedi med unga protagonister i elevernas egna åldrar där de behandlar och möter vardagliga problem som oförstående föräldrar, strävan efter drömmar, oväntade hinder och att hitta sin plats i samhället. Trots att en ökad xenofobisk diskurs växer fram inom olika mediala plattformar besvarar denna text att kulturell mångfald är något att värna om. Vidare framkommer det att film är ett bra redskap i klassrummet för att minska bryggan mellan kulturella skillnader där fokus ligger på samexistens och illustrerande av främmandegörande processer.

I det här examensarbetet har en läroboksanalys gjorts på två läroböcker, Svenska impulser 1 (2017) och Svenska impulser för yrkesprogrammen (2012). Syftet med examensarbetet är att se vilka skillnader som finns i de undersökta läroböckerna och om innehållet överensstämmer med läroplanen. Ett vidare syfte är sedan att undersöka vilka konsekvenser dessa skillnader kan ha för eleverna.   En av läroböckerna är riktad mot yrkesklasser och den andra mot studieförberedande program. För att besvara examensarbetets syfte utfördes en kvalitativ textanalys där vi granskade texternas innehåll och utformning. Analysen har ett produktorienterat ändamål där en komparativ innehållsanalys gjorts på två läroböcker, resultatet jämfördes sedan med tidigare forskning.  För att komplettera resultatet har vi sedan gjort fyra intervjuer med yrkesverksamma och legitimerade ämneslärare på gymnasiet.   Resultatet från läroboksundersökningen påvisar att det finns skillnader i innehållet och utformningen av böckerna. Det övergripande resultatet indikerar att Svenska impulser för yrkesprogrammen (2012) består av ett förkortat innehåll som inte tydligt visar hur eleven ska nå de högre betygen och uppgifterna i läroboken baseras på faktainhämtning. Däremot har Svenska impulser 1 (2017) ett tydligt fokus på det centrala innehållet i läroplanen där det explicit uttrycks vad som krävs av eleven för att nå de högre betygen. Vidare innehåller läroboken förberedande delar till nationella provet i svenska och innehåller betygsmatriser som visar vad som krävs av eleven.   Resultatet från lärarintervjuerna visar att lärarna har förutfattade meningar gentemot elever och dessa påverkar det didaktiska förhållningssättet. Resultatet visar även att det som utgör val av läroböcker och läromedel är ett lättbegripligt innehåll, tilltal och att läroboken håller rätt nivå.

<p>Arbetslivet och frånvaron av arbete är en stor del av en individs identitetsskapande. Samtidigt pågår stora förändringar på arbetsmarknaden och individen måste vara anpassningsbar, till att vara i en ny situation och omdefiniera sin egen identitet. Den första delen i antologin handlar om hur den flexibla arbetsmarknaden har för inverkan på en individs identitet och livsvillkor. Studien visar att informanterna lever i olika stor grad i denna verklighet ch har en inverkan på dess identitetsskapande. Nästa bidrag belyser hur det sociala samspelet ser ut mellan olika etniska grupper på arbetsmarknaden. Tredje delen handlar om arbetslöshetens konsekvenser för identiteten och dess upplevelser av arbetslöshet. Studien visar på att upplevelserna är varierande och kan både vara positiva och negativa.</p><p>I bidraget kring utmattning framkommer vikten av att se till samhället och inte enbart den medicinska vetenskapen. Studien visar på att tillit, normer och värderingar har betydelse kring en individs identitet och livsvillkor.</p><p>Den sista delen behandlar vad utbildning och arbete har för betydelse för unga mänsidentitetsskapande och vad som kan påverka dem i deras val.</p>

<p> </p><p><em>Inledning:</em> Syftet med denna studie var att undersöka vilket förhållningssätt och vilka uppfattningar fritidspedagoger har kring barn och matvanor ur ett mångkulturellt perspektiv. <em>Metod:</em> Intervjuer genomfördes på tre olika fritidsverksamheter med fyra fritidspedagoger som har erfarenhet av arbete med invandrarbarn. Vid intervjutillfällena användes en mall med förskrivna frågor. Den valda ansatsen är fenomenografisk inspirerad studie för att kunna skildra uppfattningar om fenomen. Vid bearbetningen av resultatet skildrades fyra beskrivningskategorier som utvunnits utifrån informanternas utsagor. Beskrivningskategoriernas utfallsrum analyserades sedan utifrån begreppen identitetsskapande samt lärande. Resterande resultat bearbetades sedan i vår diskussion. <em>Resultat: </em>Den övergripande kategorin som framkom ur resultatet var <em>kulturella aspekter på kostvanor</em>. De tre underkategorierna till den är <em>förhållningssätt och (kulturella) värden, (kulturellt) identitetsskapande samt (kulturell) kommunikation och lärande. </em>Det övergripande resultat som tydliggjordes var att informanternas uppfattningar liknade varandra. De uppfattningar som framkom var att kostvanor bland barn kan skilja sig på grund av kulturell bakgrund, att det är viktigt att lära barnen värdegrund och att man ska visa respekt och acceptans gentemot varandra. Uppfattningarna visar också att barn i en mångkulturell klass får en bred utveckling, de lär sig språk och sociala regler. Skillnader i språket uppfattas av informanterna som problematiska, därför används det ofta andra metoder för att kommunicera.</p>