Syftet med denna studie är att undersöka hur implementeringen av barnkonventionen gått till i en kommun i Mellansverige sedan barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020. Studien är kvalitativ och är utförd genom fem semistrukturerade intervjuer med kommunens barnrättsnätverk, en utredningsenhet och en resursenhet. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och teoretisk referensram för att se samband och kunna dra slutsatser. Resultaten visar att barnrättsnätverket är ansvarig för att alla nyanställda ska få utbildning i barnkonventionen och är även ansvarig för barnrättsombuden i kommunen. Genom detta sätts ramarna för hur det ska arbetas med barnkonventionen. Sedan är det upp till varje enhet att implementera den på sin enhet. Resultaten visar att alla medarbetare är medvetna om barnkonventionen och anser att barnets bästa ska vara i fokus. Resultatet visar också att enheterna arbetar mycket olika med barnkonventionen. De faktorer som påverkar implementeringen är utbildning, hur barnrättsombuden arbetar, hur stor plats som barnkonventionen får på enheten och vilka rutiner som finns på arbetsplatsen. Slutsatsen vi kan dra är att kommunen har gjort ett stort arbete för att implementera barnkonventionen. Det är dock ett pågående arbete som kommer att behöva mer tid.

The purpose of this study is to investigate how public library managers work with the implementation of the United Nations Convention on the Rights of the Child, from strategic, practical and children's rights perspectives. The study aims to explore how the Convention on the Rights of the Child, that became Swedish lan in January 2020, affects public libraries and how they work with its implementation. The theoretical framework is based on four qualitative semi-structured interviews, which are then analysed through qualitative content analysis. The results show that the Children's Convention has begun to influence the strategic work of public libraries and its implementation is to a large extent supported by a strategic model specifically developed for this purpose and directed to public library managers.

Denna studie syftar till att undersöka hur biståndshandläggare förhåller sig till barnrättsperspektivet i handläggning av ekonomiskt bistånd. Den har även undersökt hur organisatoriska riktlinjer och regler påverkar handlingsutrymmet och handläggningen av ekonomiskt bistånd. Studien har en kvalitativ forskningsansats, och empiriska data har samlats in genom fyra intervjuer med biståndshandläggare som arbetar med ekonomiskt bistånd i en medelstor kommun i Sverige. Det empiriska materialet har analyserats genom en tematisk innehållsanalys och studiens teoretiska utgångspunkter nyinstitutionell teori och utvecklingsekologisk teori använts som analytiskt verktyg i studiens resultatavsnitt. Resultatet visar på att begreppet barnrättsperspektiv saknar en tydlig definition och att det saknas tydliga riktlinjer för hur man som handläggare arbetar med begreppet. Det framkommer även att barns delaktighet i ärenden som rör ekonomiskt bistånd både är svårt att implementera, samt kan vara problematisk i vissa avseenden. Resultatet av studien visar att det övergripande ansvaret för den ekonomiska situationen ligger hos föräldrarna och att det även är de som ansvarar för att delge information om barnets behov till biståndshandläggarna. För att möjliggöra en tydligare och likvärdig användning av barnrättsperspektivet, samt öka förståelsen för hur begreppet ska appliceras i praktiken, behövs ytterligare forskning som bidrar till utvecklingen av riktlinjer, mätinstrument och metoder för yrkesverksamma inom ekonomiskt bistånd.

