Studiens syfte är att genomföra en ideologiskritisk analys av välgörenhetsbegreppet i det senmoderna samhällets välfärdsförändring. I utförandet av detta har välgörenheten som teori och praktik skisserats upp med hjälp av teorier om det senmoderna samhället. Teorin har använts som ett ideologikritiskt verktyg i studiet av det offentliga samtalet kring välgörenhet. Ett offentligt samtal som i studien innefattas av massmedialt men också politiskt material. Studiens resultat visar på en samhälls- och välfärdsförändring som fått till följd att välgörenhetsbegreppet liberaliserats och instrumentaliserats. Ett utökat fokus på välgörenhet kan i studien ses som ett kännetecken för det senmoderna samhället och den medföljande ansvarsförskjutningen av välfärden.

<p>Denna uppsats belyser visualiseringen av nazismens epok i Tyskland och Förintelsen genom de tyska filmatiseringarna som skildras utifrån förövarens perspektiv. De två filmer som analyseras i uppsatsen är Dennis Gansels Führerns elit (2004) och Jo Baiers Attentatet mot Hitler (2004). Det som är intressant med de här filmerna är hur intällningen till nazismens ideologi har ändrats och hur nazismen tacklas med våra nutida värderingar. Metoden sker genom en närläsning av hur filmerna rent visuellt uttrycker den nazistiska ideologin, främst motståndsmässigt. För att få en större inblick i nazismens människo- och samhällssyn är Harald Ofstads definitioner kring de nazistiska värderingarna de tyngsta bland de teoretiska utgångspunkterna. Ofstads definitioner kopplas ihop med hur film och historia samspelar med varandra med utgångspunkt från Robert A. Rosenstone och Gillian Rose. Dels bsetår även teoridelen av tidigare forskning kring förövaren på film (som har gjorts kring Steven Spielbergs filmatisering av Schindler's list), värderelativismen och vilka värden som dominerar i vårt nutida samhälle. Resultatet av analyserna ställer förövarna i en position mellan dåtid och nutid. Som åskådare känner man så pass mycket sympati för dem att man ibland glömmer bort innebörden av attributen de bär. Personerna i filmerna framställs som individer och upplever en konfilkt, både från nazismens sida och från motståndarnas sida. Båda personerna vill göra karriär men tänker samtidigt på sina medmänniskor.</p>

Denna uppsats belyser visualiseringen av nazismens epok i Tyskland och Förintelsen genom de tyska filmatiseringarna som skildras utifrån förövarens perspektiv. De två filmer som analyseras i uppsatsen är Dennis Gansels Führerns elit (2004) och Jo Baiers Attentatet mot Hitler (2004). Det som är intressant med de här filmerna är hur intällningen till nazismens ideologi har ändrats och hur nazismen tacklas med våra nutida värderingar. Metoden sker genom en närläsning av hur filmerna rent visuellt uttrycker den nazistiska ideologin, främst motståndsmässigt. För att få en större inblick i nazismens människo- och samhällssyn är Harald Ofstads definitioner kring de nazistiska värderingarna de tyngsta bland de teoretiska utgångspunkterna. Ofstads definitioner kopplas ihop med hur film och historia samspelar med varandra med utgångspunkt från Robert A. Rosenstone och Gillian Rose. Dels bsetår även teoridelen av tidigare forskning kring förövaren på film (som har gjorts kring Steven Spielbergs filmatisering av Schindler's list), värderelativismen och vilka värden som dominerar i vårt nutida samhälle. Resultatet av analyserna ställer förövarna i en position mellan dåtid och nutid. Som åskådare känner man så pass mycket sympati för dem att man ibland glömmer bort innebörden av attributen de bär. Personerna i filmerna framställs som individer och upplever en konfilkt, både från nazismens sida och från motståndarnas sida. Båda personerna vill göra karriär men tänker samtidigt på sina medmänniskor.

