År 2022 befann sig cirka 17 000 barn, i åldrarna 0–17 år, i en vårdnadstvist. Forskning har visat att en vårdnadsprocess i domstol sällan är en gynnsam lösning för föräldrar i konflikt, där risken finns att den i stället blir förvärrad. Forskning har även påvisat att barn som lever i en konstellation där föräldrar befinner sig i konflikt riskerar att bli negativt påverkade i form av psykisk ohälsa, stressproblematik och skolproblem. För att stärka barnrättsperspektivet i vårdnadstvister kom därmed regeringen i mars 2021 med ett förslag till riksdagen, om att ändringar i föräldrabalken och en ny lag gällande obligatoriska informationssamtal borde införas. Detta till syfte för att möjliggöra ett stärkt skydd för de barn som riskerar att fara illa av föräldrarnas oenigheter, samt att minska föräldrars konflikter, som på sikt ska resultera i ett minskat antal vårdnadstvister. I föreliggande studie undersöktes vilken påverkan politiska idéer och beslut har haft på det familjerättsliga arbetet, utifrån ett stärkt barnrättsperspektiv och minskning av vårdnadstvister mellan föräldrar. Till grund ligger propositionen Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister med ett fokus på ändringar i föräldrabalken och införandet av obligatoriska informationssamtal. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer gjorda tillsammans med tre familjerättssekreterare, och kom att analyseras med tematisk analys. Resultaten visade att propositionen, med dess förtydligande i föräldrabalken om barnets rätt att komma till tals, göras delaktig och att alla beslut som rör barnet ska vara till dennes bästa, varit ett arbetssätt familjerättssekreterarna jobbat efter även innan propositionen kom. Däremot tycks föräldrabalkens förtydliganden gjort att allt fler barnsamtal (framför allt yngre barn) idag görs hos familjerätten. Utfallet kring lagstadgandet om obligatoriska informationssamtal tycks ännu inte gett den önskade effekt som varit avsedd, och tycks istället resulterat i en motsatt verkan. De sammanfattande slutsatserna visar att det är av stor vikt att rätt form av kunskap implementeras till det sociala arbetet, för att möjliggöra att de tilltänkta resultaten faller väl ut.