Det finns forskare som påstår att diskussioner om samhällsstrukturer och makt i grunden bygger på antaganden om människans natur. Denna studies syfte är att undersöka relationen mellan individers människosyn och deras politiska övertygelser. Närmare bestämt vill vi mäta samband mellan vilka antaganden individer gör om människans natur och deras ideologiska hållning och vilket politiskt parti de sympatiserar med. Vår grundhypotes är att det är troligare att antaganden om människans natur ligger till grund för individers ideologiska hållning och partisympatier i första hand, och inte tvärt om. Vi anser att detta är viktigt att mäta för att det i hög grad är politiska beslut som påverkar vår samhällsutveckling. Vilken omvärldsanalys som görs och vilka resurser som sätts in för att lösa samhällsproblem kommer att skapa förutsättningar för medborgare flera generationer framåt. För att förstå processerna bakom individers ideologiska hållning och hur individer tenderar att placera sig på den politiska vänster-högerskalan används Silvan Tomkins teorier. Främst appliceras Tomkins så kallade polaritetsskala, en skala som kartlägger skillnader mellan högerns och vänsterns ideologiska-emotionella orienteringar. Enligt Tomkins är den mest grundläggande skillnaden mellan vänster- och högerorienterade ideologier människosynen. Föreliggande studie har en kvantitativ ansats och data samlades in från 254 respondenter med hjälp av en enkät. Stickprovet gjordes genom ett bekvämlighetsurval. Resultatet visar på 10 signifikanta samband mellan individers antaganden om människans natur och deras ideologiska hållning och partisympatier. Mer specifikt visar resultaten vilka antaganden som har effekt på respektive ideologi och parti. Dessutom kan man urskilja två bakomliggande faktorer som delade antagandena i två grupper. Resultaten indikerar att det även finns andra aspekter bakom individers politiska övertygelser än de vi undersöker.

En lansering av ett behov av systematiskt kvalitetsarbete i förskolan är i skeende i och med en omfattande nyproduktion av policydokument, däribland en reviderad läroplan, ny skollag och nytt stödmaterial från Skolverket. Uppsatsens syfte är att granska hur en strukturerad form av kvalitetsarbete konstrueras, legitimeras och realiseras genom språket i olika policydokument, dvs. hur ett systematiskt kvalitetsarbete argumenteras och motiveras. Med ett socialkonstruktionistiskt synsätt och utifrån en diskursanalytisk ansats undersöks vilka ideologiska dilemman och subjektspositioner som förhandlas i talet om systematiskt kvalitetsarbete som diskursiv praktik. En framställning av systematiskt kvalitetsarbete som en definitiv nödvändighet för förskolans organisation framträder i det empiriska materialet genom att olika språkliga utsagor naturaliseras till vardagliga förgivettaganden. Retoriska argument balanserar flera ideologiska dilemman för att kunna etablera behovet av ständig dokumentation och granskning. Exempel på framträdande spänningar är auktoritet kontra demokrati, procedur kontra process och kunskap kontra värden. Behovet framhävs genom olika sanningsanspråk i en normeringsprocess med avsikt att gynna och bidra till en nyliberal marknadsanpassad välfärdism, vilken kan förstås som en konkurrenskraftig nations framtida bästa snarare än det enskilda barnets bästa i nuet. I detta kan urskiljas kvalitetssäkrad och kvalitetssäkrande förskolepersonal samt barn som kvalitetsdeklarerade lärandeprojekt.

Internets utbredning och sociala mediers möjliggörande av offentliga uttryck, har de senaste åren ökat explosionsartat. Detta sätt att göra sin röst hörd på genom livsberättelser, åsikter och bilder som denna senmoderna samtid erbjuder, har inte bara blivit ett nytt sätt att kommunicera, utan kan även tänkas ha inverkan på generella uppfattningar. För många människor har olika social medier som exempelvis bloggar, blivit en stor del av vardagen. Däribland kvinnor som genom så kallade mammabloggar har valt att blottlägga sitt och sin familjs liv i text och bild. Det blir därför ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv intressant att studera vad det är för uppfattning av mamman som dessa mammabloggar framställer och konstruerar. Med utgångspunkt i socialkonstruktionismen och med en diskursanalytisk ansats har studiens syfte varit att undersöka hur den senmoderna mamman framställs i mammabloggar. Detta har gjorts genom att analysera fem mammabloggar med hjälp av den kritiska diskurspsykologin och begreppen tolkningsrepertoarer, subjektspositioner och ideologiska dilemman.

