No description available.

Bakgrunden till studien är erfarenheter av att lågutbildade studerande på Sfi, Svenska för invandrare, har svårt att klara hörförståelsetest trots lång tid i Sverige medan högutbildade som har studerat svenska kort tid uppnår bättre resultat. På två läromedel och två nationella prov i hörförståelse för Sfi gjordes en komparativ analys gentemot kursmålen för D-kurs på Sfi. Därefter gjordes en ideologikritisk analys av de undersökta materialen, med fokus på kulturella och sociala förhållanden. Slutligen genomfördes test ur de analyserade läromedlen och de nationella proven i en grupp D-kursstuderande där resultaten delades in i två grupper: lågutbildade med lång tid på Sfi och högutbildade med kort tid på Sfi. Analysen visade att de nationella proven i högre grad än de två läromedlen svarade mot kursmålen. Samtliga analyserade material visade på mer eller mindre social och kulturell påverkan från den kultur där de har utformats och används. Resultaten på de genomförda testen visade att de högutbildade med kort tid på Sfi generellt har högre resultat, både på övningar ur de två analyserade läromedelen och på de nationella proven. Samtliga studerande hade högre resultat på de nationella proven än på övningar ur läromedlen.

Läromedel i historia har den senaste tiden varit i en offentlig debatt kring den kvinnliga underrepresentationen. Med utgångspunkt i risken att det blir en ensidig berättelse som berättas ämnar vi med denna uppsats undersöka läromedlet Alla tiders historia 2-3 med hjälp av en ideologikritisk textanalys utreda hur de intersektionella faktorerna genus, klass och etnicitet representeras och konstrueras i läromedlet. Vi vill med andra ord utröna hur den kunskap som skapas, återskapas och blir normerande i läromedlen ser ut i relation till ovanstående faktorer. I resultatet finner vi att de undersökta kapitlen har en eurocentrerat perspektiv där det icke-västerländska ofta står som avvikande eller avsides. Detta är i sig inte märkligt eller i förlängningen vad vi anser är problematiskt, utan snarare är det hur berättelsen om det avvikande från den dominerande västerländska rösten framställs. Generellt sett berättades historien om den europeiska mannen, med tillhörande problematiseringar och nyanseringar, men vid berättelsen om det som inte ingår i den kategorin tenderade beskrivningen att bli ensidig eller kortfattad, med avsaknad av den nyansrikedom som återfanns vid den dominerande röstens berättelse av det förflutna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida läroböcker för samhällskunskap och historia i gymnasiet upprätthåller eller motverkar de konstruktioner som beskriver Afrika som underordnat västvärlden. Detta sker med hjälp av en läromedelsanalys, närmare bestämt en ideologikritisk textanalys, av sex stycken läroböcker för gymnasiets A-kurser i samhällskunskap och historia. Analysen av läroböckerna har genomförts utifrån tre analysredskap som framarbetats med utgångspunkt i postkoloniala teorier inriktade på Afrika. Dessa analysredskap är: a) över- och underordning, b) dikotomier och c) etnocentrism och eurocentrism. Resultatet visar att läroböcker upprätthåller de konstruktioner som beskriver Afrika som underordnat västvärlden. Detta sker genom att läroböckerna framställer Afrika och afrikaner som oförmögna att styra sina egna länder, genom att framställa Afrika som den negativa polen i uppställda dikotomier samt genom att läroböckerna utgår från ett etnocentriskt och eurocentriskt synsätt i framställningen av Afrika. / 2010ht4734

Uppsatsens syfte är att undersöka hur begreppet ortskaraktär och samtidens idéströmningar påverkade kulturarvsbygget vid tiden för förra sekelskiftet. Som exempel används Hermanna Stengårds samling och bok Gotländsk sticksöm (1925). Genom litteraturstudier och ideologikritisk analys kontextualiseras Hermanna Stengårdsförfattarskap, liv och samlande genom 1800-talets nationalromantik, Artur Hazelius och hemslöjdsrörelsens insamlingspraktik och syn på ortskaraktäristisk textil. Genom textanalys har Gotländsk sticksöm (1925) även delats in i fyra huvudspår, historiska referenser, litterära referenser, Information och urval samt Hermannas egna ord. I undersökningen påvisas Stengårds nära band med Verner von Heidenstam, ett faktum som stärker kopplingen mellan nationalromantikens sökande efter nationell identitet och tanken om ortskaraktär. Samtidigt visar resultatet att Hermanna Stengårds samling är kurerad och utformad i ett specifikt syfte, vilket gör att samlingen förr speglar samtidens idéströmningar och behov av identitetsbygge än en faktisk ortskaraktär. Detta perspektiv vidgar samlingens kulturhistoriska värde, trots att dess status som bärare av faktisk ortskaraktär försvagas. / This essay seeks to understand how the concept of local character and the social climate in late 19th and early 20th century Sweden influenced the constructing of cultural heritage and the curation of collections at the time, with Gotlandic knitting tradition and the book Gotländsk sticksöm (1925) by Hermanna Stengård as the example. Through literature studies and ideology-critical analysis the author examines how 19th-century national romanticism, Artur Hazelius and the handicraft movement’s concept of local character influenced Hermanna Stengård's historiography, collection practice and selection for the book Gotländsk sticksöm (1925). This is achieved by the contextualizing of Hermanna Stengård’s life, collection, and authorship. The result shows a deep connection between Stengård and Verner von Heidenstam. The discovery of Stengård's unreferenced use of paraphrases from Heidenstam’s prose grant a better understanding of the Stengård’s book Gotländsk sticksöm (1925). It also strengthens the connection between the late 19th and early 20th national romanticism’s notion of national identity and the concept of local character. Further, the result shows that the collection itself does not tell what is defining for Gotlandic knitting, but rather how it has been defined at a certain time in history and why. The collection’s cultural-historical value has been broadened through these finds, even though its actual status as a bearer of local character is weakened by it.