Den 11 oktober 2011 publicerades en artikel i DN som handlade om äldre- och omsorgsboendet Koppargården. Artikeln blev startskottet till det som skulle bli en omfattande förtroendekris för Carema Care, företaget som driver Koppargården. Den 22 december bad representanter för KKR och Triton, riskkapitalbolagen som äger Carema Care, om ursäkt. I uppsatsen undersöks hur krisen skildras och varför samt vad det är som gör det till en kris som KKR och Triton känner sig nödgade att be om ursäkt för. Det material jag har undersökt i uppsatsen är fyra debattartiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet nätsidor. Genom ideologikritik, som genomförs med hjälp av Toulmins argumentationsmodell och framing, tar jag reda på vilken syn på krisen som kommer fram och möjliga förklaringar till varför det är just den bilden av krisen som skildras av respektive aktör. Det blev snabbt tydligt att detta inte enbart var en fråga som handlade om praktisk vård, utan det allra viktigaste verkade vara driftsformen och hur man skulle kontrollera den genom olika system. En ambivalent syn på en fri marknad och konkurrens blir synlig i argumentationsanalysen. Debattartiklarna är också tydligt värderande, någonting som blir tydligt i framingen. Översikten av debattartikelförfattarnas eventuella intressen visade att de alla hade någonting att vinna på sin egen tolkning av krisen. / Emelie Höög

The purpose of this study is to investigate whether the schools’ pupils have the capacity to understand societal change through social consciousness. In order to investigate that a theory has been developed specifying what social consciousness means and how it is used. The theory has been used as a tool in an ideology critical analysis of the steering documents on which the schools’ work is based. The results of the study show difficulties when it comes to providing the prerequisites which are necessary to create social consciousness among the pupils in school today. Subsequently, the pupils acquire an instrumental view of how democracy operates and therefore lose the comprehension of the intrinsic meaning of democracy itself.

Uppsatsen tar avstamp i det faktum att ideologi ofta förmedlas via språket och syftet var att skapa förståelse av hur Sverigedemokraterna argumentativt uttrycker ideologi i flygbladet ”NO MONEY, NO JOBS, NO HOME”. Med hjälp av Žižeks ideologikritik och en klassisk topikanalys presenteras följande: Sverigedemokraternas argumentation kretsar till stor del kring en agonistisk uppdelning som visar på ett förakt mot en viss grupp av människor utifrån en uppdelning av ett ”vi” som utgörs av svenskar och ett ”dem” som utgörs av invandrare – där svenskar är det goda och invandrare det dåliga. Vidare utgår argumentationen utifrån att det finns en tydlig syndabock: ideologins symptom som i flygbladet är invandraren. Detta symptom är anledningen till den negativa verklighetsbeskrivning vi får ta del av i flygbladet. Deras argumentation är till viss del implicit vilket kan förstås bero på att partiet inte vill uppfattas som oetiska och därmed förlora förtroende hos sina väljare.

Abstract Studiens syfte är att undersöka hur lärares uppfattningar om elevers socioekonomiska bakgrunder inverkar på studierna och undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet, samt mot bakgrund av detta avhandla mer allmänna frågor och problem om skolan som institution för jämlikhet och likvärdighet. Utifrån detta syfte har tre gymnasielärare i samhällskunskap på gymnasiet intervjuats. Dessa intervjuer har sedan genomgått en ideologikritisk analys utifrån den teoretiska utgångspunkten, som utgörs av den dialektiska materialismen. Resultatet av analysen visar att lärarna tillsammans med utbildningssystemet i stort styrs av en dominerande utbildningsmässig diskurs, som tilltalar de elever med studietradition från hemmet i större utsträckning än de utan. Således sker det en utbildningsmässig segregation inom samhällskunskapsämnet på gymnasiet beträffande elevers socioekonomiska bakgrund

No description available.