År 2022 befann sig cirka 17 000 barn, i åldrarna 0–17 år, i en vårdnadstvist. Forskning har visat att en vårdnadsprocess i domstol sällan är en gynnsam lösning för föräldrar i konflikt, där risken finns att den i stället blir förvärrad. Forskning har även påvisat att barn som lever i en konstellation där föräldrar befinner sig i konflikt riskerar att bli negativt påverkade i form av psykisk ohälsa, stressproblematik och skolproblem. För att stärka barnrättsperspektivet i vårdnadstvister kom därmed regeringen i mars 2021 med ett förslag till riksdagen, om att ändringar i föräldrabalken och en ny lag gällande obligatoriska informationssamtal borde införas. Detta till syfte för att möjliggöra ett stärkt skydd för de barn som riskerar att fara illa av föräldrarnas oenigheter, samt att minska föräldrars konflikter, som på sikt ska resultera i ett minskat antal vårdnadstvister. I föreliggande studie undersöktes vilken påverkan politiska idéer och beslut har haft på det familjerättsliga arbetet, utifrån ett stärkt barnrättsperspektiv och minskning av vårdnadstvister mellan föräldrar. Till grund ligger propositionen Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister med ett fokus på ändringar i föräldrabalken och införandet av obligatoriska informationssamtal. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer gjorda tillsammans med tre familjerättssekreterare, och kom att analyseras med tematisk analys. Resultaten visade att propositionen, med dess förtydligande i föräldrabalken om barnets rätt att komma till tals, göras delaktig och att alla beslut som rör barnet ska vara till dennes bästa, varit ett arbetssätt familjerättssekreterarna jobbat efter även innan propositionen kom. Däremot tycks föräldrabalkens förtydliganden gjort att allt fler barnsamtal (framför allt yngre barn) idag görs hos familjerätten. Utfallet kring lagstadgandet om obligatoriska informationssamtal tycks ännu inte gett den önskade effekt som varit avsedd, och tycks istället resulterat i en motsatt verkan. De sammanfattande slutsatserna visar att det är av stor vikt att rätt form av kunskap implementeras till det sociala arbetet, för att möjliggöra att de tilltänkta resultaten faller väl ut.

No description available.

<p>Den 20 november 1989 antog Sverige tillsammans med de flesta andra regeringar i världen FN:s konvention om barnets rättigheter. Tio år senare har det arbetats fram en strategi för att implementera Barnkonventionen i högre utbildning och då med en tyngdpunkt på de utbildningar som riktar sig mot yrken som berör barn. Exempel på sådana utbildningar är sjuksköterske-, socionom- och lärarutbildningen. Vi har intresserat oss särskilt för lärarutbildningen.</p><p>Demokratifrågor och utbildningsfrågor är i dagsläget högst aktuella på den politiska agendan, inte minst genom skolministerns ambition att kvalitetssäkra grundskolan. Vi har i denna uppsats för avsikt att beskriva en teoretisk demokratimodell, som är uttalat eftersträvansvärd i svensk politik, och med hjälp av den och Barnkonventionen, undersöka och problematisera framtida lärares kompetens i barnrätt. Vårt arbete koncentrerar sig på de olika ställningstaganden lärarstudenter tar i figurerade situationer där barnets rättigheter riskerar att åsidosättas. Metoden vi valt för detta är att genom en självskattningsenkät utfå ett representativt urval av lärarstudenter, vilka intervjuas i fallstudier.</p><p>24 utsagor från lärarstudenter har legat till grund för analys och tolkning. Läsaren kommer att få ta del av några karaktäristika, av den lärare som vi enligt undersökningen uppfattar som den vanligaste förekommande i dilemman som berör demokrati- och barnrättsfrågor. Men också hur den ideala läraren kan komma att gestalta sig ur ett deltagardemokratiskt och barnrättsperspektiv.</p>

Den 20 november 1989 antog Sverige tillsammans med de flesta andra regeringar i världen FN:s konvention om barnets rättigheter. Tio år senare har det arbetats fram en strategi för att implementera Barnkonventionen i högre utbildning och då med en tyngdpunkt på de utbildningar som riktar sig mot yrken som berör barn. Exempel på sådana utbildningar är sjuksköterske-, socionom- och lärarutbildningen. Vi har intresserat oss särskilt för lärarutbildningen. Demokratifrågor och utbildningsfrågor är i dagsläget högst aktuella på den politiska agendan, inte minst genom skolministerns ambition att kvalitetssäkra grundskolan. Vi har i denna uppsats för avsikt att beskriva en teoretisk demokratimodell, som är uttalat eftersträvansvärd i svensk politik, och med hjälp av den och Barnkonventionen, undersöka och problematisera framtida lärares kompetens i barnrätt. Vårt arbete koncentrerar sig på de olika ställningstaganden lärarstudenter tar i figurerade situationer där barnets rättigheter riskerar att åsidosättas. Metoden vi valt för detta är att genom en självskattningsenkät utfå ett representativt urval av lärarstudenter, vilka intervjuas i fallstudier. 24 utsagor från lärarstudenter har legat till grund för analys och tolkning. Läsaren kommer att få ta del av några karaktäristika, av den lärare som vi enligt undersökningen uppfattar som den vanligaste förekommande i dilemman som berör demokrati- och barnrättsfrågor. Men också hur den ideala läraren kan komma att gestalta sig ur ett deltagardemokratiskt och barnrättsperspektiv.