Uppsatsen handlar om att studera två fotbollsföreningars arbete med egna verksamhetsmodeller. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om värderingar och uppfattningar runt en sund barn- och ungdomsfotboll på föreningsnivå. För att kunna se hur klubbarna arbetar för att försäkra sig om att verksamheten bedrivs utifrån ett barnrättsperspektiv, granskas deras textdokument och två företrädare, en från respektive förening, har också fått ge sin bild av förändringsarbetet i intervjuer. Studien är en jämförande fallstudie med en kvalitativ textanalys i form av ideologianalys och den metodiska ansatsen i undersökningen är induktiv. Grunden för materialet utgörs främst av dokument från de två föreningarna och de två övergripande förbunden, två kvalitativa samtalsintervjuer men också av ett underlag av tidigare forskning. I uppsatsen används inte någon generell och övergripande teori utan istället används olika teoretiska verktyg i analysen av den insamlade empirin. Dessa är organisationsteori, begreppet kvalitet och ett ideologikritiskt angreppssätt. Både Enskedes och Sundbybergs modeller ger uttryck för ett tydligt barnrättsperspektiv eftersom fokus läggs på barns och ungas utveckling. I bägge föreningsmodellerna finns också tydliga mål om att försöka påverka omgivningen. De båda föreningsrepresentanternas definitioner av en sund barn- och ungdomsfotboll skiljer sig något åt, vilket tyder på att definitionen av en sund barn- och ungdomsfotboll är personlig och att den formas utifrån den egna kontexten. Att försöka mäta modellernas resultat och att därmed bestämma vilken typ av verksamhet som är bäst för de enskilda individerna är svårt, eftersom det handlar om att mäta svårgripbara kvalitativa värden som bestäms utifrån personliga subjektiva bedömningar. De uppenbara skillnaderna mellan de fyra textdokumenten handlar om att två av dem fungerar som plattformar på förbundsnivå medan de andra två är anpassade till föreningsnivå. Spänningen mellan idrottens föreningsfostrande och dess tävlingsfostrande uppdrag återfinns också, även om tonvikten ligger på att tona ner resultatfixeringen till förmån för individens utveckling. / In this thesis two football clubs working with their own operations models are examined. The purpose of this paper is to increase awareness of values and beliefs about a healthy child and youth football at club level. To see how the clubs are working to ensure that operations are carried out from a child rights perspective, text documents are examined and a representative from each club has been asked to provide their views in interviews. The methodological approach of the study is inductive and the study is conducted through a comparative case study with a qualitative text analysis. The paper employs a variety of theoretical tools in the analysis. Both models reflect a clear child rights perspective with a focus on youth development. The clubs also intend to influence the surrounding environment. The definitions of a healthy child and youth football differ slightly, suggesting that the definition is personal and is based on their respective context.

<p>Between 1965-1974 one million new flats were produced in Sweden and the project is called the millionprogramme. One of the areas that was build during this period of time is Rosengård in Malmoe. Today Rosengård is a very segregated area, not just in relation to the city of Malmoe, but within itself. I´ve chosen to study the ideologies behind one of the actors acting and non acting regarding the segregation complex of problems in Rosengård, the housemanagers. I´ve studied one public housecompany and two houseassociations who all owns and manages houses in Rosengård.</p><p>The ideologies that I´ve studied in this study is what the informers think of the people that live in Rosengård, the society in general, Rosengård and the diffrent smaller areas within Rosengård. The conclusion that I draw from my analysis is that the informers discussions often base upon a discussion of those who have and those who don´t have.</p>

Between 1965-1974 one million new flats were produced in Sweden and the project is called the millionprogramme. One of the areas that was build during this period of time is Rosengård in Malmoe. Today Rosengård is a very segregated area, not just in relation to the city of Malmoe, but within itself. I´ve chosen to study the ideologies behind one of the actors acting and non acting regarding the segregation complex of problems in Rosengård, the housemanagers. I´ve studied one public housecompany and two houseassociations who all owns and manages houses in Rosengård. The ideologies that I´ve studied in this study is what the informers think of the people that live in Rosengård, the society in general, Rosengård and the diffrent smaller areas within Rosengård. The conclusion that I draw from my analysis is that the informers discussions often base upon a discussion of those who have and those who don´t have.