The purpose of this study is to explore how well prepared educators at pre-schools are to receive children with another gender identity than their biological gender. The focus for the study lies on the discourses that exist in the pre-school regarding gender norms and how they become visible through the language educators use in the equal treatment plans, that are a part of the pre-schools value works, and in talks between educators. My research questions are: ·         How does pre-schools describe their work with children with another gender identity than their biological gender? ·         Which discourses regarding gender norms does the pre-schools equal treatment plans and group talks with educators show? To answer these questions, I have used the analyses of five equal treatment plans and two group talks. By analysing the equal treatment plans and the group talks with the four strategies for anti discrimatory education from Kumashiro, by letting the strategies make the discourses visible, I have come to the result that gender identity is made invisible in the pre-schools by the educators. The equal treatment plans contain descriptions of the discrimination grounds but not how the educators work with these in the daily workings with the children, and the educators describe gender instead of gender identity in the group talks. In my discussion and conclusion I reason about the causes for this in relation to previous research about norms around gender and gender identity in pre-schools.

Under arbetet med denna studie fann vi att toleranspedagogik är ett relativt outforskat område inom svensk förskola. Syftet med denna studie var att undersöka om och i så fall hur förskollärare använder sig av toleranspedagogik i relation till kulturell mångfald i sin yrkesutövning. I detta syfte ingick även att undersöka huruvida förskollärares kännedom om toleranspedagogik skiljer sig åt beroende på yrkeserfarenhet. För att undersöka detta har vi genomfört två delstudier som bestått av kvalitativa intervjuer. I varje delstudie har fem förskollärare med stor geografisk spridning intervjuats. I delstudie 1 intervjuades förskollärare med två års yrkeserfarenhet eller mindre, i delstudie 2 intervjuades förskollärare med 15 års yrkeserfarenhet eller mer. Databearbetning skedde genom riktad innehållsanalys där vi kodade materialet utifrån vår teoretiska ram. Vi valde att använda Kevin Kumashiros teori om antiförtryckande undervisning. Detta gav oss möjlighet att belysa förskolan som ett normativt landskap där diskriminering, stereotypisering och osynliggörande av olika kulturella identiteter kan ske. I Kumashiros teori ingår fyra förändringsstrategier för antiförtryckande undervisning, vilka främst fokuserats i vår databearbetning. Delstudiernas sammanställda resultat indikerar att toleranspedagogik var ett välanvänt pedagogiskt arbetssätt hos de förskollärare som ingick i studien. Dock visade resultatet att ingen av de deltagande förskollärarna hade en kännedom om toleranspedagogikens innebörd. Delstudiernas resultat visade på en viss skillnad i mångkulturella arbetssätt mellan förskollärare med längre yrkeserfarenhet kontra kortare yrkeserfarenhet. Vidare fann vi i våra resultat att vissa arbetssätt inte gick att placera under Kumashiros fyra strategier. Därmed fann vi att i vissa barngrupper användes undervisningsstrategier vilka inte tog hänsyn till kulturell mångfald. Vi fann också att i många fall användes svenskhet som norm för undervisningen. Utifrån dessa resultat skulle det varit intressant att vidare undersöka vilka de långsiktiga konsekvenserna av toleranspedagogik skulle kunna bli.