Denna rapport ämnar beskriva hur barnfrågor inkluderas i fysiska planering. Att inkludera barn har inte alltid varit en självklarhet, då barn kan uppfattas oförmögna att fatta beslut. Barn är även en grupp som vanligtvis utesluts vid beslutsprocesser, i och med att de saknar rösträtt. För att tillgodose barns behov och skapa miljöer till för en god uppväxt, är det självklart att barn ska få möjlighet att påverka vid frågor vilka de berörs av. Barns inkludering är även av relevans i och med att Sverige lagstadgat barnkonventionen. I rapporten har fyra projekt granskats, vilka inkluderat barn i planprocessen. Att möjliggöra barn inkludering i fysisk planering, är till godo för såväl beslutsunderlaget som för barnet som individ. I rapporten har det även framträtt att det är av största relevans att inkludera barn i ett tidigt skede av projektet för att barnfrågorna skall ges reellt inflytande. Kommunen och de aktörer som deltar i projektet, vilket kan tänkas påverka barn, bör även möjliggöra att barnfrågor ges erkännande under hela processen och projektets gång. Barnfrågor ska inte ses som något utöver det vanliga. Barnfrågor är allas frågor!

No description available.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om rektors styrning av inkludering ur ett barnrättsperspektiv. Då specialpedagogens professionsuppdrag regleras av rektor, är det av re-levans att undersöka rektors styrning då den inverkar på specialpedagogens uppdrag att främja inkludering ur ett barnrättsperspektiv. Vi har inte funnit tidigare forskning som undersökt hur skolor organiserar den specialpedagogiska verksamheten för att barn som rättighetsbärare ska tillvaratas i inkluderingssträvanden. Tidigare studier visar på att det råder olika uppfattningar om vad inkludering är. Policydokument de mål som rektorer har att förhålla, saknar explicita formuleringar som tydliggör inkludering ur ett barnsättsperspektiv, vilket skapar ett tolknings-utrymme som rektorer har att förhålla sig till. Studien är kvalitativ och semistrukturerade inter-vjuer med åtta rektorer på högstadiet utgör studiens empiriska material. Det empiriska materi-alet tolkas och förstås via inspiration av Foucaults teori Governmentality. Teoretiskt ramverk möjliggör att kunna förstå vilka subjektpositioner som privilegieras genom rektorers mentali-teter vilket sker genom att analysera rationaliteter och styrningstekniker mot uppsatta mål. Re-sultatet visar att rationaliteter om barns rätt till inkludering aktiveras av alla rektorer. Det som i vårt resultat skiljer, är att rektorer aktiverar olika rationaliteter om barn som rättighetsbärare i inkluderingssträvan. Vårt resultat synliggör två subjektpositioner som privilegieras genom rek-torers olika mentaliteter: barn som aktiva rättighetsbärare; barn som passiva rättighetsbärare. I diskussionsdelen problematiseras studiens resultat ur ett specialpedagogiskt perspektiv. För specialpedagogen i praxis kan slutsatser i vår studie förstås som att diskurser produceras och reproduceras utifrån de skillnader i rationaliteter om inkludering ur ett barnrättsperspektiv som aktiveras, hur styrning används på olika sätt mot uppsatta mål, vilket privilegierar olika sub-jektpositioneras. Producering och reproducering av diskurser sker inte enbart via yttre styrning (rektorers mentaliteter) utan även via inre styrning (egna mentaliteter). Med utgångspunkt i Barnkonventionen är att belysa inkludering ur ett barnrättsperspektiv, att synliggöra barnet som aktiv rättighetsbärare i inkluderingssträvanden. Vilket kan förstås ur specialpedagogisk yrkes-professionell roll, innefatta att i praxis verka för att använda styrningstekniker som subjektpo-sitionerar barn (elever) som aktiva rättighetsbärare i inkluderingssträvanden.