This thesis examines the ideas shaping Swedish drug policy through an analysis of theofficial party programs of the parliamentary parties. The results indicate distinctideological orientations among seven out of eight parties, influencing their approachesto drug-related issues. Social Democrats and Moderates demonstrate a certain balancebetween ideological and scientific considerations, while Sweden Democrats and theLeft Party emerge as clearly ideological and scientific, respectively. The Centre Partycontributes a pragmatic dimension by balancing ideological principles with practicalmeasures to address drug-related challenges. The study underscores the importance ofunderstanding and integrating both ideological and scientific perspectives to formulateholistic and effective strategies for managing drug-related issues.

I dagens Sverige finns en samhällelig oenighet och en utbredd andrefiering. Socialt utanförskap förekommer i stor utsträckning, främst i förorter till större städer. Hiphop, som har sina rötter i social utsatthet, återspeglar det lokala nutida samhället och har ofta ett kritiskt förhållningssätt gentemot samhällelig makt, struktur, ekonomi och politik. Med en kritiskt diskurspsykologisk ansats undersöker denna uppsats hur utanförskap konstrueras i svenska hiphop-låttexter. Genom användning av analysbegreppen tolkningsrepertoarer, subjektspositioner,ideologiska dilemman samt retoriska resurserhar resultat visat att utanförskap konstrueras i svensk hiphopmusik genom en kamp mot ödet och görs i termer av motstånd. Utanförskapet förmedlas genom gemenskap, men också i ensamhet och övergivenhet. Vidare framställs tillvaron både som kriminellt och utsatt, men också som kärleksfullt och tryggt. Dessa konstruktioner görs utifrån positioner där det framträder en tydlig uppdelning mellan vi och dem, vilket därmed reproducerar en andrefiering mellan de som befinner sig i utanförskap, och mellan de andrasom befinner sig utanför i samhället.

Sammanfattning Syfte Syftet med undersökningen är att utifrån två läroböcker i Idrott och hälsa analysera hur kroppen framställs och beskrivs. Frågeställningen som undersökningen ämnar besvara är: Vilka representationer av kroppen återkommer i läroböckerna? Vilka ideal, handlingar och krav är kopplade till dessa representationer? Vilka dilemman framkommer i de olika representationerna? Metod Två läroböcker skrivna efter introduktionen LGY 11 bearbetades metodologiskt med inspiration från Bacchis WPR-metod samt analyserades utifrån Billigs Ideologiska dilemman.  Resultat I analysen framkom sex tematiska representationer av kroppen: Den tävlande som kopplades till ideal om dess vilja att tävla prestera och handlingar i form av hård träning. Den hälsosamma kopplades till ideal som rörelseglädje och handlingar i form av rekreativ motion. Den normala som kopplades till ideal om att pojke och vara nöjd med sin kropp samt handlingar i form av heterosexualitet. Den avvikande kopplades till ideal om övervikt, att vara för smal flicka och handlingar i form av homo-, bi-, trans-, och asexualitet. Den utvecklingsbara kopplades till ideal om utveckling och kopplades till avsiktligt och målmedvetet handlande. Den dugliga kopplades till ideal om att känna sig tillräcklig och handlingar i form av att se egenvärdet och njutningen i rörelser. Ideologiska dilemman framträdde mellan Den tävlande och Den hälsosamma, Den normala och Den avvikande, Den utvecklingsbara och Den dugliga. Slutsats Resultatet tyder på att de effekter som de ideologiska dilemmana skapar riskerar leda till att eleverna begränsas till att förstå sig själva som antingen den ena eller den andra kroppen. Detta visar att det är av vikt för lärare att reflekterar över i hur talet om kroppen kan begränsa kroppars mångfald inom ämnet Idrott och hälsa. / Abstract Aim The aim of the study is to analyze how the body is presented and described in two textbooks in physical education. The research questions are seeking to answer is: What representations of the body can be found in the textbooks? What ideals, actions and demands are linked to these representations? Which dilemmas appear in the different representations? Method Two textbooks written after the introduction of the latest Swedish curriculum Lgy 11 were methodologically processed with inspiration from Bacchi´s What´s the Problem-method and analyzedthrough Billig´s concept of Ideological dilemmas. Results The analysis showed six thematic representations of the body: The representation of the ´competing body´ was linked to ideals such as the desire to compete and actions such as of hard exercise. The representation of the ´healthy body´ was linked to ideals such as the joy of moving and actions such as of recreational exercise. The representation of the ´normal body´ was linked to ideals of being a boy and being satisfied with ones body in its present form, as well as heteronormative actions. The representation of the ´deviant body´ was linked to ideals such as the fear of obesity, being a tenuous girl and actions such as being homo,- bi-, trans-, or asexual. The representation of the ´body under development´ was linked to ideals of becoming and to being intentional and determined in it´s actions. The representations of the ´docile body´ was linked to feeling confident and the actions were focusing on the intrinsic value and pleasure of moving. Ideological dilemmas arose between the ´competing body and the ´healthy body´. The ´normal body´ and the ´deviant body´, the body under development body and the ´docile body´. Conclusions The findings suggest that the effects of the ideological dilemmas create risk to limit pupils to understanding themselves as either one or the other body. This study highlights the importance of teachers reflections about how they talk about the body can lead to limiting a diverse understanding of the body in PE.