ABSTRACT   Titel: Våldtäkt i Aftonbladet och Expressen: En idé- och ideologikritisk granskning Nivå: C Författare: Mimmi Hedlund och Matilda Gylleus Handledare: Mathias Sylwan Seminariebehandlas: Tisdagen den 3 juni, klockan 11.00-12.00, sal 31:524   Syfte: Sexualbrott är den typ av brott som anmäls i minst utsträckning i Sverige, samtidigt som vi har en bred definition av våldtäkt i den svenska lagen som ska ge stöd åt offren i anmälningsprocessen. Mediernas nyhetsrapportering spelar en viktig roll i detta genom vad de tar upp och sättet de gör det på. Mot denna bakgrund tycks det ligga en viss konflikt och det är den problematiken som vi vill undersöka genom att vända blicken mot kvällspressens framställning av våldtäkt.   Vår frågeställning är:   Hur framställs våldtäkt i kvällspressen?   Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ textanalys av tidningsartiklar från Aftonbladet och Expressen, med idé och ideologikritisk inriktning.   Resultat &amp; slutsats: Offer och förövare framställs ofta på ett kategoriskt sätt som placerar dem i olika fack. Detta leder till stereotypiska framställningar som då ofta bekräftar läsarens bild av våldtäkt. Vilka personer som fick komma till tals i texterna var mer sällan offer än förövare, vilket kunde tysta ner offrets version av händelsen. Slutligen kunde vi se att kvällspressens framställning av våldtäkt lätt kan bidra till att påverka rädslan hos läsarna genom ingredienserna som lyfts fram.   Förslag till fortsatt forskning: Det finns goda möjligheter att se närmare på kvällspressens framställning av idrottsmän som våldtar. Det framkom under vår undersökning att dessa framställs på ett sympatiskt sätt som hyllar dem i sin professionella roll och dämpar brottet som de konfronteras med. Att jämföra resultatet från en sådan undersökning med vårt resultat skulle kunna vara mycket intressant och givande.   Uppsatsens bidrag: Vår undersöknings främsta bidrag är att synliggöra de processer som finns dolda i kvällspressens nyhetsrapportering. Vår förhoppning är att detta kan bidra till att lyfta den samhällspolitiska debatten kring lagförändringar kring våldtäkt.   Nyckelord: våldtäkt, kvällspress, nyhetsförmedling, framställning, ideologi

Studien ämnade analysera uttrycken för en malmöitisk identitet på Instagram-kontot Memesofmalmö samt vilka idéer som dessa grundar sig på vad det gäller Malmö som stad och människorna som bor där. Detta genomfördes genom att applicera ett teoretiskt ramverk som främst utformades utifrån Stuart Halls representations teori och definition av stereotyper och praktiken av stereotypisering. Det teoretiska ramverket har också utgjorts av begreppen ideologi, hegemoni och diskurs i relation till representation. Teorierna tillämpades med hjälp av en ideologikritisk textanalys bestående av ett urval på 50 inlägg. Resultatet av studien visade att det underliggande betydelserna i representationen gav uttryck för en kritisk hållning gentemot en etablerad negativ stereotyp. Detta tog sig uttryck i representationen genom att materialet reproducerade den etablerade stereotypen och satte den i nya kontexter. Genom detta omförhandlade betydelserna för stereotypen. Allt detta pekar på att humoristiska internet-memes inte bara ska ses som enkla skämt, utan de är en form av social och ideologisk produktion. / The study aimed to understand how established stereotypes of the collective identity of Malmö influences the Instagram account MemesofMalmö, along with how the representation of Malmö is based on the inhabitants and the city itself. The theoretical framework used was based on Stuart Hall’s representation theory and understanding of stereotyping. Furthermore, part of the theoretical framework has been the investigation of ideology, hegemony, and discourse concerning representation. The theories were implemented using text analysis, applying a critical ideological perspective, based on a selection of 50 posts. The result indicated that the underlying message in the representation expressed a critical attitude towards an established negative stereotype. It was conveyed by the material taking the present stereotyping and reproducing it in new contexts, which renegotiated the values for the stereotype. In conclusion, the evidence points to the fact that humoristic internet memes should not purely be viewed as simple jokes, but as a form of social and ideological output.