The aim of the present thesis is to examine discourses about teaching information seeking in upper secondary school teachers. The main questions are: (1) What different interpretative repertoires can be identified among teachers talking about teaching information seeking in relation to students’ problem-based tasks? (2) How are these repertoires constructed and what functions can be observed? The theoretical framework is discursive psychology. Two teacher teams from two different upper secondary schools in the Gothenburg area participated in focus group interviews. Group A consisted of four teachers from the Individual Programme and group B of seven teachers from the Social Science Programme. The interviews were recorded and transcribed verbatim. The main focus of the analysis was on discerning interpretative repertoires, subject positioning among teachers, the presence of various ideological dilemmas in the talk and rhetorical aspects used by the teachers. Five different interpretative repertoires were identified; the Information repertoire, the Source repertoire, the Behavioural repertoire, the Process repertoire and the Communicative repertoire. Moreover, each repertoire consists of different ways of talking about teaching information seeking. Throughout the discussions, two recurring aspects emerge that govern the teachers’ way of talking about teaching information seeking; the students’ ability and the organisation of the school. The ideological dilemmas that appear in the talk deal with the teacher role, different views on the quality of information sources and the teaching of evaluation of information sources. Other dilemmas include the judgement of students’ work and how to handle plagiarism. / Uppsatsnivå: D

<p>I den här undersökningen studerar jag vilka sociala innebörder som husdjursägare tilldelar sina husdjur, och hur husdjursrelationen på så sätt kan bli möjlig som en meningsfull relation mellan människa och djur. Jag har utfört fem semistrukturerade intervjuer med personer som har olika husdjur eller sällskapsdjur, och analyserat intervjuerna med Michael Billigs diskurspsykologiska, dilemmatiska ansats. Husdjursägarna tilldelar sina husdjur tvetydiga innebörder utifrån vilken syn de har på husdjurets medvetande, dess plats i kulturen, dess förhållande till tid, samt des förmåga till kommunikation. Husdjuret behandlas omväxlande som ett djur och som en varelse med mänsklig karaktär. Jag har kunnat finna samma tvetydiga förhållande till husdjur i välkända filosofiska texter, och drar därmed slutsatsen att vårt förhållningssätt till husdjur är en del av vårt samhälles sunda förnuft och har formen av ett dilemma mellan mänskligt och djuriskt. I och med att vi förhåller oss till husdjur på ett tvetydigt sätt kan djuret bli en del av en meningsfull relation, utan att vi för den skull behöver ge djuret mänsklig status. Vårt sätt att definiera djuret i husdjursrelationen innebär alltså en flexibel avgränsning mellan människa och djur, och avgränsningen blir därmed ett sätt att definiera vår egen mänsklighet.</p>

I den här undersökningen studerar jag vilka sociala innebörder som husdjursägare tilldelar sina husdjur, och hur husdjursrelationen på så sätt kan bli möjlig som en meningsfull relation mellan människa och djur. Jag har utfört fem semistrukturerade intervjuer med personer som har olika husdjur eller sällskapsdjur, och analyserat intervjuerna med Michael Billigs diskurspsykologiska, dilemmatiska ansats. Husdjursägarna tilldelar sina husdjur tvetydiga innebörder utifrån vilken syn de har på husdjurets medvetande, dess plats i kulturen, dess förhållande till tid, samt des förmåga till kommunikation. Husdjuret behandlas omväxlande som ett djur och som en varelse med mänsklig karaktär. Jag har kunnat finna samma tvetydiga förhållande till husdjur i välkända filosofiska texter, och drar därmed slutsatsen att vårt förhållningssätt till husdjur är en del av vårt samhälles sunda förnuft och har formen av ett dilemma mellan mänskligt och djuriskt. I och med att vi förhåller oss till husdjur på ett tvetydigt sätt kan djuret bli en del av en meningsfull relation, utan att vi för den skull behöver ge djuret mänsklig status. Vårt sätt att definiera djuret i husdjursrelationen innebär alltså en flexibel avgränsning mellan människa och djur, och avgränsningen blir därmed ett sätt att definiera vår egen mänsklighet.

No description available.